Forskar för bättre utredningar av sexualbrott mot barn på nätet

En mamma upptäcker i dotterns mobil att en man tagit kontakt med hennes barn i en chatt och bett henne fota sig själv för att skicka till honom. Mamman tar en skärmdump av meddelandet och anmäler till polisen, som börjar nysta i ärendet. Polisen hittar åt en man som inte bara kontaktat ett barn, han har kontaktat tusentals. Barn i andra städer, län, länder. På hans dator finns många gigabyte av filer med bilder och filmer på barn. Filer som han har delat vidare till andra, som i sin tur delat vidare och vidare runt om i världen.  

Detta är ett klassiskt scenario inom brottskategorin ”Internetrelaterade sexuella övergrepp på barn”. Det är ett paraplybegrepp där det ingår flera brottstyper, som: utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, barnpornografibrott och kontakt med barn i sexuellt syfte (kallas även groming). 

– Den här kategorin är en typ av brottslighet som ökar och som är väldigt krävande för polismyndigheten att jobba med, då utredningen kräver många olika typer av kompetenser. De som är duktiga och har expertkunskap inom ett område har det inte nödvändigtvis inom ett annat, så det krävs samarbete, säger Oscar Rantatalo, professor i polisvetenskap vid Enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.

Vi vill hjälpa till att skruva på små saker som kan ge stor effekt.

I brottets karaktär ryms alltså många olika aspekter. Det är gränsöverskridande, mellan såväl regioner som länder. Det krävs avancerat tekniskt kunnande, kompetens att granska övergreppsmaterial och vana att leda och arbeta i stora utredningar, med stora grupper, även på distans. Det är emotionellt belastande arbete, då utsatta barn förekommer och det kräver kompetens att göra såväl barnförhör som att kommunicera med anhöriga.

De senaste åren har också artificiell intelligens, AI, tagit allt större plats, både i utvecklingen av brotten, men också som ett verktyg i utredningarna. (Se beskrivningar av utmaningarna i en faktaruta längre ned på sidan).

Kort film om Oscar Rantatalos forskning

Oscar Rantatalo berättar om de utmaningar polisen ställs inför i utredningar av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, hur brotten har ökat och vad forskningen som han leder kan göra för skillnad.

Sedan 2023 leder Oscar Rantatalo forskningsprojektet ”Tvärfunktionella team i brottsutredning: ett interventionsprojekt för att stötta utredares samarbete”. Projektet handlar om dem som arbetar med ärenden inom internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.  

– Vi har studerat hur man kan få till bra samarbeten. Hur kan man få utredare att samarbeta bättre med varandra? Hur kan man underlätta samarbetet mellan exempelvis åklagare och IT-forensiker, så att de alla kan förstå varandra, prata samma språk och driva utredningen på ett bra sätt? Hur kan man jobba på distans med den här typen av utredningar? Hur kan man säkerställa en bra arbetsmiljö för dem som jobbar med de här mentalt belastande uppgifterna? 

– Vi vill hjälpa till att skruva på små saker som kan ge stor effekt. 

Strävar efter effektivare utredningar

Målet och förhoppningen med forskningen är att samhället ska bli mer effektivt på att utreda och lagföra de här brotten. Tidsaspekten är särskild viktig när det är barn med i bilden.  

– Vår forskning kan stötta de som jobbar med det här på barrikaderna. De här brotten...det är riktigt mörkt. 

Vår forskning kan stötta de som jobbar med det här på barrikaderna. De här brotten...det är riktigt mörkt. 

I början av juni i år fick Oscar Rantatalo besked att han tilldelas en dryg miljon i forskningsmedel från Forte i syfte att förlänga forskningsprojektet och arbeta med nyttiggörande av forskningen gentemot Polismyndigheten.

– Det känns väldigt bra. Detta är tyvärr en brottskategori som bara växer, enligt både nationell och internationell statistik. Särskilt med AI som också ökar jättemycket inom de här brotten. 

Oscar Rantatalo har en bred grund och ett brett instressefält inom sin forskning.

