”Det yrkesliv jag valt kräver att det blir en livsstil, men det får inte bli livet”

– Offentlig upphandling omfattar allt från standardprodukter till komplexa tjänster och byggprojekt. Värdet motsvarar ungefär 18 procent av BNP. Hur upphandlingarna organiseras påverkar både mottagare av tjänster och företagens verksamhet. Ibland till och med deras överlevnad, förklarar hon.

Det är frågor med stor betydelse för samhället. Det ses även internationellt och i Sverige i allt högre grad som ett politiskt styrmedel inom en rad områden. För Sofia Lundberg är det just den kopplingen som gör forskningen meningsfull.

– Då blir det viktigt att förstå om det är verksamt och i så fall till vilken kostnad. Når vi genom de styrmedel vi valt, till exempel uppsatta klimatmål för samhället till så låg kostnad som möjligt? Det är bland annat sådana frågor som nationalekonomer intresserar sig för. I mitt fall ligger fokus på analysen till den offentliga affären som styrmedel.

Forskare var inte en självklar bana

Att Sofia Lundberg blev forskare var inte en självklar sak. När hon tog examen i början av 1990-talet präglades Sverige av lågkonjunktur och rekordhöga räntor. Planen var att söka arbete, vilket inte var helt lätt i ett landskap av lågkonjunktur.  Men hon fick anställning som pensionshandläggare på Statens löne- och pensionsverk.

– Jag jobbade där ett år och landade i att jag ville testa forskarutbildningen, så jag sökte, säger hon.

Under doktorandtiden väcktes intresset för offentlig upphandling genom auktionsteori. Med sin handledares tips började Sofia Lundberg undersöka de historiska barnauktionerna, ett område i nationalekonomi som handlar om budgivningsmekanismer och just auktionsteori.

– Jag kunde med hjälp av kyrkböcker och fattigvårdsprotokoll analysera prisbildningen och de ekonomiska motiv som kunde ligga bakom att ta emot fosterbarn. Fosterföräldrar tilldelades barn utifrån lägst begärd ersättning. Därefter övergick jag till att studera upphandlingar i mera nära tid.

När forskningen gör skillnad

Genom åren har hennes forskning haft tydligt genomslag, både i samhällsdebatten och i konkreta policyförslag, och det finns några exempel som Sofia Lundberg är extra stolt över.

Det har varit väldigt motiverande och samtidigt utmanande

Hon ler när hon berättar hur glädjande det är att se hur forskningsfältet offentlig upphandling har vuxit, och att kollegor vid Umeå universitet nu bidrar med studier ur flera olika perspektiv. Dess betydelse och utmaningar är både samhälls- och forskningsmässigt relevanta menar hon. Ett exempel hon är lite extra stolt över är arbetet med offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel.

– Det utvecklades till externfinansierad forskning där vi bröt helt ny mark. Det har varit väldigt motiverande och samtidigt utmanande. Dels för att vi utmanat politiken, dels för att vi stött på utmaningar i vad som värderas av forskarsamhället. Det är inte lätt att relatera nya forskningsområden till befintlig forskning när det är lite skralt på den fronten, säger hon.

Ett annat exempel, där utfallet ännu är oklart, är att Konkurrensverket fått regeringens uppdrag att utreda ett förslag som hon, tillsammans med andra forskare, lagt fram i rapporter finansierade av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Förslaget går ut på att införa ett betygssystem för leverantörer i offentlig upphandling, där även svårmätbara kvalitetsdimensioner som bemötande och leveranssäkerhet vägs in.

– Idag finns, i bästa fall, en svag koppling mellan prestation och framtida kontrakt. Vårt förslag kan ge bättre leveranser till offentlig sektor och försvåra för oseriösa och kriminella verksamheter att få offentliga kontrakt.

Den personliga forskaren

För Sofia Lundberg är forskningen också en fråga om gemenskap och delade framgångar.

– Jag har haft och har förmånen att få samarbeta med fantastiska personer. Bara det i sig innebär ett kontinuerligt flöde av situationer som jag kan minnas med extra värme.

Hon beskriver glädjen i samarbeten och känslan när hårt arbete med forskningsansökningar ger resultat.

– Varje gång en ansökan om forskningsmedel beviljas, är ju ett sådant exempel. Man har arbetat hårt tillsammans för att skriva fram en projektidé, och att få dela glädjen när det också går vägen är så klart extra kul.

Hon lyfter även fram utvecklingen av fristående kurser och det kommande magisterprogrammet i offentlig upphandling vid Umeå universitet som är det första i sitt slag i Sverige. Som tidigare rektor för Handelshögskolan ser hon tillbaka på många höjdpunkter, inte minst när skolan erhöll sin internationella ackreditering,

– Jag gläds också över att ha varit en del av Handelshögskolan tillsammans, ett dialogformat där vi i modererade paneler sammanför forskning och praktik kring samhällsrelevanta frågor. Coaching-programmet Solomia är ett annat exempel. Det var också extremt roligt när vi erhöll vår ackreditering och fick fira det tillsammans. Det var mångas hårda arbete i många år som möjliggjorde det.

Jag har lärt mig vilken betydelse politiken har för akademin

Genom sina ledande roller inom universitetet och nationellt, bland annat som ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, har Sofia Lundberg fått värdefulla erfarenheter. De har gett henne en bredare förståelse för akademins roll i samhället.

– Jag har lärt mig mycket om det men också det motsatta, vilken betydelse politiken har för akademin. Kunskap är centralt för både upprätthållande och bildande av demokratier och allas förutsättningar att nå sin fulla potential oavsett varifrån man kommer eller vem man är.

Att välja forskarbanan har påverkat henne på flera sätt, men Sofia Lundberg betonar vikten av att inte låta yrkesrollen helt definiera vem hon är. Hon beskriver det som en balansgång mellan arbete och liv, där nyfikenheten och samhällsintresset präglar hennes forskning men inte får ta över allt.

– För mig är det viktigt att hålla isär vad som definierar mig som person och vad som är mitt jobb. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det yrkesliv jag valt mer eller mindre kräver att det blir en livsstil, men det får inte bli livet.

Nästa steg

Med den balansen som grund är Sofia Lundberg idag engagerad i flera forskningsprojekt, allt från miljökrav till AI. Ett handlar om hur upphandlingar kan utformas för att attrahera fler anbudsgivare. Ett annat handlar om jämställdhetsintegrerad upphandling och hur offentlig sektors marknadsmakt kan påverka näringslivet i en mer jämställd riktning. Hon är också en del av ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige.

– Här har vi ambitionen att föra samman forskare från olika områden kring frågan om norra Sverige kan vara en plats för växtbaserad livsmedelsproduktion. En fråga som är viktig med tanke på hur klimatförändringar försvårar detta på andra platser i världen och utifrån ett beredskapsperspektiv.

Tips till nästa generation

Till unga forskare och studenter som funderar på att gå vidare till forskarutbildning vill hon skicka med något som hon en gång fick till sig.

– Som någon sa till mig en gång, är du det minsta nyfiken ska du prova, det går att byta om du inte trivs på forskarutbildningen. Men försök att hitta din egen väg, titta inte så mycket på vad andra gör. För mig har forskningsfrågans relevans alltid varit central. För andra innebär det här sannolikt något annat, avslutar hon.