Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 28 sep, 2020

En havets hjälte

PORTRÄTT Anna Palmbo Bergman är en havets hjälte på flera sätt. Hon har en viktig roll inom den analys av havets miljötillstånd som bedrivs regelbundet vid Umeå marina forskningscentrum, och håller i trådarna när det gäller att anpassa det stora forskningsfartyget KBV 181 efter de behov som finns för forskning och övervakning. Dessutom ger hon sig ut på provtagning i näst intill vilket väder som helst för att fullfölja sin del av uppdraget åt den svenska miljöövervakningen.

Text: Kristina Viklund

När regnet vräker ner och blåsten viner i träden sitter de flesta av oss i värmen på våra kontor och kurar. Men vid Umeå marina forskningscentrum finns ett gäng som inte räds höststormarna, och som är beredda att ge sig ut till havs i nästan vilket väder som helst. En av dem är Anna Palmbo Bergman, kemist och naturgeograf inom UMF:s miljöanalysverksamhet sedan femton år. Anna analyserar vattenprover året runt, och rapporterar in resultaten till nationella databaser.

Hon håller också i trådarna när det gäller den renovering av forskningsfartyget KBV 181 som pågår. När renoveringen är klar kommer UMF att få tillgång till ett forskningsfartyg med högklassiga, moderna laboratorier för kemiska och biologiska analyser. Under tiden som fartyget ligger på varv används istället KBV 201. Nyss hemkommen från en expedition på ett stökigt hav svarar Anna på några frågor om sitt jobb.

Hur står du ut?

Haha, ja det kan man fråga sig… Den här veckan har varit rätt tuff, vi har både haft blåsigt väder och en del problem med fartyget och utrustningen. Vi försöker hålla humöret uppe, vi är ett fantastiskt gäng som alltid kämpar på och hittar lösningar på det mesta. Kustbevakningen hjälper också till med allt man kan tänka sig. Sen så hoppas man ju alltid att kocken bjuder på nåt gott... Det behövs för att orka, både i bra och dåligt väder. Och det finns ju de där expeditionerna med platt vatten och vackra solnedgångar, de lever man länge på.

Varför är det så viktigt att fullfölja alla provtagningar?

Vi har ett antal stationer i Bottniska viken som vi besöker tio gånger per år, det blir nästan en gång/månad. Det är viktigt för att kunna få bra underlag för bedömningar av miljötillståndet. Att täcka in olika årstider är också viktigt. För exempelvis närsalter använder man vintervärden för att se förrådet av näringsämnen i vattenmassan, medan det för växtplankton och klorofyll är sommarvärden som är intressanta för att se blomningar. För andra parametrar används årsmedelvärden. 

Vi är ett fantastiskt gäng som alltid kämpar på och hittar lösningar på det mesta

Hur går det med renoveringen av KBV 181?

Det går framåt! Fartyget har legat på varv i Oskarshamn sedan april och beräknas vara klart i slutet av januari nästa år. Vi får äntligen bygga in vårt laboratorium i fartyget och behöver inte jobba i containrar på däck där vi utsätts för både vind och vågor.

Vi ser fram emot att kunna använda en rosetthämtare igen, ett smidigt provtagningssystem för både CTD-sond och vattenhämtare, och slippa många manuella moment. Det är många frågor från varvet hela tiden, särskilt nu när de börjar installera inredning, elkablar, kranar, vinschar och annat. Jag ska ner till varvet nu i veckan så det ska bli spännande att se hur det går!

Ser du fram emot nästa expedition?

Både ja och nej. Efter en tuff vecka är det skönt att vara tillbaka på land, men det är alltid fantastiskt roligt att få åka ut igen. Ingen expedition är den andra lik, det är nya prover och nya utmaningar varje gång!