PORTRÄTT I år fyller Umeå universitet 60 år, och under sex decennier har universitetet format akademisk forskning. Genom Umeå centrum för genusstudier har universitetet bidragit till att forma en stad där jämställdhet och trygghet är en del av vardagen. Internationella medier har uppmärksammat Umeås genusmedvetna stadsplanering, och forskningen vid UCGS visar hur akademiskt arbete och konkreta stadsinsatser kan skapa en mer feministisk och trygg stad.
Maria Carbin är professor och forskare vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS), Umeå universitet, och har länge studerat feministisk politik och rörelser. Forskningen vid UCGS har spelat en viktig roll i stadens profilering och bidrar till att analysera och synliggöra jämställdhetsarbete på olika nivåer.
– Det är väldigt roligt att Umeå uppmärksammas internationellt som ett feministiskt föredöme, säger hon.
Internationella medier lyfter ofta fram Umeås genusmedvetna stadsplanering, med exempel som trygghetstunnlar, busshållplatser, ”fru-gårman”-skyltar och konstverk. Forskningen vid UCGS visar att dessa konkreta åtgärder är viktiga, men att verklig trygghet kräver mer än bara fysiska förändringar som förbättrad belysning eller att buskar huggits ner.
År 1965 bildades Umeå universitet. Detta porträtt är ett i raden av flera som tillsammans skapar en berättelse av vad universitetet har betytt för individer, samhället och vår omvärld under universitetets första 60 år. Se samlingssida med anledning av jubileumet
– För samtidigt ska man ju komma ihåg att det är en bild av Umeå som jämställt som Umeå kommun också har salufört. Att det här är en del av en marknadsföringsstrategi. I Umeå finns ju samma problem som överallt i världen, med våld mot kvinnor och ojämlika villkor generellt. För att skapa hållbar trygghet behövs större, långsiktiga politiska satsningar, säger hon.
Carbin framhåller att universitetets forskning och kommunens satsningar tillsammans bidrar till Umeås status som både trygg och feministisk stad. Men hon vill även lyfta fram att Umeå inte uppnått jämställdhet eller är en feministisk stad i nuläget. Hon menar att det är samspelet mellan stadens olika aktörer, medborgare, universitet och kommun, som skapar en hållbar grund för jämställdhet och trygghet. Även idrottens roll har varit viktig för bilden av Umeå som en jämställd och feministisk stad, att det tidiga fokuset på damfotbollen har uppmärksammats.
– Kanske är det så att man runt om i världen vill hitta förebilder och hopp om att det fortfarande, trots den konservativa tid vi lever i, finns platser där feminism och jämställdhet ses som eftersträvansvärt, säger Carbin.
Feministiska och intersektionella teorier kring makt och politik kan också bidra till att granska hur trygghet och jämställdhet görs i stadsplaneringen, även om Carbins egen forskning främst handlar om nationell feministisk politik. Hon lyfter fram exempel från forskare vid UCGS som tillämpat teorierna på mer konkreta frågor i staden.
Jennie Brandén, tidigare doktorand vid Genusforskarskolan, har använt sig av dessa teorier för att problematisera kommunala trygghetsvandringar. Hon ställde frågor som, vilka ska göras trygga, och hur? Resultatet visade att det finns en risk att vissa medborgare pekas ut som hot mot tryggheten, medan andra framstår som de som ska skyddas. Carbin betonar vikten av att ständigt beakta olika frågor i dessa sammanhang.
– Det gäller att hela tiden tänka på klass och ras/etnicitet, inte bara kön, säger hon.
Enligt Carbin är det som ofta glöms bort i internationella reportage de starka feministiska rörelser som länge funnits i staden.
Det visar att medborgarkrav har kommit underifrån och studenter har varit en självklar del i detta
Hon beskriver en tradition av DIY-kultur, en subkultur som har sina rötter i musikliv, feministiska föreningar och möjligheter till föreningsliv via folkbildningen. Aktivister har under årens lopp satt press på politiker genom aktioner och ockupationer.
– Det visar att medborgarkrav har kommit underifrån och studenter har varit en självklar del i detta.
