Om artikeln

The meaning of cleaning: conflicting norms about learning to clean in an era of outsourcing domestic work

Children & Society

Ulrika Widding och Ann-Louise Silfver har undersökt hur svenska mammor som anlitar städhjälp resonerar kring barns uppfostran och hushållsarbete.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Städning brukar i allmänt tal beskrivas som något tråkigt men också som en karaktärsdanande syssla där man tar ansvar för sin egen smuts och skapar ordning i hemmet. Vi ville därför undersöka vad som händer i familjer där man outsourcar städning, närmare bestämt vilka tankar som finns kring städningens betydelse för socialisationen av familjens barn. Artikeln bygger på intervjuer med 12 kvinnor som lever i familjer som regelbundet outsourcar städning och vi undersöker bland annat hur de beskriver för- och nackdelar med detta. I sina berättelser berör de också olika dilemman förknippade med outsourcing av städning som handlar om kön, social klass och rasifiering.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Socialisation och lärande i familjen är alltid ett aktuellt ämne eftersom våra kulturella föreställningar om familjens betydelse och vad barnet som vuxen medborgare bör kunna ständigt förändras. Outsourcing av städning är intressant som ett relativt nytt familjefenomen som leder till omförhandlingar av normer och föreställningar om vad barn behöver lära sig i familjens vardagsliv.

Ingår det i en större undersökning?

Nej men vi har också publicerat en artikel om hur de intervjuade kvinnorna upplever betydelsen av outsourcad städning för jämställdheten i deras parförhållande.

Vad innebär resultaten?

I resultaten framkommer olika typer av normkonflikter. Å ena sidan beskrivs ett ideal om att både döttrar och söner bör lära sig hushållsarbete för att så småningom kunna flytta hemifrån och klara sig själva. Å andra sidan diskuteras idealet om att tiden bortom betalt/obetalt arbete bör vara avstressande, konfliktfri kvalitetstid där familjen gör roliga saker tillsammans. I intervjuerna synliggjordes också centrala maktrelationer genom de dilemman som uppstod i resonemang om hur hemstäd ofta utförs av lågutbildade och rasifierade arbetare. Resultaten pekar också på hur outsourcad städning bidrar till att förstärka normerna om det betalda arbetets och karriärens betydelse, inte minst i termer av jämställdhet, liksom vikten av konfliktfri kvalitetstid i kärnfamiljen. Samtidigt bidrar den outsourcade städningen till att det obetalda arbetet i hemmet förlorar värde och betydelse. Sammantaget säger detta något om vad som anses centralt att barn som blivande vuxna medborgare behöver lära sig i familjen.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Dels att normen om kvalitetstid i familjen är så stark och oproblematiserad, dels att det finns intressanta resonemang om de maktrelationer som sätts i spel genom outsourcad städning.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Jo, det var väldigt spännande eftersom vi fick en inblick i familjers vardagsliv och hur hemmapraktiker organiseras. Det är också intressant att sätta familjers vardagsliv i relation till hur staten historiskt, liksom i nutid, försöker styra familjen genom olika policys och åtgärder. Ett exempel på detta är just RUT-avdraget som möjliggör att söka skattereduktion för visst outsourcat hushållsarbete. Studien gav därför en inblick i mötet mellan makro- och mikronivå och vad som sätts i spel i det mötet.