Bild: Marcela Ruth Romero
Bild: Marcela Ruth Romero
REPORTAGE Varje år diagnostiseras cirka 10 000 män i Sverige med prostatacancer. Forskningen går framåt, och nya metoder och kliniska behandlingar ska i framtiden få fler att leva längre och överleva sjukdomen.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män i Sverige, och varje år får omkring 10 000 män diagnosen prostatacancer. Tidig upptäckt och bättre behandlingar har minskat dödligheten sedan 2000-talet, men cirka 2000 personer dör ändå varje år i sjukdomen.
Sedan 2005 har Mustaschkampen varit en del av internationella Movember-kampanjen som syftar till att öka medvetenheten och samla in pengar till prostatacancerforskning.
Andreas Josefsson, Docent och specialistläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention.
BildMattias Pettersson–Det största som händer just nu inom prostatacancer i Sverige är hur fler och fler regioner startar upp så kallad organiserad prostatacancertesting (OPT) för att testa något som liknar prostatacancerscreening, berättar Andreas Josefsson, universitetslektor och specialistläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention.
Länge använde sig läkarna av enbart PSA prov för att identifiera vilka som skulle gå vidare och göra så kallade systematiska biopsier av prostatan. Problemet var att det ledde till omfattande överdiagnostik och överbehandling, med biverkningar för män vars cancer aldrig skulle påverka livslängden.
Svenska studier har gett oss kunskap om hur vi kan minska antalet män som behöver utredas men med bibehållen säkerhet så vi hittar de som behöver diagnostiseras och behandlas. Forskningen har förbättrat tidig upptäckt genom en standardiserad diagnostikalgoritm med PSA-blodprov, magnetkameraundersökning och riktade biopsier endast för dem som behöver vidare utredning. Detta med förhoppningen att minska onödiga diagnoser, behandlingar och onödiga biverkningar.
– Ett annat viktigt skäl till att minska antalet män som behöver biopseras, är att biopsier inte är helt riskfria, och kan ge upphov till blodförgiftning, säger Andreas Josefsson.
– Det verkar som att det bästa sättet att minska risken att dö i prostatacancer i en befolkning är att organisera det och att alla män, oavsett om de har symptom eller inte, ska tillfrågas om att undersöka sitt PSA. Det är det som sker just nu i Sverige inom OPT, där man stegvis går igenom utredningar enligt en bestämd algoritm. Dvs vid ett visst PSA-värde går man vidare till Magnetkameraundersökning (MR) och vid en viss nivå av förändringar på MR går man vidare för biopsering. Om ingen cancer hittas, kallas mannen till ett nytt test efter ett visst antal år, som kan variera mellan 2-6 år baserat på värdet på de första undersökningarna. I Sverige är vi världsledande inom denna typ av forskning där vi på olika sätt jobbar för att optimera testningen för prostatacancer, förklarar Andreas Josefsson.
Det finns idag en större integration mellan forskningsledare, vården och patientföreningarna än vad det fanns för bara 10 år sedan. Något som Andreas ser som en stor fördel utifrån flera aspekter.
– Det finns både lokala patientföreningar runt om i Sverige och så finns det en nationell patientorganisation som heter Prostatacancerförbundet. Deras engagemang på konferenser, i regionala arbetsgrupper och i forskningsstudier ger perspektiv och gör det enklare att prioritera vilka frågor som är viktigast för att öka livskvalitet för drabbade män, förklarar Andreas Josefsson.
SPRINTR är en nationell forskningsstudie, finansierad av bland annat Sjöbergstiftelsen, där molekylära och bildiagnostiska metoder står i centrum, med syfte att utvärdera införandet av molekylära tester. Studien arbetar dessutom med att göra det lättare för patienter med prostatacancer att delta i kliniska studier. På det viset hoppas studien att påskynda införandet av nya behandlingsmetoder i hela Sverige.
– Just nu är det 13 sjukhus som är på gång att starta (där alla universitetssjukhus är med), men fler är intresserade och vi hoppas på sikt att alla sjukhus i Sverige som diagnostiserar prostatacancer ska vara med, säger Andreas som leder denna unika forskningsstudie.
Blickar man framåt, så kommer det finnas betydligt bättre verktyg att individanpassa behandlingen för prostatacancer. Med SPRINTR-studien hoppas forskarna kunna bidra till att påskynda processen från forskning om precisionsmedicin till att nya metoder och analyser kommer patienterna till del, så att rätt person får rätt behandling i rätt tid. Målet är att vi inom fem år använder molekylära analyser för att selektera män till olika behandlingsarmar i en nationell studie. De hoppas även kunna bidra till att utveckla och testa olika AI-verktyg för diagnostiska flöden, något som de tror kommer spara resurser och minska ledtiderna.
–Frågan är ju inte om vi kommer använda AI-verktyg för diagnostiska flöden, utan hur och när. Dessutom på vilket sätt vi behöver lägga upp forskningen för att kunna säkerställa ett ansvarfullt införande av sådana verktyg. Fokus inom AI-forskningen just nu ligger på MR-undersökningar och patologens utvärdering av vävnaden. Förespråkare för AI-verktyg menar att AI kommer att göra diagnostiken både snabbare, säkrare och samtidigt minska kostnaderna för vården. Eftersom vi just nu har långa väntetider från att vi tar en biopsi till att vi kan ge ett svar till mannen, så skulle detta förstås vara välkommet, förklarar Andreas Josefsson.
Den kliniska forskningen står idag inför en del utmaningar kring datahantering, lagstiftning och etiska överväganden. Å ena sidan är det viktigt att inte gå för fort fram, å andra sidan kan vissa administrativa och svårtolkade regelverk göra att man inte forskar på vissa frågor som man skulle behöva forska mer på, för att vi i framtiden ska göra rätt.
– Detta är en viktig fråga att hitta en balans i, och jag tycker mig se att det under de senare åren blivit allt mer fokus på frågor ökad samordning och bättre möjligheter för oss i Sverige att forska på kliniskt viktiga frågor, säger Andreas Josefsson.
SPRINTR-projektet arbetar för en etablerad nationell infrastruktur som inte tidigare funnits och som troligtvis kommer att bli Sveriges största cancerstudie. Den ger möjlighet till att vi kan ligga i framkant i Europa med att ha forskningsmöjligheter till nya studier. Utöver detta organiserar Umeå universitet även ett nordiskt konsortsium, Nordic Prostate Cancer Precision Medicine Forum (NordicPCPMForum), som precis bildats och fått finansiering. Det är ett forskningsprojekt där alla nordiska länder är delaktiga tillsammans med prostatcancerförbundet, där man ska samarbeta kring redan utvecklade biomarkörer, och gemensamt och med ny metodik, förbättra och utvärdera dessa. Målet är att lära sig av varandra och skynda på så att forskningen inom precisionsmedicin kommer patienterna till nytta.
Dödligheten för män under 75 år har halverats
Att forskningen går framåt är tydligt. Blickar man tillbaka 20 år så är det i stort sett lika många patienter som diagnostiseras med prostatacancer, men överlevnaden har ökat.
– Vi ser i Sverige en tydlig nedåtgående trend i samtliga åldersgrupper. Dödligheten för män under 75 år har halverats under de senaste 15 åren. Detta tror vi beror på att vi ger både mer aggressiv behandling till högriskpatienter för att fler ska botas, men vi har även med nya behandlingsstrategier förlängt överlevnaden med flera år för de som har spridd sjukdom, säger Andreas Josefsson.