Den internationella uppmärksamheten kring Umeå märks ibland även i forskarnas vardag. Maria Carbin berättar att hon nyligen blev kontaktad av fransk public service, som ville intervjua henne om UCGS arbete. Reportageteamet planerar att skildra både kommunens jämställdhetsarbete och frågor som ur ett franskt perspektiv framstår som särskilt ovanliga, som pappaledighet. I det sammanhanget lyftes även genusforskningen fram.
– Då passar dom också på att höra om utbildning och forskning vid UCGS, det är verkligen kul.
Inför det franska tv-reportaget hoppas Carbin att en sak särskilt ska komma fram, samspelet mellan stadens olika aktörer.
– Det speciella med Umeå är hur de feministiska rörelserna, universitetet och kommunen hela tiden varit så tätt sammanvävda
Umeå centrum för genusstudier har under åren fått flera tunga erkännanden. Bland annat har UCGS utsetts till Centre of Gender Excellence av Vetenskapsrådet. Forskare har också belönats med Görel Bohlin-priset och Nordeas vetenskapliga pris. För Maria Carbin är det dock minst lika viktigt att framhålla det dagliga arbete som bedrivs vid centret.
– Jag tycker att det är fantastiskt att vårt centrum, som av vissa kanske sågs som en tillfällig satsning när det startade, fortfarande är väldigt aktivt.
Hon menar att det är lätt att fastna vid medaljer och utmärkelser, men att kärnan i verksamheten alltid är människorna bakom. Det är lärarnas och forskarnas vardagliga engagemang som gör centret levande och relevant, både i undervisningen och i forskningen. Samtidigt säger Carbin att det kritiska perspektivet genomsyrar allt arbete, och att just detta är en av anledningarna till att studenter söker sig hit från hela världen.
– Bortom alla utmärkelser och pengar så arbetar lärare och forskare som är engagerade i studenternas lärande och sin forskning. Vi har ett driv i att problematisera och tänka kritiskt kring samtiden, och att lära ut det till alla våra underbara studenter.
Redan på 1970-talet började Umeå arbeta med genusfrågor, och 1997 inrättades Sveriges första professur i genusvetenskap vid Umeå universitet. Maria Carbin menar att det har varit väldigt centralt att universitetet var tidigt ute med vad man då kallade kvinnoforskning. Umeå universitet var öppen för tvärvetenskap, nya ämnen och nya frågor.
Satsningen har spridit kunskap till nya vetenskapliga områden på universitetet och fått stort genomslag även för dem som gått ut i yrkeslivet utanför
Redan 1982 anordnades den första stora forskningskonferensen i kvinnoforskning, ”Kvinnouniversitetet”, och i slutet av 1980-talet invigdes Kvinnovetenskapligt forum vid universitetet.
– Jag tror att de utbildningar som gavs på kvinnovetenskapligt forum på 90-talet var jätteviktiga för många yrkesverksamma som kunde ta med sig nya kunskaper in i sina verksamheter.
Sedan har Umeå universitet fortsatt i framkant med Genusforskarskolan, som startade 2001 och fortfarande bedrivs vid UCGS. Genusforskarskolan är en tvärvetenskaplig forskarutbildning där doktorander disputerar i olika ämnen men följer kurser och handledning med genusinriktning. Carbin berättar att satsningen har spridit kunskap till nya vetenskapliga områden på universitetet och fått stort genomslag även för dem som gått ut i yrkeslivet utanför.
– Det är ju egentligen helt otroligt att vi är uppe i 90 doktorsavhandlingar, så om ett drygt år tror vi att vi får fira 100, avslutar hon.
När Nils Eriksson höll sin första undervisning fanns ännu ingen e-post, och röken låg tät i korridorerna.
53 år vid Umeå universitet och än finns det jobb kvar att göra. Men det hade kunnat ta en helt annan vändning.
Hon trodde inte matte var något för henne, men det var självbilden som stod i vägen. I dag är hon UX-designer.
Konrad Abramowicz kom som utbytesstudent till Umeå 2006 och valde att stanna kvar på universitetet.
Tidslinje, tillbakablickar och porträtt med anledning av Umeå universitets jubileumsår.
