"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Därför har Umeå en av landets största genusforskningsmiljöer

Bild: Elin Andersson

Publicerad: 2022-09-30 Uppdaterad: 2022-10-12, 22:07

REPORTAGE För 20 år sedan antogs den allra första doktoranden vid den unika Genusforskarskolan som finns vid Umeå universitet. I dag har universitetet en av landets största genusforskningsmiljöer. Vad är det som gör att Umeå universitet sticker ut och har tagit ledande plats inom genusforskning i Sverige?

Text: Johanna Fredriksson

För att förstå hur allt startade måste vi förflytta oss ytterligare 20 år bakåt i tiden, nämligen till juni 1982. Då anordnades nämligen den första stora vetenskapliga konferensen om kvinnoforskning i Sverige, 200 kvinnliga forskare från hela Norden deltog och Umeå universitet var platsen. Konferensen kallades ”Kvinnouniversitetet – vetenskap, patriarkat, makt”, den samlade endast kvinnor, pågick i fem dagar och hade fokus på både forskning ur kvinnligt perspektiv och kvinnliga forskares situation inom akademin.

Umeå har kallats för det radikala, det röda, universitetet och det låg mycket i det.

Lena Eskilsson, numera pensionerad docent i idéhistoria vid Umeå universitet, var en ung doktorand då det begav sig och en av deltagarna under Kvinnouniversitetet.

– Vid den här tiden hade intresset för kvinnoforskning börjat poppa upp på de flesta universiteten, ofta i form av seminarium eller enhets- och centrumbildning. Det var en trend i tiden. Att det fick extra stora dimensioner i Umeå tror jag dels har att göra med att det var ett nytt universitet utan de gamla akademiska traditionerna som tyngde ned lärdomskanon, det fanns öppningar för att göra nya saker, säger hon, och fortsätter:
– Umeå har kallats för det radikala, det röda, universitetet och det låg mycket i det. I Umeå på 1970-talet fanns många radikala nya rörelser och där ingick kvinnorörelsen. På den tiden fanns det en mycket tätare koppling mellan kvinnorörelsen och kvinnoforskning.

Ett par år innan Kvinnouniversitetet gick av stapeln hade Universitets- och högskoleämbetet (nuvarande Universitets- och högskolerådet, UHR) gett jämställdhetsmedel till Umeå universitet – pengar som var öronmärkta för kvinnoforskning och att samla kvinnliga forskare. Dessa medel användes till att organisera välbesökta och populära seminarium och kurser, som blev viktiga för många som engagerade sig i kvinnoforskning, enligt Lena Eskilsson.

– Det första steget, för både oss i Umeå och på andra ställen, var att forskare tittade närmare på sitt eget ämne. Då upptäckte man dels att det knappt fanns några läroböcker om kvinnor, för att inte tala om avsaknaden av teoribildningar – vems historia berättas, vilket perspektiv framförs. Man började med att lägga till de perspektiven eller de kvinnor som faktiskt har funnits. Det var början på det som kom att bli mer teoretiserande kring vilka ämnen och vilken verklighetsbild som ges.

Kvinnovetenskapligt forum bildades

Grunden för kvinnoforskning vid Umeå universitet var lagd. Några år senare bildades en självständig enhet vid universitetet – Kvinnovetenskapligt forum – som fortsatte att erbjuda kurser och seminarieverksamhet av lärare vid olika institutioner på universitetet.
Så när Utbildningsdepartementet i slutet av 1990-talet beslutade sig för att satsa på uppbyggandet av forskarskolor runt om i landet fick Umeå universitet tilldelat finansiering av en genusforskarskola.

I år är det alltså 20 år sedan den första doktoranden antogs vid Genusforskarskolan, som fortfarande är unik i sitt slag. Sedan starten har 78 personer doktorerat och 5 gjort licentiatavhandlingar vid Genusforskarskolan, i dag är 20-talet doktorander aktiva där.

Genusforskarskolan har byggt upp en bra bas av samarbeten vid alla fyra fakulteter.

