Om artikeln

Physical education teacher education matters: this is how!

European Physical Education Review

Runa Westerlund har skrivit artikeln tillsammans med kollegor från FIIL-nätverket (Forskarskolan i idrottsdidaktik för lärarubildare) och forskare inom idrottslärarutbildning.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om vilken betydelse ämneslärarutbildningen i idrott och hälsa kan få för blivande lärare – inte i största allmänhet, utan mer konkret: när och hur gör utbildningen skillnad? I studien har vi återvänt till material från elva tidigare forskningsprojekt vid flera svenska lärosäten och analyserat dem tillsammans. Materialet följer studenter genom olika delar av utbildningen, från campusförlagda kurser och VFU till de första åren i yrket. På så sätt ville vi få en bredare bild av när och hur utbildningen kan fungera som en drivkraft för förändring i undervisningen.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Artikeln är viktig eftersom den bidrar med empiriska exempel på hur övergången till läraryrket kan ta form – från det att studenterna börjar lärarutbildningen till de första åren i yrket. Inom forskningen om idrottslärarutbildning finns studier som visar att utbildningen kan spela stor roll, men många studier pekar på att studenters tidigare erfarenheter av skola, idrott och föreningsliv sitter djupt och fortsätter att påverka dem och ibland hindra dem från att utveckla vissa kunskaper och förmågor. Därför behöver vi veta mer om under vilka förutsättningar utbildningen faktiskt har betydelse för studenterna. Den kunskapen kan hjälpa oss att utveckla utbildningar som bättre stödjer studenters professionella utveckling och i förlängningen också stärker undervisningen i skolan.

Ingår det i en större undersökning?

Ja. Studien bygger på material från två större Vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojekt och nio avhandlingsprojekt som genomförts mellan 2018 och 2026. Sammantaget omfattar materialet intervjuer, observationer, dokument, videoinspelningar och andra datakällor från sex svenska lärosäten som utbildar lärare i idrott och hälsa. Det gör att vi inte bara kan säga något om ett enskilt utbildningsmoment eller en enskild utbildningsmiljö, utan om återkommande mönster i flera olika sammanhang.

Vad är ni för gäng som har skrivit artikeln och hur kommer det sig?

Vi som har skrivit artikeln kommer från flera olika lärosäten och har på olika sätt arbetat med forskning om idrottslärarutbildning under en längre tid. Många av oss har mötts genom den nationella forskarskolan FIIL och genom gemensamma projekt om lärarutbildning, undervisning och professionell utveckling. Idén till artikeln växte fram ur en gemensam fråga om vad som händer när material från flera projekt analyseras tillsammans, snarare än var för sig.

Vad innebär resultaten?

Resultaten visar att lärarutbildningen spelar roll, men på flera olika sätt. Vi identifierade fyra områden där utbildningen särskilt tycks få betydelse: då studenterna får en fördjupad och breddad kunskap om rörelse och rörelsekulturer, när utbildningen lyckas synliggöra relationen mellan teori och praktik, när utrymme ges för kritisk reflektion och när nya pedagogiska perspektiv och samhällsfrågor initieras och väcker intresse. En viktig poäng är att lärarutbildningen inte bara förbereder studenter för ett redan givet yrke, utan också kan bidra till att forma hur framtidens undervisning i idrott och hälsa förstås och genomförs.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Det som kanske förvånade oss var att resultaten inte så enkelt kunde beskrivas som att lärarutbildningen bara ”överbryggar” avståndet mellan teori och praktik, eller mellan utbildning och yrkespraktik. Snarare blev det tydligt hur studenterna behöver lära sig att balansera olika krav, förväntningar och sammanhang: att både bli en del av skolans praktik och samtidigt utveckla ett kritiskt och självständigt professionellt omdöme. Det var också intressant att se hur mönster som framträtt i enskilda projekt stärktes när de kunde prövas mot ett större material, fler datainsamlingsmetoder och flera utbildningskontexter. Reanalysen gjorde det därmed möjligt att se mönster som sträckte sig bortom de enskilda projekten.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det var en spännande studie att göra, framför allt eftersom arbetet gav oss möjlighet att återvända till tidigare material med nya frågor. Det blev också värdefullt att analysera materialet tillsammans med forskare från olika lärosäten och med olika ingångar till fältet. I samtalen om materialet kunde vi både känna igen sådant vi sett tidigare och upptäcka nya samband. På så sätt blev studien också ett sätt att ta vara på den kunskap som byggts upp i flera projekt och låta den bidra till en större diskussion om idrottslärarutbildningens betydelse.

Det var också väldigt roligt att återknyta kontakten med mina doktorandkollegor och med seniora forskare från FIIL. Vi har följts åt genom forskarskolan, och det känns värdefullt att nätverket lever vidare – både som ett vetenskapligt sammanhang och som en kollegial gemenskap.