Om artikeln

Publicerad i: Human Ecology
Artikelförfattare: Gudrun Norstedt, Magdalena Fassl, Marlène Baudet, Petter Sjaggo, Torbjörn Josefsson & Lars Östlund 

Beyond the Trees: Combining Ecology and History to Understand Human Impact on an Old-Growth Forest Landscape

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om Tjeggelvas naturreservat i Arjeplogs kommun. Där växer gammal tallskog som kan framstå som en urskog men som är präglad av samisk kulturpåverkan sedan lång tid tillbaka. Jag och några forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har slagit oss ihop och kombinerat olika metoder för att bättre förstå skogens historia.

Hur gjordes studien?
Ute i fält samlade vi in data om skogens struktur och om kulturlämningar på fem olika ställen. Vi kunde se att ställena skilde sig åt när det gällde bland annat trädålder och mängden död stående och liggande död ved, vilket är faktorer som brukar hänga ihop med intensiteten av mänsklig påverkan. Däremot var det svårt att se något samband mellan denna mänskliga påverkan och de kulturlämningar som vi hittade. Därför vände vi oss till historiska källor och till tolkningar av ortnamnen för att få mer information.  Dessutom bidrog en medlem av Luokta-Mávas sameby med sin kunskap. 

Vad innebär resultaten?
Kulturpåverkan skilde sig åt mellan de olika ställena. Ett exempel är Plähkkájávrre, en sjö som ligger ganska centralt i området. Här fanns relativt många stubbar och små mängder död ved, vilket tydde på mänsklig påverkan. Här fanns också en hel del kulturlämningar, främst spår efter barktäkter på gamla tallar men också markeringar för fällor och fångstanläggningar.

Av arkivmaterialet fick vi veta att sjön varit en viktig fiskesjö både för de skogssamer som länge haft enklare visten i närheten och för dem som på 1800-talet blev fast bosatta i Áhkábákte fyra kilometer därifrån. Dessutom brukade flera renskötarhushåll bo här i torvkåtor hela vintrarna ibland. De avverkade en hel del träd för sitt behov av ved, vilket förklarar påverkan på skogsstrukturen.

Ett annat exempel är Rátkamjávrátj, en sjö som ligger nära barrskogens övergång i fjällbjörkskog. Här fanns inte många tecken på kulturpåverkan på skogsstrukturen och inte heller många kulturlämningar. Sjön har dock namngivits efter det pitesamiska verbet rátkam, som betyder renskiljning. Förr gjordes detta utan inhägnader. En sådan verksamhet lämnar inte många spår efter sig förutom någon enstaka härd och viss vedtäkt.

Varför är det viktigt att skriva om detta?
Vi visade att vi kunde få en ganska bra bild av hur olika delar av området har använts och hur det har påverkat skogen. Det är inte alltid så lätt att kombinera så olika källor och metoder, men vi menar att det inte bör avskräcka. Tvärtom bör metoderna utvecklas så att vi får en bättre förståelse för hur skogar som ser ut att vara orörda har utvecklats i samspel med människan. 

Naturreservaten i norra Sverige är ovärderliga, inte bara för att bevara den biologiska mångfalden utan också som arkiv för samisk historia. 

 

Länk till artikeln