Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: Mostphotos

Publicerad: 2022-10-28

Halloween – från moralpanik till etablerad tradition

REPORTAGE Halloween har fått allt starkare fäste i Sverige. Många pyntar numera sina hem med pumpor och allehanda skrämmande ting, och barn ser det som en självklarhet att få klä ut sig och gå “bus eller godis” i grannskapet. Men hur kom en kommersiell och amerikaniserad tradition, med skräck och död i fokus, att bli en högtid i Sverige? Etnologen Jonas Rosenqvist ger svar om en högtid som är långt mer europeisk än man kan tro.

Text: Evelina Åberg

– Statusen för halloween är mycket hög. Tidigare var man rädd att det var för läskigt för barn, att döden och lekar runt det är inget de ska hålla på med. Under flera år ansågs det inte okej att barnen var läskigt utklädda. Nu har det förändrats, konstaterar Jonas Rosenqvist, doktor i etnologi vid Umeå universitet.  

Till vardags jobbar han vid Enheten för forskningsstöd och samverkan på universitetet, men Jonas är också en inbiten skräckfantast. Han har drivit en skräckbutik, arrangerat skräckfilmsfestival och gjort egen skräckfilm, och dessutom skrivit sin doktorsavhandling på skräckfilmstemat.  

Ursprung i keltisk tradition

Halloween tros ha sitt ursprung i såväl äldre kristna som keltiska traditioner. Inom medeltida keltisk folktro markerade tiden runt oktobers slut att skördetiden var över och vinterns mörka halvår inleddes. I den övergången ansågs gränsen mellan jordelivet och det gudomliga, liksom de döda, vara tunnare och andar och andra väsen kunde göra sig synliga.

Det var vanligt bland kelter att erbjuda mat, dryck och en plats vid bordet till de döda, och att hedra dem med tända ljus innan festligheter med mat, brasor, lekar och spådomsritualer följde. Under senare delen av medeltiden utvecklades traditionen med utklädnader i samband med firandet, och man knackade dörr iförd sin speciella klädsel, reciterande verser eller sånger i utbyte mot en bit mat. Det var också vanligt att gröpa ur rotsaker och använda dem som ljuslykta – vilket gett upphov till dagens halloweenpumpor.  

Genom irländska och skotska invandrare fördes traditionen sedan över till USA där den vuxit till en av årets stora högtider. I Sverige, som länge hämtat influenser från USA, var det först på 1990-talet som halloween blev ett känt begrepp. Inledningsvis möttes fenomenet med bestörtning, inte minst från kyrkan, berättar Jonas Rosenqvist. Främst på grund av sammanblandningen mellan halloween, som inträffar den 31 oktober, och alla helgons dag den första helgen i november.  

– Kyrkan tyckte att det var hemskt. Det ansågs vara en kommersiell högtid med fel syn på döden, och som saknade respekt för de döda. Allhelgona ska ju vara lugnt och fint, berättar Jonas Rosenqvist.  

Men även om det amerikanska inflytandet är stort så är högtider i skärningspunkten mellan årstider inget nytt i Sverige. På samma sätt markerar Valborg slutet på vintern och början på våren, julen hedrar vintersolståndet och midsommar uppmärksammar årets ljusaste dag. 

Halloween kommer också för många som ett välkommet avbrott i den gråtrista vardagen i oktober, då mörkret börjar bli påträngande och det är långt till nästa ledighet. 

– Det passar också den postmoderna människan att det inte behöver göra på ett visst sätt. Man är fri att forma sin egen tradition för sig själv och sin familj, säger Jonas Rosenqvist.  

Två olika helger – oftast

I dag är de flesta överens om att halloween och allhelgona är två olika högtider, även om det fortfarande är ett ganska yrvaket halloweenfirande där många vet inte riktigt vilken dag det egentligen infaller. Om den 31 oktober är mitt i veckan, ska barnen verkligen få smaska i sig mängder med godis då?  

– Det blir särskilt olyckligt de år då det inte ligger på en helg, eller sammanfaller med allhelgonahelgen, säger Jonas Rosenqvist.  

Att halloween plockats upp av barn och barnfamiljer är ingen tillfällighet. Barn och unga är snabba på att haka på trender, vilket inte sällan leder till moralpanik i äldre generationer. Allt från jazzens intåg för ett sekel sedan till 80-talets videofilmer och heavy metal-musik anammades först av unga, till de vuxnas bestörtning. Med det sagt finns det många även upp i åldrarna som också firar halloween i Sverige.

Normalisering av det läskiga

Att halloween inte anses lika olämpligt för barn i dag tror Jonas Rosenqvist hänger ihop med normaliseringen av det läskiga. Barn kan numera ses med en dödskallesymbol på tröjan utan att någon höjer på ögonbrynen.

– Halloween går ändå ut på att närma sig döden, och för barnen att omge sig med den utan att det behöver uppfattas som obehagligt. Det öppnar också för en chans att prata om den riktiga döden med sina barn på ett enklare sätt, säger Jonas Rosenqvist. 

Lättsamma högtider är tacksamma att anamma – särskilt om de också är kommersiella.  

– Då finns det stora ekonomiska krafter som kan driva på utvecklingen. Exempelvis alla hjärtans dag har blivit väldigt stort de senaste 15 åren, med samma typ av mekanik bakom. I princip handlar det om att konsumera, även om båda högtiderna har ett fint budskap i grunden. Och du måste ju inte handla. 

Skräckfilm som etablerad genre

På samma sätt som halloweenfirandet normaliserats har också skräckfilmen vuxit från nischad genre till en bred publikdragare, och går nu hand i hand med halloween. Många stora skräckfilmer har biopremiär under oktober månad. Ett aktuellt exempel är nyinspelningarna av de klassiska Halloween-filmerna vars trettonde titel i franchisen, Halloween Ends, gick upp på bio i oktober 2022 med en mångmiljonbudget i botten.

– Skräckfilm har blivit legitimt på ett helt annat sätt än för 20 år sedan. Det har förlorat lite av sitt utanförskap. I framtiden tror jag att vi kommer få se ännu mer skräckfilmspremiärer i oktober, säger Jonas Rosenqvist.  
 
Hur tror du att halloween kommer att utvecklas i Sverige?

– Eftersom det har varit relativt starkt i tio år åtminstone, och ganska många barn har vuxit upp med det som tradition, kommer de i många fall ta med sig det när de bildar egna familjer. Den kommer absolut att bli mer självklar som högtid, också motsättningen mellan halloween och allhelgona kan komma att mildras, säger Jonas Rosenqvist.  

Kontakt

Jonas Rosenqvist
Forskningssamordnare
E-post
E-post
Telefon
090-786 73 61

Relaterad information

Mer läsning från humanistiska fakulteten.
Halloween – från moralpanik till etablerad tradition

Halloween har gått från utskälld till folkkär tradition. Hur gick det till?

Ny bok: ”Kulturanalys och metakultur”

Alf Arvidsson, professor i etnologi har i boken vidareutvecklat etnologisk kulturanalys.

Forskning kring Pehr Stenberg samlad på ny webbsida

Bakom sidan står Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.