Forskar för att förbättra bärindustrin – för människor och landsbygden

Att Charlotta Hedberg fastnade för och har ägnat sin forskargärning åt migration går att härleda till hennes egna rötter. Hennes morfar var krigsflykting från Estland och på hennes pappas sida har det skett en lite mer intern migration, då han växte upp i Piteås inland och sedan flyttade till Umeå för att plugga. Även hon själv har flyttat en hel del under livet, både inom samma stad, inom Sverige och utomlands.

– De allra flesta människor har flytterfarenheter och det påverkar oss väldigt mycket. Det påverkar vår identitet, var vi befinner oss, vilka vi rör oss med och hur vi ser på oss själva i vår omgivning. Så det är väldigt intressant på det sättet, säger hon.

Det påverkar vår identitet, var vi befinner oss, vilka vi rör oss med och hur vi ser på oss själva i vår omgivning.

För så många andra som blivit professor inom något ämne så var vägen inte utstakad för Charlotta. I mitten av 1990-talet stod hon som ett ganska blankt blad framför en anslagstavla med information om vad kulturgeografi var och vad man kunde studera inom ämnet, hon fastnade. Någon termin senare följde hon efter vännerna som skulle plugga i Uppsala, en av livet migrationer.

Charlotta Hedberg, ny professor vid Institutionen för geografi.

BildAlexandra Granath

– Jag brukar säga att det var det mest opersonliga flyttbeslut som jag någonsin har fattat då jag bara hängde med dit, säger hon.

Men det hela slutade med att hon blev kvar i Uppsala längst av alla. Där samlade hon ihop till en magisterexamen av fristående kurser för att sedan börja doktorera. Hon skrev en avhandling om finlandssvensk migration till Sverige och efter disputationen forskade hon några år och fick ett lektorat vid Stockholms universitet innan hon tog tjänst på Delegationen för migrationsstudier på Regeringskansliet.

– Då prövade jag på hur det var utanför akademin, och det är jag väldigt glad över, för att jag upptäckte hur mycket jag saknade att själv få forska och inte bara hantera andras forskning, säger hon.

Hon längtade tillbaka till forskarvärlden, och i samband med att hon blev förälder längtade hon även tillbaka till Umeå.

– Jag ville komma hem igen. Jag har mina föräldrar här och jag vet att det är en bra stad att växa upp i. Jag kände mig dessutom aldrig som en stockholmare, trots att det finns en bra arbetsmarknad där och är närmare att interagera med myndigheter och spännande seminarier och så vidare. Men som person så passar jag bättre här.

Intervju med Charlotta Hedberg

Varför började hon forska om migration, vilket fokus har hon och vad drivs hon av i sin forskning och vad ser hon i framtiden. Se intervju med Charlotta Hedberg.

Hon sökte sig till Institutionen för geografi vid Umeå universitet, samma institution där den akademiska banan startat. Under årshögtiden 2023 sluts cirkeln då hon installeras som professor.

– Det betyder att jag får erkännande för det som jag har gjort, vilket är väldigt kul. Jag får också automatiskt lite mer tid för min forskning, säger hon.

Lista över samtliga hedersdoktorer, professorer och pristagare som uppmärksammas under Årshögtiden.

Migration ur olika perspektiv

I sin forskning tittar Charlotta Hedberg på hela migrationsprocessen, på såväl intern som internationell migration, migrationens konsekvenser för avsändarländer och mottagarländer, samt hur migration är en del av och skapar olika typer av relationer mellan platser.

De senaste tio åren har hon haft särskilt fokus på thailändska bärplockares migrationsprocess mellan Thailand och Sverige. Bakgrunden är de stora problem som finns med både migrationsindustrin och bärindustrin. I hennes forskning strävar hon efter att förstå hur industrierna är uppbyggda och hur de skulle kunna förbättra situationen för migranterna på sociala, ekologiska och ekonomiska plan.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till att det blir en mer hållbar industri för bärplockarna och att det ska kunna bli en hållbar regional utveckling, inte minst för norra Sveriges inlandskommuner.

