Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 28 nov, 2019

Snurrande konsumtionshjul kan vara ödesdigert för klimatet

REPORTAGE Konsumtion behövs för att välståndet ska växa. Det har länge antagits. Men stämmer det och vad har välståndet för pris? – Ekonomisk tillväxt ger välstånd, men löser inte våra samhällsutmaningar, säger Herman Stål som forskar om miljöinriktad innovation och entreprenörskap.

Text: Johanna Fredriksson

Årligen kommer rapporter från bland annat Statistiska centralbyrån om att svenska hushållens konsumtion är över snittet i ett globalt perspektiv. Samtidigt kommer larmrapporterna om hur mycket konsumtionen sliter på vårt sargade klimat – fakta som svenskar i hög grad är benägna att ta till sig. 
Men företeelser som Black Friday, Cyber Monday, jul- och sommarrea visar att de förändringar som svenska konsumenter, politiker och företag verkar vara villiga att göra är rätt begränsade.

Vad är det som gör att svenskar håller konsumtionen så högt?
– Länge har det tagits för givet att konsumtionen är bra och behövs för att hjulen ska snurra och välståndet ska växa. Men vi vet i dag att allt detta snurrande är ödesdigert för miljön och skapar ett gigantiskt problem för våra barn och barnbarn att lösa, länge efter det att alla prylarna vi ville köpa har hamnat på soptippen eller längst inne i garderoben, säger Herman Stål, som är lektor vid Handelshögskolan samt forskar om miljöinriktad innovation och entreprenörskap vid Umeå universitet. 

Det ger mer pengar i skattkistan men det är inte samma sak som att vi alla mår bättre.

Men är det inte viktigt att pengarna rullar för att säkra välfärden?
– Ekonomisk tillväxt ger välstånd, men inte nödvändigtvis välmående, säger Herman Stål och hänvisar dessa tankegångar till kollegan Karl Bonnedahls forskning.

– Det ger mer pengar i skattkistan men det är inte samma sak som att vi alla mår bättre. Sverige har haft tillväxt under de senaste tre åren men om man tittar runt i samhället har det varit väldigt mycket prat om hur mycket problem vi har.

Ge utrymme till fattiga länder

Herman Stål betonar att vi ut ett klimatperspektiv egentligen inte har något val i att bromsa tillväxten, då den i sig är så miljöbelastande.

– Man måste hitta sätt att skapa välmående utan att spendera miljön på det sätt som den här modellen bygger på. Klimatet kräver helt enkelt att vi konsumerar mycket mindre.

Han betonar att vi den rika delen av världen först och främst behöver dra ned på vår konsumtion kraftigt för att lämna det lilla kvarvarande ”miljöutrymmet” till fattiga länders utveckling.

Finns det ett hållbart sätt att nå välfärd och välmående?
– Det är ju lite svårt att bara dra fram en ny samhällsmodell ur hatten. Men det finns massa exempel på aktiviteter där folk gör saker tillsammans som inte bygger på att mer prylar måste snurra, säger han och berättar att det pågår en hel del forskning för att hitta alternativa samhällsmodeller till det marknadsdrivna. 

– Men alla sådana försök är delvis hämmade för att man finns inom ramen för ett marknadssystem. Det är svårt att underifrån förändra ett helt samhälle.

Så det behövs politiska beslut?
– Ja, det är klart.

Herman Ståls tips om hållbar konsumtion

Herman Stål ger tips om hur man som konsument kan tänka klimatvänligt.

  • Ta tillfället i akt under readagar att uppmärksamma hur vi konsumerar och lyft frågan kring konsumtion med din familj och omgivning.
  • Avstå eller begränsa inköp av produkter/material som har stor belastning på miljö och omvärlden.
  • Använd konsumtion som påverkansmedel. Köp sådant som är har en schysst produktion och lågt miljöavtryck eller köp inte sådant som inte är schysst eller är bra för miljön. Båda sätten skickar signaler till företagen. 
  • Köp lokalproducerat.
  • Tänk över dina inköp ordentligt, behöver du dem? Har du plats för dem?

Herman Stål anser att det har skett en skiftning i samhället – pengar och ekonomisk aktivitet, BNP, har blivit ett mål i sig när det egentligen är medlet. Han tycker att man kan vända på perspektiven och fokusera på problemen i stället för medlet. Vad behöver vi egentligen pengarna till? 

Allas insatser, i stort och smått, krävs

– Jag hinner inte ta hand om min gamla mamma för att jag jobbar så mycket och jag måste jobba så mycket för att tjäna pengar och betala skatt så att någon annan kan ta hand om min gamla mamma. Ett alternativ vore att jag jobbar mindre så att jag får tid att ta hand om min mamma, säger han som exempel och betonar att det är svårt för enskilda människor att ändra levnadssätt om samhället hela tiden premierar att man jobbar mycket, säger han. 

Bråttom att ändra mönster

Det är alltså ingen lätt skuta att vända, samtidigt är det bråttom att ändra våra mönster för klimatet, om vi ska nå 1,5 procentsmålet enligt Parisavtalet.
Herman Stål avslutar med något som i sammanhanget ändå får betraktas som en positiv hälsning, till oss alla.
– I det stora gapet mellan vad man bör göra och vad vi gör finns det utrymme mycket förbättringar. Allas insatser, i stort och smått, krävs.

Studie om cirkulära affärsmodeller

Herman Stål har tillsammans med kollegorna Hervé Corvellec, vid Lunds universitet och Maria Babri vid Örebros universitet fått finansiering klart från forskningsrådet Formas för en treårig studie om hur cirkulära affärsmodeller påverkar företagsrelationer. De ska till exempel undersöka hur företag ska kunna spåra och reglera begagnat material för sin produktion och sina processer. Vilka makt- och relationsfrågor som kan bli problematiska och hur relationer mellan företag och konsumenter kommer att förändras samt mellan företag och leverantörer. Studien påbörjas januari 2020.