Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 10 dec, 2019

Klimatförändringarnas intåg inom medicin och hälsovetenskaper

REPORTAGE Det är i år 60 år sedan professuren i hygien inrättades vid dåvarande medicinska högskolan i Umeå och därmed inrättades också institutionen med samma namn. Detta är fjärde och sista delen i en reportageserie där tidigare och nuvarande professorer berättar om olika epoker i avdelningens historia. Som professor vid avdelningen för hållbar hälsa leder Joakim Rocklöv forskningsprojekt som adresserar kunskapsluckor, och som strävar efter att stödja utvecklingen mot de globala hållbarhetsmålen.

Text: Joacim Rocklöv

Studier av människans påverkan på klimatet och dess följdeffekter på hälsan har öppnat upp ett synnerligen aktivt, mångdisciplinärt och samhällsorienterat forskningsfält där sektionen för hållbar hälsa bedriver forskning som ligger i forskningens framkant internationellt.

FN:s klimatpanels 4:e rapport som utkom 2007 markerade en ny era som kännetecknades av medias och allmänhetens medvetenhet om ”klimatkrisen”. En era där klimatpåverkan gjorde intåg inom medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Även om FN:s klimatpanel redan varit aktiv i ca 20 år.
Jag kom i kontakt med Bertil Forsberg vid Yrkes- och miljömedicin våren 2006. Bertil hade tillfrågat Leif Nilsson, en av mina lärare, vid matematisk statistik vid Umeå Universitet om det fanns intresserade examensarbetare. Jag var relativt ny i Umeå på den tiden. Hade nyligen flyttat upp från Göteborg och börjat styra om studierna från tillämpad matematik till statistik, mest för att ”bredda” arbetsmarknaden. Jag var intresserad av biologi och medicin, inte industri, ekonomisk sektor, och inte heller att fortsätta inom matematik eller statistik. Jag nappade direkt på Bertils förfrågan. I juni 2006 drog examensarbetet igång på allvar. Det var väldigt roligt. Fast jag upptäckte snart att det inte var mycket av det vi tillägnat oss inom utbildningen som faktiskt skulle visa sig vara direkt användbart inom området tillämpad biostatistik och miljöepidemiologi, det mesta var faktiskt nytt. Om än teorin och grunderna var där, fanns det väldigt mycket att förstå och läsa in.

I den forskarförberedande utbildningen inom matematik och statistik som jag var skolad i var abstraktionen total, och tillämpningarna få. De verklighetsknutna och samhällsviktiga frågeställningarna, datamaterialen och inläsningsmaterialen Bertil lade fram, öppnade en ny värld. Där fick frågorna och nyfikenheten styra, och raskt drog examensarbetet igång och övergick strax till ett doktorandprojekt. Bertil hade dragit in pengar från Naturvårdsverket för att studera temperaturens och klimatförändringarnas effekt på hälsan, och ta fram anpassningsstrategier (CLIMATOOLS). Min doktorandtjänst finansierades via forskningsprogrammet, och doktorandprojektet siktade på att generera mer kunskap om hur dödlighet och sjuklighet i Sverige påverkades av värmeböljor, köldknäppar och temperatur i allmänhet. Inkörningssträckan var kort och intensiv. På min första vetenskapliga konferens, Läkarstämman i Göteborg, november 2006, hade jag, genom intensivt skrivbordsarbete, uppskattat sambandet mellan temperatur och dödlighet i Stockholm, och visat ett u-format samband. Presskåren högg, och skrev om det i media. Jag hamnade på expressens förstasida. Det var ett rejält adrenalinpåslag. Nästan som att klippklättra, vilket varit mitt stora fokus innan examensarbete och doktorandstudierna. Strax hade vi publicerat den första rapporten i Läkartidningen [1].

Ett nytt forskningsfält

I världen och Europa fanns det vid den tidpunkten inte många studier som belyste och analyserade eventuella samband mellan temperatur och hälsoeffekter. Undantaget studier om värmeböljor. Det hade börjat komma ett antal studier om värmeböljan i Europa 2003, som uppskattas ha orsakat ca 80,000 dödsfall. Det fanns även en studie i New England Journal of Medicine av Jan Semenza om värmeböljan i Boston år 1995, som visade kraftigt ökad risk för hjärtsjuka, ensamstående, handikappande, och psykiskt sjuka, m.fl. Jan gjorde studien när han jobbade som fältepidemiolog vid Amerikanska CDC (Center of Disease Control). Jan Semenza flyttade från USA till Sverige år 2004 för att arbeta vid det nystartade ECDC (Europeiska CDC), han var senare min opponent år 2010. Idag samarbetar vi nära i frågor om klimat och smittspridning, främst fästing-, mygg- och vattenburna infektioner, t.ex. risken för vibriosis vid Sveriges kustland [2].

Idag finns det lite fler studier att luta sig emot vad gäller temperaturens samband med dödlighet och sjuklighet. Forskningsområdet har varit, och är, synnerligen produktivt, vilket frekvent avspeglas i stora och allmänna tidskrifter. Vi har publicerat artiklar om temperatur och dödlighet i The Lancet och Nature Climate Change, men även många andra fina arbeten med de dåvarande doktoranderna.