En av de saker som gjort Genusforskarskolan framgångsrik är att alla doktorander är delfinansierade från sin institution, 50/50. På så vis blir genusforskningen en angelägenhet för många och inte bara något som sker i ett hörn av universitetet.

– Det gör dels att pengarna räcker till dubbelt så många, dels tvingas vissa lite ovilliga institutioner att samarbeta. En del är kanske mindre intresserad av att få en doktorand i genusvetenskap och kanske mer intresserad av att få finansiering. Men eftersom vi har ett gemensamt ansvar kan de inte strunta i det här, säger Lena Eskilsson.

Ett annat framgångsrecept är att alla fyra fakulteterna finns representerade.
– Genusforskarskolan har byggt upp en bra bas av samarbeten vid alla fyra fakulteter och sprider på så vis kunskap om genusforskning, genusteori och fruktbara forskningsmetoder med hjälp av både doktorander och deras handledare, samt Genusforskarskolans alumner, säger Ulrika Widding, Studierektor vid Genusforskarskolan.

Vidare perspektiv under åren

Till en början handlade kvinno- och genusforskningen mest om könsroller, men under åren har forskningen även berört vidare perspektiv.
– Under den här 20 åren kan man med en grov förenkling säga att det skett en skiftning från kvinnohistoria och studier av kvinnors villkor till att undersöka hur genus tar form i människors vardagliga praktiker, till exempel i termer av  femininitet/maskulinitet. En annan viktig dimension är att även undersöka hur genus skapas genom intersektionella maktrelationer, där sexualitet, social klass, rasifiering, etnicitet, ålder, funktionsförmåga och liknande kategoriseringar får betydelse, säger Ulrika Widding.

År 2008 stärktes genusforskningen vid Umeå universitet ytterligare då enheterna Kvinnovetenskapligt forum och Genusforskarskolan gick ihop och bildade Umeå centrum för genusstudier, UCGS.

Forskare vid UCGS har genom åren varit framgångsrika att få medel, fler har gjort karriär och fått professurer inom området, och man attraherar många gästprofessorer. UCGS är även känt internationellt och har rekryterat framgångsrika utländska forskare.
Vetenskapsrådet har utnämnt Umeå universitet till att ha en av de främsta genusforskningsmiljöerna i Sverige samt beviljat medel för Centre of Gender Excellence.

Ann Öhman, pensionerad professor i genusvetenskap vid Umeå universitet, blev UCGS första föreståndare.

Vad är det som gör att Umeå universitet sticker ut och har tagit plats inom genusforskning i Sverige och världen?
– Vid UCGS finns en stor mängd forskare som tillsammans bildar en rik forskarmiljö; forskare som är intresserade av att studera frågor om genus och kön, och med det frågor om demokrati, inkludering, marginalisering, rättvisa, jämställdhet med mera, säger Ann Öhman, och lyfter ett gott stöd från universitetsledningen som en annan viktig aspekt.

– Det har underlättat den expansion som skett under de 40 år som gått sedan den första genusforskarkonferensen hölls här 1982. En tredje är att vi lyckats få med alla fyra fakulteter i samarbeten med genusperspektiv. Det ger en mycket god och stabil grund att stå på, säger hon.

Varför är det nödvändigt att satsa på genusforskning?
– Det finns väldigt många områden där genus och andra maktdimensioner är viktiga att belysa, säger Ann Öhman och nämner exempelvis mäns våld mot kvinnor, som är ett stort samhällsproblem som skapar både social utsatthet och ohälsa för de drabbade; det vill säga barn och kvinnor, och där forskningen kan bidra till förändring.
– Eftersom det mesta av detta våld sker i nära relationer, så är det oerhört viktigt att öka kunskapen om samhällets resurser och möjligheter att verka för förändringar och stödja de utsatta. Här har vi hälso-och sjukvården, rättsväsendet och det politiska området, för att nämna några viktiga aktörer. Det har gjorts väldigt mycket genusforskning om våld under årens lopp vid Umeå universitet, säger Ann Öhman.

