EU:s ramprogram för forskning och innovation - Horizon Europe - har en total budget på 95,5 miljarder euro för programperioden 2021–2027. Just nu förhandlas nästa omgång av detta stöd under arbetsnamnet FP10. Thomas Olofsson är vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet och han var nyligen i Bryssel för att bland annat diskutera FP10 och reflekterar här över hur nästa ramprogram kommer att bli väldigt viktigt för hela norra Sverige, inte bara för universitetet.
Under vinjetten Perspektiv på: ger ledningen vid Umeå universitet sin syn och perspektiv på aktuella frågor. Frågor som rör och berör akademins uppgifter och bidrag till utvecklingen av ett framstående och demokratiskt samhälle, i dag och i morgon.
Har du kommentarer till texterna kan du använda e-postadressen: perspektivpa@umu.se.
EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna håller just nu på att fastslå den exakta budgeten och den slutgiltiga utformningen av det tionde ramprogrammet för forskning och innovation inom Europeiska unionen med arbetsnamnet FP10, vilket står för Framework Programme 10. När jag själv var i Bryssel i dagarna så var det ett av de ämnen som diskuterades med rektorer och andra representanter från lärosäten i de övriga nordiska länderna.
Ramprogrammet FP10 öppnar för ansökningar i början av 2027 under namnet Horizon Europe (alltså samma namn som dess företrädare) och kommer att vara väldigt viktigt för såväl Umeå universitetet som hela regionen och norra Sverige.
Programmet kommer att vara EU:s största forskningsprogram och skapar möjligheter att finansiera stora forskningsprojekt inom till exempel medicin, klimat, AI och samhällsvetenskap. Deltagande i programmet kommer också att stärka universitetets internationella kontakter och hjälpa till att attrahera toppforskare och doktorander. Internationella kopplingar är idag ofta avgörande för att öka genomslagskraften för forskningen.
Så att FP10/Horizon Europe är viktigt för Umeå universitet är kanske inte så konstigt, men flera av områdena kommer också att ha stor påverkan på hela vår region. Både direkt och indirekt.
Även om alla detaljer inte är färdigförhandlade så vet vi till exempel att ett fokusområde, kallas ofta pelare/pillars i dessa sammanhang, kommer att handla om innovation. Det handlar om att stötta kommersialisering, startups och att introducera nya teknologier på nya marknader. Med andra ord får detta direkt påverkan på regionens och landets alla startups.
Vi vet också att den största pelaren kommer att handla om konkurrenskraft och samhälle och inriktar sig på tillämpad forskning och industriella utmaningar och har koppling till EU:s nya konkurrenskraftsfond. Det får förstås också betydande inflytande på både näringsliv och offentliga institutioner samt även på den så avgörande och viktiga samverkan mellan universitetet och det omgivande samhället.
Så förutom att det handlar om att säkra mer forskningsmedel för att Umeå universitet ska bli ett ännu starkare internationellt forskningsuniversitet så kommer FP10/Horizon Europe på olika sätt alltså även att påverka hela samhället, inte minst norra Sverige.
Vid universitetet arbetar vi för fullt på att förbereda vår strategi för det nya ramprogrammet så att vi får en så bra start som möjligt när det startar i början av 2028.
Efter mitt besök i Bryssel nyligen ser jag fram emot att vi på Umeå universitet tillsammans med alla externa parter framgångsrikt ska börja söka medel ur det nya Horizon Europe så fort det är igång. Och jag är förhoppningsfull att universitetet och hela vår region ska ha goda möjligheter att ta del av dessa medel framåt, men det är tydligt att vi måste hjälpas åt och samverka för att bli framgångsrika.
Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning, torsdag 8 oktober 2026
