Ger beslutsfattare möjlighet att ta väl underbyggda beslut

I dag bedrivs mycket forskning om hur vi ska kunna rädda och förbättra vår miljö, och om hur människor ska kunna leva och utvecklas utan att skada djur och natur. Men när den kunskapen finns, hur omvandlar man den till regler och förordningar i praktiken? Hur ska politiker göra om miljöintresset ställs emot ekonomiska intressen? Vad händer när olika grupper av människor påverkas olika av insatser som gynnar miljön?

Där, i frågan om hur politik ska utformas för att skapa en genomförbar och fungerande grön omställning står professor Camilla Sandström. Hon är statsvetaren som har en fot fast förankrad i norra Sveriges skogar och den andra på plats vid politiska förhandlingar på global nivå.

– Vi statsvetare intresserar oss för hur styrning fungerar och hur makt fördelas, och min och vår roll är att ta all den kunskap som finns om skog och klimat och miljö och ta reda på hur den kan implementeras på bästa sätt och på bästa stället, säger Camilla Sandström.

Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen har en fot fast förankrad i norra Sveriges skogar och den andra på plats vid politiska förhandlingar på global nivå.

BildMattias Pettersson

Camilla Sandströms forskning har berört flera olika områden där hon, tillsammans med sina kollegor, försökt hitta hållbara styrsätt för ett fungerande miljöarbete. Dels har hon arbetat i biosfärsområden för att tillsammans med lokala aktörer få fram inkluderande arbetssätt för en grön omställning. Biosfärområden utses av Unesco och fungerar som modellområden där nya metoder kan utvecklas. I Sverige har Camilla samarbetat mest med området Vindelälven-Juhttátahkka, men hon har också arbetat i biosfärsområden i Tanzania, och har påbörjat studier i Sydafrika, Kanada och i andra länder. För detta arbete tilldelades hon 2022 en så kallad Unesco-professur.

– I Tanzania arbetar jag med ett projekt som försöker hitta arbetssätt för en hållbar lejonförvaltning. Projektet utgår från att det är massajerna som bor i området och som drabbas negativt av lejonen som bör ha inflytande över förvaltningen, och har därför utformats av massajerna men med vårt stöd. Det vi forskare gör är att undersöka om nya arbetssätt bidrar till att nå politiska och sociala mål som till exempel hållbarhetsmålen som inkluderar tolerans mellan människa och djur.

Påverkar globala ramverk

Arbetet i Tanzania berör ett annat huvudområde i Camilla Sandströms forskning, nämligen viltförvaltning. Där har hon bland annat arbetat mot The International Union for Conservation of Nature (IUCN) – den stora internationella organisation som bland annat står för rödlistning av arter.

– Inför FN:s konferens om biologisk mångfald 2022 (COP 15) som hölls i Montreal, Kanada, i slutet av 2022 tog vi fram kunskapsunderlag och rapporter till IUCN om en hållbar viltförvaltning och sätt att hantera konflikter mellan djur och människor. IUCN:s representanter var aktiva under FN-mötet, och via dem lyckades vi få upp frågor om viltförvaltning på agendan och indirekt påverka policybeslut. Konflikter mellan djur och människor är ett stort hinder för ökad hållbarhet, och genom att ta fram bra data och förslag på sätt att arbeta med frågan stöttar vi beslutsfattare som ska ta ställning till dessa frågor.

Camilla Sandström och hennes kollegor satsar på att påverka globala ramverk som formar planetens framtid.

– Detta är en av de stora drivkrafterna i min forskning – att skapa kunskapsunderlag till viktiga beslut. Inom fältet med hållbarhetsarbete inom naturförvalting har det tidigare funnits en svag koppling mellan forskning och policy. Men genom att jobba policynära och tvärvetenskapligt har vi under åren lärt oss hur vi kan jobba med beslutsfattare på olika nivåer. Det gör att vi kan leverera bra underlag och att vår forskning indirekt kan påverka de stora besluten. I slutändan handlar ju detta om mänsklighetens överlevnad – och vi kan vara med och bidra, det känns väldigt meningsfullt.

Umeå underlättar för tvärvetenskapliga samarbeten

Den statsvetenskapliga forskningen i Umeå utgör en stark nod inom frågor som rör hur naturresurser ska förvaltas och hållbar grön omställning. Men samarbeten med forskare från andra fält är helt nödvändig för att den forskningen ska lyckas.

Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen

BildMattias Pettersson

– Miljökrisen är ju både ekologisk och social. Vi behöver kunskap från våra kollegor som forskar vid SLU eller inom naturvetenskapliga ämnen. Men det räcker inte med att enbart ha kunskap om miljön för att rädda den, man måste även ha kunskap om människor och styrningen av samhällen. Förenklat, naturvetare tar fram forskning om hur vi kan begränsa vår påverkan på naturen, vi tar sen reda på hur den kunskapen kan implementeras i praktiken.

– Att vara i Umeå har haft stor betydelse för mig och min forskning. Här finns en väldigt öppen miljö, det är lätt att få kontakt med forskare över institutions- och fakultetsgränser. Många anställda går interna utbildningar där människor från olika delar av universitetet blandas och det går snabbt att etablera ett nätverk. Jag tror faktiskt att den här umu-andan som det talas om finns, det är en stolthet över universitetet och en öppenhet. Man bryr sig inte om gamla traditioner, utan tänker framåt. För vår forskargrupp, som är beroende av tvärvetenskapliga samarbeten, har det varit en avgörande faktor, säger Camilla Sandström.