Arctic Six Fellow vill utforska relationer i nordiska glesbefolkade områden

Dorothee Bohn utsågs till Arctic Six Fellow, ett stipendieprogram för forskare i början av sin karriär som syftar till att stärka tvärvetenskapliga forskningsmöjligheter i Arktis. För Bohn innebär programmet stora möjligheter att bygga vidare på sin forskning inom nordlig turismutveckling och Arktiska frågor.

– Jag ser verkligen fram emot att träffa och nätverka med andra forskare. Att utveckla och dela forskningsidéer inom ett trevligt forskarsamhälle är en av de bästa delarna av akademin. Det är så viktigt att vara en del av en gemenskap, förklarar hon.

Bor i Finland och arbetar i Sverige – Bohn har starka band till Arktis

Dorothee Bohn kommer från Tyskland, men flyttade 2008 till Rovaniemi i Finland, där hon tog både kandidat- och magisterexamen i turismledning. För sin doktorsavhandling om arktisk turism fick hon en doktorandtjänst vid Umeå universitet, där hon sedan fortsatt som postdoktoral forskare. Hon är även gästforskare vid Arctic Centre i Rovaniemi, där hon ingår i forskargruppen ”Arctic Politics and Development”.

Trots sin anställning i Sverige bor Bohn på landsbygden i Rovaniemi tillsammans med sin man, som är renskötare. Hon tillbringar gärna tid utomhus med vandring, längdskidåkning och bärplockning tillsammans med sina hundar.

– Eftersom min partner är renskötare och jag studerar regional utveckling i glesbefolkade områden är Arktis och arktiska frågor centrala både i mitt arbete och i mitt privatliv, säger Bohn.

Jag är mycket intresserad av hur dessa nätverk och relationer utvecklas över tid och hur de kan göra platser mer motståndskraftiga och hållbara i en föränderlig värld.

Vill utforska regional utveckling och relationer mellan olika aktörer i Arktis

Bohn är turismgeograf med inriktning på turismutveckling i glesbefolkade områden. Inom ramen för sitt stipendium vill hon bredda sitt perspektiv mot regional utveckling genom att fokusera på socioekonomiska och människa–natur-relationer mellan olika aktörer i dessa områden.

– Jag är mycket intresserad av hur dessa nätverk och relationer utvecklas över tid och hur de kan göra platser mer motståndskraftiga och hållbara i en föränderlig värld. Effekterna av klimat- och miljöförändringar blir alltmer synliga i Arktis, vilket gör det nödvändigt att ompröva vad ”utveckling” egentligen betyder – både i Arktis och globalt, säger hon.

Hur kan nya gröna industrier och turism utvecklas tillsammans med befintliga näringar? Hur påverkar synen på relationen mellan människor och natur den nuvarande politiken och planeringen för anpassning? Vem gynnas av de investeringar som görs och vem lämnas utanför? Hur kan dessa anpassningar fungera i glesbefolkade områden? Hur kan systemen bli mer motståndskraftiga och vilken strategi är rätt? Detta är frågor som Bohn vill försöka besvara framöver. Hon har redan etablerat nära samarbeten med kollegor vid Umeå universitet och Arctic Centre i Rovaniemi, och vill nu även utöka sina kontakter till Arctic Six-partneruniversiteten i Norge.

Vi tenderar att tänka att samhälle och ekonomi är en sak, och naturen en annan. Det är en uppdelning, men vi behöver se dem som en helhet både teoretiskt och politiskt.

– Min plan är att inleda forskningssamarbeten med de norska partnerna. Det vore intressant att genomföra jämförande fallstudier om regional utveckling för att bättre förstå hur och varför platser och industrier utvecklas olika – samt hitta lösningar på praktiska problem, förklarar hon.

Bohn hoppas att hennes deltagande i Arctic Six kommer att hjälpa henne att utöka sitt professionella nätverk och hitta samarbetspartners även för framtida projektansökningar.

Passionen för Arktis kretsar kring regional utveckling och natur

När Dorothee Bohn får frågan om vilka arktiska frågor som är viktigast för henne, lyfter hon fram två huvudområden hon brinner för. Det första är regional utveckling, och hur man bäst kan stödja lokalt inflytande och samhällsutveckling i Arktis, så att människor kan kombinera traditionell kunskap med ny teknik för att möta klimatförändringar och förbättra samhällsservice. Det andra är behovet av att ta större hänsyn till naturen inom regionala utvecklingsinsatser.

– Vi tenderar att tänka att samhälle och ekonomi är en sak, och naturen en annan. Det är en uppdelning, men vi behöver se dem som en helhet både teoretiskt och politiskt. Jag har nyligen stött på begreppet ”conviviality”, en idé om samexistens som syftar till att upprätthålla både människor och andra arter. Vi måste fråga oss: vem är Arktis för? Att inkludera conviviality i regional politik och planering skulle kunna vara ett mål värt att sträva efter, eftersom vi då skulle ägna mer tanke åt hur vi kan leva tillsammans, säger Bohn.

Dorothee Bohn är en arktisk forskare som strävar efter att förstå relationerna mellan industri och människor för att bidra till utvecklingen av ett hållbart Arktis. Hon ser en framtid där regional utveckling och natur kan förenas och omforma diskussionen om vad Arktis är och vem det är för, och hoppas kunna utforska dessa frågor inom sitt Arctic Six-stipendium.