Hoppa direkt till innehållet

Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 23 november 2020)

printicon
Publicerad: 16 nov, 2020

Glaukom - en smygande syntjuv

PORTRÄTT Den luriga tysta syntjuven – så beskriver forskaren och läkaren Gauti Jóhannesson folksjukdomen glaukom som i värsta fall kan göra den drabbade blind. En obotlig sjukdom som drabbar olika individer på olika sätt. Gauti Jóhannesson forskar inom området i hopp om att hitta ett botande läkemedel.

Text: Alekzandra Granath

Direkt från fiskebyn Akranes på Island flyttade Gauti Jóhannesson till Sverige och Umeå efter sin tid på gymnasiet. Läkarprogrammet lockade och det var där intresset för ögonsjukdomen, som i folkmun kallas grön starr, tog fart.

- Under min studietid gjorde jag ett projektarbete inom glaukom tillsammans med en dåvarande docent som var helt uppslukad i ämnet. Jag fick blodad tand så samarbetet växte och år 2006 blev jag erbjuden en doktorandtjänst.

Effektiv neuroprotektiv behandling

I dag arbetar Gauti Jóhannesson kombinerat som forskare och läkare i Umeå med drömmen att hitta en effektiv neuroprotektiv behandling, det vill säga en behandling som kan skydda synnerven från högt tryck.

- Det är ett relativt stort forskningsområde men trots många decennier av forskning vet man inte riktigt vad sjukdomen beror på, berättar han.

Största individuella riskfaktorn är ett förhöjt ögontryck

Förutom att försöka ta fram en behandling består Gauti Jóhannessons forskning också av att försöka förstå orsakerna till glaukom och att försöka kartlägga hur vanlig den är. Det man vet är att den största individuella riskfaktorn är just ett förhöjt ögontryck och att sjukdomen är sällsynt under 50 års ålder.

- Det luriga med den är att man inte märker av symptom förrän i ett sent stadie, så man kan ha tappat en stor del av synfältet innan man får reda på att man ens har den.

Varierande sjukdomsbild

Glaukom kommer oftast smygande, men sjukdomsbilden är väldigt varierande från rätt ofarliga fall som aldrig kommer att ha problem av sin sjukdom till allvarliga som behöver kraftigare behandling och vård för att bromsa sjukdomsutvecklingen.

- Det är en balansgång. De patienter med lindrigare sjukdom behöver vi inte lägga så mycket krut på medan vi måste vara väldigt på tårna med de andra. Den enda behandling som finns idag är att sänka trycket, det finns ingenting som botar den.

Optikerna spelar en stor roll för att hitta glaukom då de oftast mäter trycket i ögat i samband med synundersökning. Vid ett förhöjt ögontryck skickas remiss till ögonkliniken för att ta reda på om det förekommer glaukom eller inte.

Efter 50 är det inte så dumt att kontrollera trycket emellanåt

- Det är inte hälsoekonomiskt försvarbart att screena folk eller generellt söka efter sjukdomen, men om man till exempel har många nära släktingar bör man kontrollera sig lite tätare och oftare än gemene man. Glaukom är extremt ovanligt under 40 år, men när man passerar 50 är det inte så dumt att kontrollera trycket emellanåt.

För att förstå sjukdomen använder sig Gauti Jóhannesson bland annat av magnetröntgen för att undersöka blodflödet in till ögat. Detta för att se om det är annorlunda i glaukompatienter samt hur blodflödet påverkas av tryckförändringar i ögat.

- Alla får dock inte ett förhöjt ögontryck utan det finns så kallad normaltrycksglaukom också. Då tål man inte högre trycknivåer, utan skadorna uppstår på ”normala” trycknivåer. Så oavsett var vi lägger gränsen på trycket kommer vi missa några som faller under radarn.

Forskningssamarbeten

Utöver sin egen forskning är Gauti Jóhannesson också involverad i ett samarbete med professorerna Christina Lindén i Umeå och Boel Bengtsson i Malmö där man undersöker om kraftig trycksänkande behandling redan vid diagnos är bättre än stegvis behandling.

Dessutom har Gauti Jóhannesson också initierat ett samarbete med forskare på Karolinska institutet och Sankt Eriks sjukhus. Samarbetet är fortfarande på planeringsstadiet men man hoppas att det ska leda till ett genomslag.

- Pete Williams är en forskare som har upptäckt att nikotinamid skyddar synnerven i djurmodeller med glaukom. Så nu vill vi testa om så också är fallet i människor och om vi lyckas bevisa att det fungerar har vi en helt ny behandling för glaukom mot den som finns idag.

Kort om Gauti Johannesson

Namn: Gauti Johannesson
Familj: Fru och tre barn
Kommer från: Akranes, en liten fiskeby på Island
Bor: Berghem, Umeå
Driver mig i arbetet: Patienterna och nyfikenheten
Inspirerar mig: Oväntade positiva överraskningar
Bästa avkoppling: Vara ute i naturen. Skogen är fin, men hemma på Island där man har vyerna, älskar jag.