Forskning som stärker äldres livskvalitet

Annika Toots är fysioterapeut och universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Såväl hennes avhandling, klar 2016, som forskargärningen därefter har varit inriktad på främjandet av hälsa och välbefinnande hos äldre personer.

- Det är en väldigt trevlig grupp att jobba med. De är ofta så positiva och ger så mycket tillbaka. Jag trivs bra i deras sällskap, säger Annika.

- Sedan finns såklart mycket att göra för att hjälpa dem till ett bättre liv. Det är just det våra studier och vår forskning syftar till.

Fysioterapeut i London

Vägen till universitetet och forskningen var dock krokig. Efter några år som undersköterska – först i hemstaden Umeå, sedan i Stockholm – hamnade hon som 21-åring och nykär i världsstaden London där hon utbildade sig till fysioterapeut.

Men snart ville hon tillbaka till Umeå.

– Vi hade två små barn och pendlingen gjorde dagarna väldigt långa i London. Min brittiske make var lite skeptisk men 2004 flyttade vi hit.

Fastnade för forskning bland äldre

Några vikariat och ytterligare ett barn senare kom Annika Toots i kontakt med professor Yngve Gustafsson på Geriatriskt centrum, där hon snart blev inblandad i Umeå 85+/GERDA-studien, en databas med fokus på åldrande och äldres livssituation.

– Det var då jag fastnade för forskning bland äldre personer. Det var så positivt med alla möten och det lockade mig att fortsätta, säger Annika.

Högintensiv innebär att man försöker överbelasta under träningen

Arbetet i GERDA-studien ledde vidare till den så kallade UMDEX-studien där Annika undersökte om högintensiv funktionell träning kunde ha effekt på personer med demensdiagnos.

– Funktionell träning innebär att man tränar det man vill förbättra. Övningarna liknar rörelser man gör i vardagen, till exempel går i trappor, tar steg åt sidan, vänder sig om. Högintensiv innebär att man försöker överbelasta under träningen, vanligtvis med vikter, för att öka effekten.

UMDEX-studien visade att den här formen av funktionell träning både kunde förbättra funktioner hos vissa personer med demens, och också bromsa försämringen i ADL, alltså aktiviteter i det dagliga livet.

Data från UMDEX-studien och GERDA-studien utgjorde stommen i Annika Toots doktorsavhandling.

Program för motorisk-kognitiv träning

Nu vill Annika och hennes forskarkollegor gå vidare för att utveckla ett användarvänligt program för motorisk-kognitiv träning. Studien är inriktad på äldre personer med ökad fallrisk och som har svårt att göra flera saker samtidigt.

– Vi tror att personer som exempelvis går långsammare eller stannar helt när de ska prata, löper en högre risk för att falla. Nu vill vi tillsammans med dem och några fysioterapeuter ta fram övningar som de själva kan och vill göra hemmavid.

Tanken är att studien så småningom ska resultera i ett användbart träningsprogram som fysioterapeuter kan använda kliniskt.

Pilotstudie om kronisk obstruktiv lungsjukdom

Vid sidan av detta projekt är Annika Toots också inblandad i en pilotstudie för att se om personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, kan bli hjälpta genom fysisk träning.

– Jag var tillsammans med bland annat personer med KOL med om att ta fram ett e-hälsoverktyg, ”Min KOL” som ligger på 1177 Vårdguiden. Tanken är att personer med KOL via verktyget rapporterar tillbaka till programmet så att fysioterapeuten kan justera övningarna, säger Annika.

Pilotstudien, som pågår just nu, kommer sedan att följas upp med en större, så kallad randomiserad kontrollerad multicenterstudie.