Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 dec, 2021

Decimalernas intåg på UB – tio år med DDK

REPORTAGE För tio år sedan gjorde decimalerna entré på biblioteken då klassifikationssystemet DDK ersatte Klassifikation för svenska bibliotek (SAB). Umeå universitetsbibliotek valde att samtidigt som Kungliga biblioteket (KB) börja klassificera enligt det internationella systemet som är det mest spridda i världen.

Text: Susanne Sjöberg

Idag har de flesta forskningsbiblioteken i Sverige gått över till Dewey Decimalklassifikation, ofta benämnt Dewey eller DDK. För tio år togs beslutet att den svenska utgivningen skulle klassificeras med DDK. Endast ett par bibliotek i Sverige hade redan börjat med systemet, medan Dewey funnits sedan 1876 i USA, där systemet skapades. Vårt grannland Norge valde Dewey redan 1901 medan Sverige tog en annan väg och själva skapade SAB-systemet 1921. Med på hela den svenska 10-åriga resan med Dewey har Harriet Aagaard varit, klassifikationsansvarig på KB. Hon är den som har det övergripande ansvaret över Dewey i Sverige och utvecklar det tillsammans med biblioteken. Harriet Aagaard har i sin tur dialog och samarbete med EDUG, samarbetet mellan europeiska användare.

– De flesta universitets- och högskolebiblioteken 2011 var positiva till införandet av Dewey, eller så blev man det, berättar Harriet Aagaard. Det var ju samtidigt ett rationaliseringsprojekt där färdiga Dewey-koder redan fanns när katalogposterna importerades.

Effektivisering

2011 då DDK började användas i Libris, skapades nya samlingar på Umeå universitetsbibliotek, både på UB samt på Medicinska biblioteket (MB). Inför lanseringen pågick ett omfattande utredningsarbete och en kompetensutveckling för att gå över till det nya. En av de bibliotekarier som deltog i uppstarten av det nya systemet var Anders Lennver:

– Året innan vi införde Dewey åkte vi till Norge för att lära oss mer om hur vi skulle använda Dewey som uppställningssystem och skapade sedan en plats för vår kommande DDK-samling i lokalerna.

– De flesta fick gå en grundkurs och vi som katalogiserar gick en längre kurs som hölls av experter på KB som kom upp hit till Umeå. Vi bjöd även in kollegor från Stadsbiblioteket och Hovrättens bibliotek, minns Anders Lennver.

Att införa ett nytt klassificeringssystem innebar mycket arbete för personalen, men många var positiva eftersom det samtidigt innebar en effektivisering och kvalitetshöjning i arbetet.

På Medicinska biblioteket togs beslutet att även kursböckerna skulle ingå i Dewey och inte i en egen kursbokssamling. Deweysamlingen började byggas från 2011 och inte retroaktivt. Bibliotekarien Josefine Sörlin var med när arbetet drog igång:

– Här på MB fick vi idén till att placera våra biografier och patografier i en samling under ett studiebesök till Norge. Eftersom biografier klassificeras på respektive sjukdom så hamnar de utspridda i samlingen, nu visade vi upp dem bredvid varandra.

Just ”browsandet” på en hylla är en av fördelarna med Dewey. Den som är intresserad av ett ämne kan botanisera på hyllan och hitta liknande böcker intill varandra.

Möjligt att anpassa och påverka

Eftersom Dewey har en djupare struktur, alltså en mer finfördelad ämnesindelning än SAB, passar det stora bibliotek som har behov av att särskilja närliggande ämnen för ett specifikt forskningsområde eller utbildningsprogram. Exempelvis kan Gastronomiutbildningen vid Umeå universitet ha behovet att separera sökningar som handlar om Champagne från annat mousserat vin. En kod läggs då till för provinsen Champagne-Ardenne. Champagne får sålunda koden 641.2224094431 medan Crémant-vin från Alsace får 641.

De koder som används världen över är i ständig utveckling och kommer i nya upplagor och är möjliga att påverka, både till struktur och utbyggnad. Den här möjligheten till förändring betonar vikten av att ha representanter för systemet som analyserar vilka behov som finns. Att systemet skapades i slutet av 1800-talet i USA har märkts, den angloamerikanska normen har i vissa fall präglat klassningen och inte stämt överens med det synsätt som Sverige eller andra europeiska länder har haft. Ett exempel gäller ämnet ”abort” där normen tidigare var abortmotståndet, medan det idag finns många valmöjligheter till olika ingångar och aspekter kopplade till abort. Harriet Aagaard berättar om den förändring som kom till i det fallet:

– Till en början klassades abort under sociala problem, medan det idag ligger under medicinska tjänster social omsorg som är bättre anpassat för svenska normer. Det känns positivt att det går att förändra, säger Harriet Aagaard.

Dewey klassificeringskoder är alltså fastställda för att kunna gälla över hela världen, men även möjliga att ändra och utveckla. Harriet Aagaard berättar att Umeå universitetsbibliotek varit särskilt duktiga på nummerbyggnation, dvs att bygga ut till nya koder efter behov som uppstår. När en ny kod skapats skickas den till Harriet Aagaard som kontrollerar att koden är korrekt och sedan kan alla bibliotek som vill använda den.

Det är även möjligt att föreslå nya koder för ämnen som inte finns i Dewey, men då är regeln att det måste finnas minst 20 verk i ämnet. Ett exempel är den väntan som både forskare och bibliotekarier har för att fler samiska språk ska få egna koder. Idag finns ett gemensamt nummer för sydsamiska, som idag samsas med umesamiska. När tillräckligt många titlar på umesamiska har publicerats kommer umesamiskan att få en egen kod.

Reportage: Om svårfunna ämnen i bibliotekets system