BildAlekzandra Granath

Just nu är detta fokus i Oscar Rantatalos forskning. Men hans forskningsintresse handlar generellt om organisering inom Polismyndigheten. Han har bland annat studerat polisens hantering av kritiska händelser, Polismyndighetens stora omorganisering 2015, utredningar i glesbygd samt forskat om polisutbildningen – hur man blir polis.  

Han har en bred bakgrund då han är pedagog i grunden och har handlett inom psykologi, företagsekonomi, pedagogik och så klart inom polisutbildningen.  

– Jag är all over the place och det gör det också svårt att vara kärnfull kring vad som är min forskning. Jag tycker till exempel också att det är intressant att forska om polisutbildning, och det har ju ingenting med sexuella övergrepp mot barn att göra, säger han.  

Första professorn i polisvetenskap

Nu har han alltså blivit Umeå universitets första professor i polisvetenskap vid Enheten för polisiärt arbete.  

Polisvetenskap är en relativt ung disciplin i Sverige. Umeå universitet var till exempel först i landet att anta en doktorand i polisvetenskap 2025.  

– Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, större än Försvarsmakten, och den är väldigt hands on och traditionsbunden och inte van att använda forskning. Men det finns en rörelse inom polismyndigheter globalt att jobba mer med evidensbaserat arbete och då uppstår en efterfrågan om forskning, säger Oscar Rantatalo.  

Varför är det viktigt med forskning inom polisen?  

– Den verksamhet som Polismyndigheten håller på med är så systemkritisk, och då är det viktigt att forska om det, ur många perspektiv. Dels ur kritiska perspektiv för att från forskningshåll förstå och teoretisera social kontroll och social ordning i samhället. Men också verksamhetsnära forskning med myndigheter – vad som funkar och inte funkar – så att de kan använda resurserna på bra sätt.

Umeå universitets nya professur inom polisvetenskap innebär att Oscar Rantatalo i högre utsträckning kan bidra till att utveckla och effektivisera polisens arbete och hjälpa till att lösa de utmaningar som myndigheten står inför. 

– Och jag kan i högre utsträckning skapa möjligheter för andra att komma efter i det här fältet, säger Oscar Rantatalo.  

Under Årshögtiden den 17 oktober föreläser Oscar Rantatalo om sin forskning, öppet för alla intresserade. Alla nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare kommer hålla korta föreläsningar. Se tid och plats för samtliga föreläsningar.

Behövs många kompetenser

För att utreda sexualbrott mot barn på internet krävs omfattande kompetenser. Nedan beskrivs ett urval av dem mer ingående.

Gränsöverskridande: Digitala brott korsar ofta regionala gränser, men också nationella, vilket innebär att polisen inte bara behöver samverka med poliser i andra regioner utan även polismyndigheter och rättssystem i andra länder. 

Tekniskt kunnande: Det krävs särskild tekniskt avancerad kompetens för att förstå hur man ska ta sig an och utreda digital bevisföring, som bland annat kan innehålla kryptering och snåriga system. På senare år har det blivit en lavinartad ökning av AI inom den här brottskategorin, både när det gäller generering av övergrepsmaterial men även som verktyg i utredningar.

Utredningsvana: Något som kännetecknar denna brottslighet är att utredningarna snabbt kan växa i storlek. Därför krävs erfarenhet och kompetens att leda och koordinera stora grupper, ofta på distans. 

Arbetsmiljö: Det är emotionellt belastande arbete att gå igenom och utreda material där utsatta barn är involverade. Övergreppsmaterial kan i vissa fall även vara varvat med innehåll som inkluderar djurplågeri eller andra typer av våld, vilket gör det svårt att förbereda och stålsätta sig. Det kan också handla om sekundär traumatisering, att man ser mycket av andra personers lidande så att det drabbar en själv också. 

Barnförhör: Det behövs specialkompetens inom förhör med barn, som inte sällan drabbats av skuld och skam. Det krävs även kompetens för kontakt med föräldrar och andra anhöriga. 

Kontakta Oscar Rantatalo

Oscar Rantatalo Professor

E-post

090-786 65 64