Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 25 okt, 2021

Idrottens organisering ger avtryck i samhället

PORTRÄTT Hur fördelar idrottsorganisationer makt, arbetsuppgifter och resurser? Det undersöker Josef Fahlén, professor i idrottspedagogik.

Text: Elin Andersson

Med ideella, demokratiskt uppbyggda medlemsorganisationer, som idrottsföreningar är, blir detta frågor i slutänden frågor om hur makt och inflytande fördelas i vårt samhälle.

Redan under sin grundutbildning började Josef Fahlén intressera sig för hur föreningsidrotten styrs och organiseras. Hur fördelas arbetsuppgifter, makt och resurser i och mellan idrottsorganisationer?

– Jag började egentligen med att intressera mig för hur elittränares arbete ser ut, vad de gör och framför allt varför. Men ganska snart ledde dessa frågor mig en våning upp så att säga, till organisationsnivån, eftersom jag såg hur arbetets villkor styrde så mycket av tränarnas vardag. Jag började då förstå att de sätt som organisationer konstruerar och fördelar arbetsuppgifter på handlar också om hur resurser fördelas, och därmed hur hela organisationens uppmärksamhet riktas mot vissa saker och bort från andra. Genom att få en bättre förståelse för hur organisationer fungerar så kan vi i nästa steg erbjuda förslag på hur saker kan förbättras.

Att studera föreningars organisering och styrning riktar även fokus på hur makt och inflytande fördelas i samhället i stort.

– Med ideella, demokratiskt uppbyggda medlemsorganisationer, som idrottsföreningar är, blir detta i slutänden frågor om hur makt och inflytande fördelas i vårt samhälle. Genom att studera sådana frågor inom idrottsorganisationer kan man se hur beslut på internationell, nationell och lokal nivå resulterar i såväl önskade konsekvenser som oönskade bieffekter i termer av snedvriden resursfördelning, ineffektiv organisering och i förlängningen ojämlika och ojämställda villkor för den idrottande individen.

Genom att filma vill vi se hur idrottsföreningarnas styrelser navigerar i korsdraget mellan föreningsmedlemmarnas önskemål å ena sidan, och bidragsgivares, sponsorers och andra externa intressenters krav å den andra.

Videofilm för att vara en fluga på väggen

För att kunna studera beslutsfattande i idrottsföreningar utan att själv störa processen har Josef Fahlén i ett av sina forskningsprojekt fått tillåtelse att videofilma föreningars styrelsemöten.

– Genom att filma vill vi se hur styrelserna navigerar i korsdraget mellan föreningsmedlemmarnas önskemål och ambitioner å ena sidan, och bidragsgivares, sponsorers och andra externa intressenters förväntningar och krav å den andra. I ett annat projekt har vi intervjuat idrottsförbundens valberedningar och ställt frågor om hur de resonerar kring hur medlemmarna bäst ska representeras, hur den mest effektiva styrelsen ser ut och hur man ser på till exempel könskvotering. Under de senaste åren har jag också själv haft administrativa uppdrag vid universitetet, till exempel som biträdande prefekt vid institutionen. De uppdragen har gett mig en förståelse som är användbar i min roll som forskare: för hur svårt det är att styra och organisera, att alla beslut har en baksida och att med varje intention följer oförutsedda bieffekter. 

Innan Josef Fahlén blev antagen som doktorand vid Umeå universitet arbetade han som utbildningssamordnare för projektet ”Ishockeyhögskolan” vid dåvarande Mitthögskolan.

 – Projektet drev fortbildningsprogram för sportchefer, klubbdirektörer och tränare på uppdrag av Svenska ishockeyförbundet. Förbundet ville också att elitishockeyns organisering skulle beforskas och tillsammans sökte vi pengar från Kempestiftelserna för det som sedan blev mitt doktorandprojekt.  Efter disputationen har jag i huvudsak varit verksam vid Umeå universitet. Jag började med att arbeta i några år vid Umeå centrum för utvärderingsforskning innan jag fick ett lektorat vid Pedagogiska institutionen. Sedan dess har jag gjort några mindre utflykter till Linnéuniversitetet som gästlektor och till Norges idrettshögskole som gästprofessor, och den 21 april 2021 blev jag professor i pedagogik med inriktning mot idrottspedagogik. 

Valla katter och vara nyfiken

Som professor kommer Josef Fahlén kunna lägga större tid vid forskning, både sin egen och att vara forskningsledare inom forskargruppen för idrottspedagogik vid Pedagogiska institutionen.

Jag har gjort den banala insikten att arbetsuppgifter blir roligare och bättre utförda om de handlar om något man har kompetens om.

– Att leda i akademin beskrivs ofta som en arbetsuppgift som innebär att valla katter. Det vill säga att försöka organisera en grupp individer som har egna starka ambitioner, drivkrafter och idéer. Jag tror inte riktigt att jag har fått klart för mig hur en bra forskningsledare är ännu. Så nu försöker jag vara en sådan som alltid har dörren öppen, som lyssnar, stödjer och uppmuntrar efter bästa förmåga. Jag försöker också följa min egen ambition, som är att renodla min forskningsagenda till att handla mer om saker jag själv är nyfiken på och mindre om att hoppa på förfrågningar om samarbeten som inte ligger i mittfåran av det jag kan något om. Jag har gjort den banala insikten att arbetsuppgifter blir roligare och bättre utförda om de handlar om något man har kompetens om. Dessutom har jag blivit mer och mer övertygad om att min egen nyfikenhet fungerar bra som kompass för att identifiera frågor som är relevanta och intressanta även för mina kollegor i forskarsamhället och det samhälle vi är satta att betjäna.

Kontaktinformation

Josef Fahlén
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 55 38