Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 28 jun, 2018

Hassan klarade kunskapsprovet

REPORTAGE Hassan Baqer var en av de första som fick godkänt på Umeå universitets kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU/EES-området. Nu gör han praktik på Gullviksborgs vårdcentral i Malmö. – När den är klar kan jag ansöka hos Socialstyrelsen om läkarlegitimation.

– När jag klarade kunskapsprovet gick det snabbt att få en praktikplats. Jag fick napp efter första intervjun, och kommer att jobba här i sex månader. Sedan kan jag ansöka hos Socialstyrelsen om läkarlegitimation, säger Hassan Baqer, som är uppvuxen i Sverige och har som han uttrycker det "fördelen med att ha svenska språket."

Hassan Baqer tog sin läkarexamen i USA vid Ross University i Miramar, Florida. Under sin läkarutbildning gick han en klinisk utbildning på sjukhus i Florida, New York, Michigan och Illinois.

– Vid en praktik på en akutmottagning i Queens, New York, förstod jag att jag vill specialisera mig inom akutmedicin. Jag gillar de krav som ställs på mig som läkare inom det området – det är snabba beslut och snabba bedömningar som gäller, säger han, och planerar att specialisera sig inom akutmedicin, helst vid en akutmottagning i hemstaden Malmö.

År 2016, när Hassan Baqer flyttade tillbaka Sverige, fick han veta att Umeå universitet samma år skulle börja erbjuda ett kunskapsprov som ersatte TULE, ett valideringstest som tidigare erbjudits av Karolinska institutet. Till skillnad från det testet validerar det nya provet kunskaper hos läkare som redan gjort sin AT. Det innebär att det nya provet ställer högre kunskapskrav, samtidigt som det erbjuder en snabbare väg in i arbete.

Enligt Hassan Baqer var kunskapsprovet bra upplagt. Tillsammans med andra personer som redan gjort eller planerar att göra provet, ingår han i en Facebook-grupp där läkare stöttar varandra med olika råd och studietips. I gruppen brukar han betona hur viktigt det är att läkare med utländsk bakgrund som tänker göra provet behärskar det svenska språket.

Du behöver inte kunna språket till hundra procent, men det är ändå så pass viktigt att jag rekommenderar att de går en intensivkurs i svenska på 3–4 månader först. Jag brukar också säga att det är viktigt att de är optimistiska och har tålamod.

Hassan Baqer har viss förståelse för den kritik som från vissa håll förekommit mot kunskapsprovet, och som handlar om att den teoretiska delen är för svår. Eftersom vissa personer är utbildade specialister sedan lång tid, kan de ha svårt att minnas sådant de för länge sedan lärde sig i grundkurser.

– Men det är jättebra att det här snabba spåret skapats, och det är kul att det är så pass många som faktiskt går framåt. Jag blir så glad när någon klarat ett av delproven – jag vet ju själv exakt hur bra det känns.

Den som inte klarar kunskapsprovet kan gå en kompletteringsutbildning vid Karolinska institutet och universiteten i Göteborg och Linköping.

 

Prov i två delar

Kunskapsprovet – som ges under fyra provtillfällen per år – är utformat i två delar för att testa teoretisk respektive praktisk kunskap.

De som klarat båda delproven måste gå en kurs i svensk författningskunskap, visa intyg på godkänd svenska C1 och göra en praktisk tjänstgöring innan de kan ansöka om läkarlegitimation från Socialstyrelsen.

Prövande ges totalt tre försök för det teoretiska provet och två försök på det praktiska provet.

51 personer har gjort det teoretiska delprovet med godkänt resultat och 15 det praktiska.

 

Text: Daniel Harju och Markus Välimaa
Foto: Kennet Ruona

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2017.