– Migration dyker upp i media, i samhället, i diskussionen och i politiken. Det händer mycket kring det i samhället. Även fast det inte dök upp i politiken på samma sätt som det gör nu när jag började forska, säger Charlotta Hedberg.

BildAlexandra Granath

En annan del av projektet syftar nämligen till landsbygden – bärindustri har ofta relation till landsbygden, då bären plockas där och en del av företagen är lokaliserade där. Charlotta Hedberg menar att bärindustrin skulle kunna ha mycket större betydelse för landsbygden och inlandskommuner i norra Sverige.

– De flesta bären plockas av utländska arbetare, fryses in och skickas ofta vidare internationellt eller till den svenska sylt- och livsmedelsindustrin. De mer avancerade produkterna av bär görs utomlands, säger hon och visar en ansiktsmask tillverkad av blåbär som producerats i Kina som exempel.

Det har varit en grupp företagare som har hittat ett sätt att tjäna snabba pengar och för dem har det ju varit jättebra att göra på det här sättet.

Den här näringen skulle kunna gynna norra Sverige mer om processerna fick stanna i eller ägas av aktörer i regionen.

 Varför tar vi inte tillvara på näringen i norra Sverige?

– Det handlar dels ganska mycket om att är en näring som finns i Norrland, och att vi inte har utbildat den typen av ingenjörer som förädlar bär på det sättet här, säger hon, och fortsätter:

– Sen tror jag också att det beror på hur själva plockningsindustrin har sett ut. Det har varit en grupp företagare som har hittat ett sätt att tjäna snabba pengar och för dem har det ju varit jättebra att göra på det här sättet, men det har liksom inte blivit de här ringarna på vattnet för regionen.

Ser du några tendenser till att vi i Sverige börjar ta mer vara på våra egna bär?

– Ja, vi ser i vårt projekt att det finns ett begynnande intresse för det här, inte minst hos myndigheter och forskningsstödjande institutioner och så, säger hon.

Norra Sverige lockar till enklare liv

Ett annat aktuellt forskningsprojekt som Charlotta Hedberg arbetar med berör en helt annan typ av migranter. Projektet handlar om downshiftning kopplat till landsbygden, det vill säga personer som flyttar till landsbygd för att växla ner i livet och söka andra värden och andra livskvaliteter. Om detta blir tillräckligt omfattande skulle det kunna innebära ett viktigt befolkningstillskott för små kommuner. 

– Jag tror att den här gruppen kan vara ganska betydelsefull för landsbygden eftersom det ofta är personer med idéer och kreativitet som söker efter mer glest befolkade områden att leva i, säger Charlotta Hedberg.

Det finns saker på svensk landsbygd som förtjänar att uppmärksammas.

På samma sätt som att hennes bakgrund intresserat henne för migration så bidrar hennes uppväxt i norr till intresset för landsbygden.

– Även om jag började min forskarkarriär i södra Sverige sökte jag mig mot de här typerna av frågor och det tror jag beror på att jag på något sätt ville återknyta till den här platsen. Det finns guldkorn som man kanske inte ser i den här urbana diskursen och de urbana värdena, det finns saker på svensk landsbygd som förtjänar att uppmärksammas.

Vad tror du att du forskar inom om fem–tio år?

– Jag forskar fortfarande om migration. Men jag tror att jag har breddat min forskning inom arbetskraftsmigration till flera olika grupper av migranter, migration på bred front och hur migration påverkar platser. Det inkluderar ett vidgat fokus på olika grupper av temporär arbetskraft, säger hon och nämner bland annat samhällsomvandlingen i norr, där frågor väcks kring vilka dem är som bygger fabrikerna, bostäderna och annat i samhällen som växer.

– För jag tror inte att det är främst lokala förmågor som har gjort det.

Vad det än blir framöver så följer det nog den röda tråden i hennes forskarkarriär.

– Det som driver mig är att kunna förbättra samhällsproblem, men också kunskapstörst och nyfikenhet, säger Charlotta Hedberg.

Charlotta Hedberg Professor

E-post

090-786 56 02