Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 17 dec, 2018

Vi behöver förebygga ohälsa – inte lappa och laga

PORTRÄTT Fastän vi blir allt äldre så mår vi inte bättre. Tvärtom lever vi längre med olika sjukdomar. Det hoppas Anna Nordström råda bot på genom hälsokontroller för 70-åringar, träningstips och förebyggande råd.

Idag är övervikt, hjärtinfarkt, stroke, diabetes och benbrott några av de vanligaste orsakerna till ohälsa i Sverige. Exakt varför vet man inte, men krämporna tycks öka i 70-årsåldern. Och det på bekostnad av såväl livskvalitet som samhällsresurser.

– Som läget ser ut blöder landstingen. Vi har inte råd att ta hand om våra äldre, samtidigt som de konsumerar mest vård. Här behövs en långsiktig lösning, säger Anna Nordström, professor i folkhälsa och specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin.

Vad funkar egentligen?

I sex års tid har hon och hennes team på enheten Livsmedicin tittat närmare på hur äldre i Umeå kommun lever. Dels för att kartlägga riskfaktorer för de vanligaste åkommorna, och dels för att kunna jobba med prevention och ge människor verktyg för att hjälpa sig själva.

– Folk är inte korkade. Det gäller bara att komma på vad som faktiskt funkar. Om det vore så enkelt som att "bara äta rätt och motionera mer" så skulle alla göra det. Då hade inte halva vår vuxna befolkning varit överviktig idag.

Om det vore så enkelt som att "bara äta rätt och motionera mer" så skulle alla göra det.

I sin jakt på svar bjuder de årligen in kommunens alla 70-åringar till en hälsokontroll. Och intresset är stort. Hela 84 procent dyker upp till en tre timmar lång undersökning där forskarna testar det mesta: styrka i muskler och skelett, balans, lungkapacitet, reaktions- och gångförmåga. Deltagarna får även fylla i ett formulär där de berättar mer om sitt leverne och hur de äter. Sedan skickas de hem med en aktivitetsmätare under en vecka.

– Det rör sig om en anonym liten dosa på höften som inte går att läsa av. Vi vill inte att de ska påverkas av några resultat, utan leva på precis som vanligt, förklarar Anna Nordström.

Skev bild av vardagen

När forskarna kallar tillbaka dem stämmer de av aktivitetsmätaren och håller ett uppföljningssamtal. Här får 70-åringarna både dela med sig av information om sin vardag och veta svaren på alla tester de genomgått vid förra besöket.

– Nästan alla brukar säga: "Typiskt att ni skulle kolla just den här veckan då jag ..." och hänvisa till att veckan varit onormalt inaktiv. Det är ett vanligt problem med självskattning. Man brukar omedvetet vilja överdriva hur rörlig man är, särskilt om man råkar lida av övervikt, säger Anna Nordström.

Hon berättar att när 70-åringarna själva uppskattar hur aktiva de är så tror 90 procent att de lever upp till WHO:s rekommendation om 150 minuters vardagsmotion per vecka. Den verkliga siffran? 39 procent. Flertalet sitter också stilla mer än dubbelt så länge som de tror under en dag.

– Därför försöker vi göra om råden till konkreta mål som de äldre enkelt kan stämma av själva. Till exempel har vi upptäckt att fler än 6 000 steg om dagen halverar risken för diabetes. Det är en görlig gräns – och stegräknare finns i de flesta mobiler.

Sporrar en sundare livsstil

Deltagarna får också personliga tips på hur de kan motverka eller förebygga just sina hälsorisker. För att peppa dem att hålla motivationen uppe har Livsmedicin samlat info om sunda matvanor, aktuella forskningsnyheter och enklare verktyg för självanalys på en egen webbsida: healthyageinginitiative.com. Dessutom jobbar teamet tillsammans med datavetare och fysiker för att utveckla olika tekniska hjälpmedel.

– Vi är även på gång med ett streamingbibliotek för olika övningar som äldre kan göra hemma. Allt är ett ständigt "work in progress" och det finns mycket att göra ihop med näringslivet, säger Anna Nordström.

Samtidigt påpekar hon att det är en sak att utföra något perfekt i labbmiljö och få resultat, en helt annan att lyckas översätta forskningen till verkliga livet.

– Trots att vi idag har alla möjliga high tech-apparater så är människokontakten det allra viktigaste när det gäller livsstil. Samtalen öga mot öga, menar Anna Nordström.

Därför är också intresseorganisationer och pensionärsföreningar viktiga samarbetspartners. Till exempel Holmsundsbadet.

– Vi åker dit och har inspirationsföreläsningar och får i vår tur fribiljetter av dem som vi delar ut till dem som behöver ett inspirationspass mest. Allt för att sänka trösklarna till att faktiskt få ut folk i aktivitet.

Små steg kan ge stor nytta

Efter sex månader rings pensionärerna för ett uppföljande telefonsamtal och sedan efter ett år igen. Nu har Livsmedicin sex år av data att analysera. Resultaten från alla undersökningar bildar en databas där forskarna börjar kunna fastställa riskfaktorer för olika sjukdomar i relation till bland annat fysisk aktivitet.

– Att exempelvis skjuta fram behovet av hemservice åtminstone ett halvår genom förebyggande träning är inget orimligt. Och just det är kanske den största styrkan i den här typen av satsning: att vi kan hjälpa många och att vi inte behöver lägga alla resurser på att lappa och laga. Det tror jag är vad samhället behöver idag.

Hur länge sitter effekten av träffarna i?

Snart är det dags för uppföljning av kommunens 75-åringar och Livsmedicin är bland annat nyfikna på beteende. Hur länge sitter effekten av träffarna egentligen i?

– Somliga är envisa och säger: "Jag vet att det inte är bra, men jag gillar min rökning". Då får man fundera över vad man kan ge just den personen som ändå funkar. För pekpinnar gör det då inte, säger Anna Nordström och skrattar.

Men många gånger räcker det med att testa ändra en liten sak, att ta ett steg i rätt riktning, för att faktiskt nå en stor förändring.

– Flera säger att mötet med oss har ändrat deras liv. Den kicken av att faktiskt kunna göra något är en riktig må-bra-grej. Och det är ett kvitto på att sådan här verklighetsnära forskning verkligen gör nytta.