Magdalena Markowska

Min forskning kan beskrivas som kontextualisering av grundaridentiteter över tid. Min forskningsresa började med utforskande av kompetensutveckling bland företagare. Över tiden har mitt forskningsintresse breddats och omfattar identitet, välbefinnande, samspel mellan struktur och mänskligt handlande, genusfrågor, kontext, strategi och hållbarhet.  
 
Som tidigare entreprenör och HR-specialist ville jag undersöka hur entreprenöriell kompetens förvärvas och identifiera faktorer som kan hjälpa individer att bli framgångsrika expertentreprenörer. Jag förankrade mina undersökningar i Albert Banduras socialkognitiva teori. Empiriskt fokuserade jag på skandinaviska gourmetrestauratörer på landsbygden. Denna typ av restaurang var ett nytt fenomen och krögare som ägare kunde betraktas som innovatörer. Denna undersökning resulterade i min doktorsavhandling och beröm i 2020 Best paper priset för den artikel som publicerades i Entrepreneurship and Regional Development. 
 
Även om jag var intresserad av lärandet, pekade det insamlade forskningsmaterialet på vikten av identitet. Jag blev främst intresserad av identitet på individnivå, men har också forskat inom regionsidentitet. Det kända krögare projektet är förankrat i tanken att identiteter ändrar sig och jag försöker svara på vad påverkar identitetsförändring? Jag använde narrativ analys för att förstå hur and varför kändiskrögarnas identiteter förvandlade sig och hur krögare skaffade sina självberättelser över tiden. Mitt andra projektet syftade att förstå hur dynamiken mellan olika identiteter (professionella och ägares identitet) påverkan välbefinnande. Också här blev vårt konferensbidrag nominerat till Best Paper priset på AOM konferensen. Den tredje studie har zoomat in på en spansk vinregion Priorat och analyserat hur ett fåtal vinmakare har kunnat ändra regionens identitet. Vi fann att storying, det är målmedvetet skapande och anpassande av berättelsen för att skapa gynnsamma förutsättningar är den mekanismen som driver den processen. Det projekt har väckt mitt intresse i frågor av relation mellan struktur och mänsklig handlande. 
 
 Ett av de största och mest omfattande teman i min forskning är samspelet mellan struktur och handlingskraft (mänsklig handlande). I 2015, har jag med två kollegor fått projektet beviljat från Vetenskapsrådet med syfte att forska kring ’mammaprenörer’. Medan fenomenet växer över hela världen är dess popularitet i Sverige överraskande. Vi frågade oss varför kvinnor som är småbarnsmammor börja driva eget när deras barn är fortfarande små i ett välfärdsystem som uppmuntrar sysselsättning framför egenföretagande. Vi har kombinerat här kvantitativ studie med en kvalitativ studie. I den kvantitative studien, har vi frågat vilka faktorer som ökar sannolikheten för att en kvinna starta eget. Vi fann att vara invandrare och arbetslös ökar denna sannolikhet, men jämställdhet i hushållet, uppfattat som att partner tar ut föräldradagar för att ta hand om barn har den starkaste effekten på kvinnors beslut. I den kvalitativa studien frågade vi vilken roll familjevänliga politik har för kvinnors företagande. Vi fann att familjevänlig politik fungerar som möjliggörare av kvinnors entreprenörskap. Föräldraledigheten ger kvinnor tillgång till entreprenörskapsrelevant resurs, såsom tid att reflektera, tid att utforska och tid att planera. 
 
Det har lett till att jag har ökat intresset för genusfrågorna. Jag har därefter arbetat med två projekt med kollegor. Den ena gällde legitimiteten för kvinnoledda satsningar i det patriarkaliska samhället i Bahrain och den andra tittade närmare på informella institutioners roll, särskilt kulturen för kvinnors entreprenörskap i Etiopien. Resultaten från denna första forskning har viktiga praktiska implikationer för kvinnliga entreprenörer. En populärvetenskaplig version av artikeln har nyligen fått Schulze Publication pris 2021. Den andra projektet undersöker könsmässig karaktär av informella institutioner i Etiopien. Genom att utforska kontext visar vi de könsutmaningar som kvinnor behöver övervinna för att kunna trivas som entreprenörer. 
 
Det sista temat i min forskning fokuserar på kontext, strategi och hållbarhet. Jag har varit intresserad av kontext och dess performativitet sedan början. Till exempel undersöker befintlig forskning olika typer och sätt för beslutsfattande med implicit antagande att en strategi existerar. Jag blev förbryllad över frågan om hur strategier kommer till. I detta projekt undersökte jag hur begynnande entreprenörer ramar in problemutrymmen och hur de agerar på inramningen och vilken roll spelar deras humankapital. I det senaste projektet försöker jag att bygga extern aktivering-teorin och utforska framväxten av det växtbaserade livsmedelsföretagandet och innovationen i Sverige. Jag tittar särskilt på strategier som etablerade och nya aktörer använder när de skapar och/eller går in på marknaden.