Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 5 maj 2021)

printicon

Om artikeln

Evidence-Based Governing? Educational Research in the Service of the Swedish Schools Inspectorate

Scandinavian Journal of Educational Research

Vad handlar artikeln om?

Vi belyser interaktionen mellan pedagogisk forskning och forskare, och styrning av utbildning genom att vi följde en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar i realtid.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

De kunskaper och föreställningar om utbildning, undervisning och lärande som kontrollerande processer såsom Skolinspeketionens inspektioner och kvalitetsgranskningar baseras på, styr skolverksamheten genom att peka ut vad som anses som önskvärt. Detta påverkar enskilda huvudmän, skolor, rektorer, lärare och elever. När det som är önskvärt delvis baseras på forskning blir det intressant att undersöka vilken sorts forskning och vilka forskare som används. Den forskning och de forskare som används blir så att säga indirekt del i den statliga styrningen. De ger också legitimitet åt Skolinspektionens granskningar som vederhäftiga och vilande på vetenskaplig grund. Valet av viss (pedagogisk) forskning signalerar vilka synsätt på utbildning, undervisning och lärande som anses riktiga och värda att stödja och som skolpersonal och utbildningsansvariga bör basera skolverksamheten på. Hur dessa processer "går till" är ofta svårt att studera eftersom forskare har svårt att få tillgång till statliga myndigheters inre arbetsprocesser. Vi fick möjligheten att faktiskt delta i Skolinspektionens interna möten och intervjua många i ledningen samt de inspektörer som genomförde granskningar och inspektioner medan processerna pågick. På så sätt fick vi insyn i processer som ofta är svåråtkomliga.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, det vi beskriver och diskuterar i artikeln var en del i ett VR-finansierat internationellt projekt som hette "Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland".

Vad innebär resultaten?

Eftersom det här är en fallbeskrivning av hur sådana här processer kan gå till och hur pedagogisk forskning och forskare involveras och bidrar till statlig styrning innebär artikeln att relationen mellan pedagogisk forskning och utbildningspolicy och statlig styrning lyfts fram. Detta är frågor om en relation som sällan har självklara svar, och inte heller bör ha det. Det handlar om vilket ansvar forskare har för hur deras forskning används. Det handlar också om ett kunskapstillskott om hur statlig styrning och utbildningspolicy görs mer kraftfull genom att kunna säga att den baseras på vetenskaplig kunskap.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Nej, inte alls. Däremot var det intressant att få en god inblick i hur det faktiskt kan gå till och hur centralt det är med andra kunskapsformer än vetenskaplig kunskap i sådana här granskningsprocesser som Skolinspektionen genomför. Erfarenhetskunskap är till exempel också viktig när Skolinspektionen planerar och genomför kvalitetsgranskningar och inspektioner.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det var spännande att komma nära "maktens korridorer" och få följa processer som sällan studeras av pedagogiska forskare. Det är vanligt att vi forskar om det som utspelar sig i skolor, klassrum och i verksamhetsnära processer. Betydligt mer sällan forskar vi om det som sätter ramar för vad som händer i undervisning och praktiskt pedagogisk arbete i förskolor och skolor och hur dessa ramar utarbetas, av vilka, och vilka föreställningar och vilken kunskap de grundas på.

Länk till artikeln i DiVA.

Evidence-Based Governing? Educational Research in the Service of the Swedish Schools Inspectorate