PORTRÄTT Åsa Össbo, forskare vid Várdduo, svara på frågor om sin nyligen publicerade artikel Cumulative effects, neglects, and conflicts due to hydropower expansion in Sápmi.
Publicerad i Acta Borealia, Routledge 2025, Vol. 42, (1-2) : 19-33
Artikelförfattare: Åsa Össbo
Cumulative effects, neglects, and conflicts due to hydropower expansion in Sápmi: anopticism and strategies in a hydropower permit case
Vad handlar artikeln om?
Den handlar om vattenkraftutbyggnad i Tärna-området på 1960-talet, sjön Abelvattnet som dämdes för kraftverket i Gejmån och nedströms liggande Umeälvens kraftverk. Studien undersöker hur statliga Vattenfall, kommunen, myndigheter på regional och nationell nivå, föreningar, närboende och renskötare argumenterade för eller mot tillståndet, men också vad de ansåg om konsekvenserna och vilka ersättningar som samerna och renskötseln skulle erhålla.
Vad innebär resultaten?
Resultaten visar hur de negativa erfarenheterna från tidigare utbyggnader hos renskötare och övrig lokalbefolkning påverkade deras inställning till den föreslagna dammen. Exempelvis upplevde sakägare att ersättningarna de hade rätt till blivit ”nedprutade” av statliga Vattenfallsverket, vilket ledde till ett omedelbart motstånd mot det nya dammbygget. Det är också positioner som förblev låsta över tidsperioden.
Under tillståndsprocessen framkommer också utbyggarnas och regionala myndigheters osynliggörande och negligerande av olika sakägargrupper för att hålla kostnaderna nere. Samers kunskap ignoreras, ett exempel är att renskötande samer förutspår att regleringen kommer att öka fisketrycket på sjöarna högre upp mot fjällen och i förlängningen att de närboendes fiske kan bli ett intrång för renskötseln. Likaledes blir lösningar som föreslås av närboende samer inte hörsammade. Dämningen resulterar i kumulativa effekter både i naturen och socialt, såsom konflikter mellan olika samiska grupper i lokalsamhället.
Varför är det viktigt att skriva om detta?
Idag när allt fler utvinnings- och infrastrukturprojekt i norra Sverige planeras, finns lärdomar att dra från processer i vårt nära förflutna om vilka följder som kan uppstå. Alla utbyggnadsprocesser har vissa likheter men också skillnader. Abelvattnet var en av de senare sjöarna som blev reglerad i Övre Umeälvsområdet och lokalbefolkningen hade redan erfarenhet av negativa följder. Många hade också lärt sig hur processerna gick till och kunde ställa krav, trots ojämlika tids- och penningresurser.
Vilka riktar sig texten till?
När det gäller lokal, social acceptans för utvinningsprojekt behöver företag, projektörer men även myndigheter agera med en omsorg inför lokalsamhällenas sakägare och lokalsamhällens komplexitet. Lösningar och skadeersättning för en grupp kan leda till ytterligare problem och skada för en annan. När utbyggnaden eller utvinningen är färdig finns lokalsamhället kvar och det ska också fortsätta att fungera. Uppfattningen om historisk orättvisa när det gäller vattenkraftutbyggnaden är något som än i dag påverkar de som bor i Sápmi.
