Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 16 nov, 2021

Om svårfunna ämnen i bibliotekets system

REPORTAGE Kan bibliotekens söksystem påverka hur vi ser på forskning? Coppélie Cocq, professor i Samiska studier med inriktning mot digital humaniora, har funderat över hur kategorisering i de digitala systemen kan påverka hur forskning och kunskap förmedlas, och ville veta mer om vilken roll ett biblioteks klassifikationssystem kan spela. En kontakt med Umeå universitetsbibliotek ledde till ett seminarium i ämnet och en lösning i bibliotekets söksystem.

Text: Susanne Sjöberg

Hur synlig är samisk forskning i bibliotekets samlingar? Den frågan ställde sig Coppélie Cocq när hon arbetade med en artikel där hon kritiskt granskar vad som går att hitta om urfolksforskning samt vilken kategorisering som görs för ämnet. I de fysiska samlingarna hamnar den samiska forskningen på många olika platser och i söktjänsten dyker inte allt upp vid en sökning.

Mycket av problematiserandet i forskningen kommer inte fram vid en sökning

– Mycket av problematiserandet i forskningen kommer inte fram vid en sökning. Det är svårt att hitta allt som görs inom ett tvärvetenskapligt ämne som samiska studier är, konstaterar Coppélie Cocq.

Bristfälliga sökresultat

Coppélie Cocqs forskningsområde rör även digital teknik och hon intresserar sig för vilken roll teknikens design spelar – och hur påverkar vår kultur designen? Idag när så gott som all litteratursökning startar i bibliotekets söktjänst så är det ett viktigt och intressant område att titta på. Hon har noterat hur gamla värderingar fortsätter att prägla systemen vilket ibland ger bristfälliga sökresultat. När Coppélie Cocq arbetade med en artikel om det här så tog hon kontakt med biblioteket för att lära sig mer om hur klassificeringssystemet DDK (Dewey Decimal Classification) fungerar. Anders Lennver, bibliotekarie på Universitetsbiblioteket, som har arbetat med bibliotekets DDK-samling, blev glad när han fick frågan:

– Att en användare och forskare intresserar sig för en viktig del av vårt arbete känns både roligt och värdefullt. Vi är medvetna om att det finns svårigheter med att hitta en del ämnen i våra samlingar, särskilt ämnesområden med en tvärvetenskaplig karaktär, så det här var bara en bekräftelse på det, säger Anders Lennver.

Alla vi som jobbar med att tillgängliggöra våra resurser vill förbättra det arbetet, det ingår i vårt jobb. Dewey är ett gammalt amerikanskt klassifikationssystem där den anglo-amerikanska kulturen är norm, medan exempelvis den samiska kulturen framstår som något exotiskt och som därmed hamnar i periferin, och alltså får längre koder, förklarar Anders Lennver.

Urvalsfasett

Tillsammans började de spåna kring vad som kunde förbättra en sökning. Bibliotekarien Lars Iselid som arbetar med söktjänsten tog fram en särskild urvalsfasett för ”Samiska studier” som fångar upp forskningen bättre, oavsett om det hör till sociologi, juridik, språk eller historia. Den här lösningen kunde göras genom att kombinera koder i DDK med svenska ämnesord, som från början används för att bygga ut andra ämnesområden med gruppen ”Samer”. Resultatet blir att samiska studier synliggörs oavsett vilken vetenskaplig disciplin det från början är klassat under.

Vi måste alltid sträva efter att göra söktjänsten bättre och enklare att använda

– Vi måste alltid sträva efter att göra söktjänsten bättre och enklare att använda. I och med det här fallet så lär vi oss mer om problematiken och hur tekniken fungerar, och kan applicera det på andra områden som exempelvis hbtq+, ett ämne som också riskerar att få ofullständiga resultat vid sökningar, säger Lars Iselid.

När lösningen var på plats anordnades ett seminarium i serien Humlab Share med rubriken Svårfunna ämnen på biblioteken där Coppélie Cocq, Anders Lennver och Lars Iselid berättade om samarbetet och den lösning som tagits fram. Tillsammans med andra bibliotekarier och forskare som deltog blev det även en diskussion kring för- och nackdelar med ett klassifikationssystem som Dewey som är väl etablerat och används över hela världen. Den koloniala blicken präglar även dessa system, enligt dem, och därför behövs en dekolonialisering av dem, där det är möjligt.

Umeå universitet är en del av UArctic och Umeå universitetsbibliotek är i sin tur medlem i Polar Libraries Colloquy, en sammanslutning för bibliotek knutna till polarforskning. Inom Polar Libraries Colloquy har det i höst tagits ett initiativ till att starta ett nätverk som kommer att jobba med dekolonialisering av metadata. Ett handfull digitala möten har redan hållits och arbetet fortskrider.

Coppélie Cocqs artikel