Ett annat viktigt forskningsområde som berör många är arbetslivet och dess villkor för att vara hållbart över tid.
– Här finns flera olika perspektiv, så som ett historiskt perspektiv på genus och arbete, ett sociologiskt om organisation och ledarskap, och ett folkhälsovetenskapligt perspektiv om stress och arbetsvillkor ur ett genusperspektiv.

Hat och hot mot genusforskare

De senaste åren har hat och hot mot forskare varit uppmärksammat. Forskare inom genusvetenskap har länge varit särskilt utsatta. Det väljer UCGS nuvarande föreståndare, Britt-Inger Keisu, att tolka som att kunskapen som produceras berör samhället och människors viktiga och känsliga problem.
– Det relaterar exempelvis till fördelning av makt och resurser i olika former och på olika arenor – såsom i arbetet, på arbetsmarknaden, i politiken och i hemmet men även i historien, säger hon.

Forskning inom genusforskningen menar hon kan påverka vilket samhälle vi bygger.
– Är ett jämställt och jämlikt samhälle möjligt och i så fall hur? Hur ska ett sådant formas, hur ska makt och resurser fördelas rättvist och av vem? Hur kan vi bryta en normaliserad ojämlikhet, säger Britt-Inger Keisu, som även är docent i sociologi.

Det är gigantiska kunskapsområden som behöver fyllas på hela tiden.

Under 2022 firar Umeå 400 år med stadsprivilegier. Med det perspektivet känns 40 år av kvinno- och genusforskning ganska litet, kunskapsluckorna är långt ifrån täckta, och det kommer alltid att komma nya.

–  Det är ett stort kunskapsområde som inte alls är utforskat ännu. På samma sätt som med fredsforskning och klimatforskning, det är gigantiska kunskapsområden som behöver fyllas på hela tiden, säger Lena Eskilsson.

 

Exempel på hur forskning som bedrivits från olika fakulteter vid Genusforskaskolan kan se ut:

Hur maskulinitet framställs i barnlitteratur

I sin forskning tittar Jenny Sperens på representationer av genus i brittisk barnlitteratur från 1900-talet, specifikt skildringar av pojkskap och vildhet. Som exempel så har hon i sin analys av Harry Potter-böckerna funnit att vildhet i form av att bryta mot regler konstrueras som ett tecken på självständighet och handlingskraft. På det här sättet utmålas det lagom vilda och bångstyriga till åtråvärda kvaliteter, särskilt för pojkarna i serien.

Kontaktuppgifter till doktoranden Jenny Sperens

Uppfattningar av röster och könsbekräftande röstbehandling bland personer med könsdysfori

Patienter med könsdysfori som upplever att rösten inte överensstämmer med könsidentiteten erbjuds röstträning hos logoped. I projektet utforskas patienternas mål med röstträningen, men också upplevda hinder för en önskad röstförändring. Projektet kartlägger därtill vilka aspekter i röst och tal som främst styr uppfattningen av femininitet/maskulinitet. Målet är att bidra till en effektiv röstbehandling som utgår från patientens egna mål och förutsättningar.

Kontaktuppgifter till doktoranden Jenny Holmberg

Gränsdragningar genom genetik: användningen av DNA-analyser inom familjeåterförening

Projektet ’Bordering through genetics: the use of DNA-analysis in family reunification’ fokuserar migrationsmyndigheternas användning av DNA-test i ansökningar om familjeåterförening i Sverige. Projektet undersöker hur migrationskontroll och gränser formas och ges mening genom användningen av DNA-test, samt vilka konsekvenser användningen får för avgränsningar kring vad som räknas som en ”familj”.
En del av resultaten redovisas går att läsa i en artikel i DiVa. 

Kontaktuppifter till doktoranden Disa Helander

Kontakt och mer information

Britt-Inger Keisu
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 59 64
Ann Öhman
Professor emerita
E-post
E-post
Telefon
090-786 92 19
Ulrika Widding
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 17
Lena Eskilsson
Övrig/annan befattning
E-post
E-post