Global hälsa

Jag undervisade under doktorandtiden (på fritiden), vid sidan av Hans Stenlund, vid enheten för epidemiologi och global hälsa inom biostatistik. Det var oerhört lärorikt att undervisa och samtidigt en intensivkurs i hur ämnet tillämpades på bredden inom epidemiologi. När det var dags för disputation gjorde professorerna Stig Wall, Lars Weinehall och Peter Byass vid samma enhet en ansträngning för att satsa på klimatförändringar och global hälsa inom det stora ganska nystartade FORTE finansierade Umeå centrum för forskning om global hälsa. De engagerade prefekten och forskningsledaren Rainer Sauerborn från Heidelbergs universitet som gästprofessor för att hjälpa till att etablera forskningen i Umeå och leda ett forskningstema om global hälsa och klimatförändringar. Jag blev erbjuden ett vikarierande lektorat som övergick i en tillsvidare anställning, samt forskningstid för att arbeta med Rainer. Rainer blev mer och mer upptagen och år 2012 bestämdes det att jag skulle ta över forskningstemat. Idag samarbetar vi och träffas regelbundet. Senast höll vi en sommarkurs vid universitet i Cambridge aug/sept 2019. Jag är idag anknuten till Heidelbergs institut för global hälsa som forskare via ett tyskfinansierat projekt som fokuserar på klimatförändringarnas effekter på hälsan i Afrika.

Myggburna virus

Under Rainers tid kom jag för första gången i kontakt med WHO när vi genomförde ett projekt om effekten av klimatförändringar på det vektorburna sjukdomarna malaria och dengue [3]. Kontakterna och projekten med WHO har därefter fortsatt. 2011 gjorde vi en EU-ansökan om dengue som leddes av gästforskaren Annelies Wilder-Smith från Umeå Universitet, där jag var ansvarig för ett arbetspaket om modellering och prediktioner med inslag av klimatförändringar. Det projektet har därefter kommit att påverka min forskningsinriktning väsentligt, inom DengueTools började vi ta fram mer mekanistiska och processbaserade matematiska modeller. Ett av de tidigaste arbetena citeras flitigt [4]. Idag leder jag flera projekt som undersöker hur myggor som sprider virus, bl.a. Zika, påverkas av klimatförändringar, och hur smittspridningen samspelar med andra viktiga faktorer, så som rörlighet och interventioner [5], samt hur hälsoövervakningssystem kan utvecklas för att integrera klimatanpassning [6]. Vår forskning är gränsöverskridande och integrerar stora områden som ekologi, klimatologi, beräkningsvetenskaper, klinisk mikrobiologi, miljömedicin, epidemiologi, ekonomi och folkhälsovetenskap. En av de stora innovationerna i forskningen är nog just integreringen av så många olika data källor och system perspektivet.

Jag blev 2018 professor vid Enheten för epidemiologi och global hälsa, men professuren flyttades på min egen begäran till dåvarande Yrkes- och miljömedicin inför delningen av storinstitutionen. Vid den nya avdelningen, Hållbar hälsa, är min forskargrupp aktiv i många internationella sammanhang. Strävan är att integrera och bredda klimatforskningen som bedrivs vid avdelningen, och att vässa forskningen ytterligare.

Vi medverkar bland annat i den årliga utredningen som beskriver utvecklingen inom området klimat och hälsa, Lancets nedräkning 2030 om klimat och hälsa [7], och i Lancet Planetary Health kommissionen om havsföroreningar och människors hälsa. Jag är också författare till några av WHO och FNs klimatpanels rapporter om klimatförändringar och hälsa.

Forskningen är lika rolig idag som när det startade, och det går fortfarande i högt tempo, men flexibiliteten i de obundna arbetsdagarna gör att det går att hitta vila, om det behövs, efter en intensiv period. Det känns viktigt och stimulerade att forska inom miljömedicin, klimatförändringar och hållbarhet, särskilt i dagsläget, och det är förstås en extra kick att vår forskning står sig så bra internationellt.

Joakim Rocklöv
professor

 

Referenser

  1. Rocklov, J. and B. Forsberg, [Mortality in Stockholm is increasing with increasing temperature. Heat waves can be a health risk in Sweden]. Lakartidningen, 2007. 104(30-31): p. 2163-6.
  2. Semenza, J.C., et al., Environmental Suitability of Vibrio Infections in a Warming Climate: An Early Warning System. Environ Health Perspect, 2017. 125(10): p. 107004.
  3. Caminade, C., et al., Impact of climate change on global malaria distribution. Proc Natl Acad Sci U S A, 2014. 111(9): p. 3286-91.
  4. Liu-Helmersson, J., et al., Vectorial capacity of Aedes aegypti: effects of temperature and implications for global dengue epidemic potential. PLoS One, 2014. 9(3): p. e89783.
  5. Liyanage, P., et al., Evaluation of intensified dengue control measures with interrupted time series analysis in the Panadura Medical Officer of Health division in Sri Lanka: a case study and cost-effectiveness analysis. Lancet Planet Health, 2019. 3(5): p. e211-e218.
  6. Hussain-Alkhateeb, L., et al., Early warning and response system (EWARS) for dengue outbreaks: Recent advancements towards widespread applications in critical settings. PLoS One, 2018. 13(5): p. e0196811.
  7. Watts, N., et al., The 2018 report of the Lancet Countdown on health and climate change: shaping the health of nations for centuries to come. Lancet, 2018. 392(10163): p. 2479-2514.

Kontaktinformation