Coppelie Cocq

Coppélie disputerade i ämnet samiska studier 2008 på avhandlingen Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century (Sámi Dutkan, Umeå Universitet).

Hon bedriver forskning inom fokusområdet digitala praktiker . Hennes forskningsintressen är kulturella uttrycksformer, berättande och narrativitet (från muntligt till digitalt) samt kritiska studier i minoritets- och urfolksforskning. Etiska och metodologiska perspektiv på digital forskning är andra aktuella frågor i hennes forskning.

Aktuella forskningsprojekt

- Platsskapandets språk. En studie av språkliga landskap (FORMAS, 2019-2021)
Projektet fokuserar på språkliga landskap (språk på skyltar mm) i, Norrland. Syftet är att undersöka hur språk som de materialiserar i vår omgivning bidrar till att skapa offentliga rum. Med hjaäp av kvalitativa och kvantitativa metoder kommer vi att beskriva och analysera vilka språk som är synliga och vilka som inte är det, och relatera dessa resultat till demografiska, socioekonomiska och sprpkliga egenskaper på olika platser. Detta kommer att möjliggöra att förstå hur urbana och rurala miljöer skapas med hjälp av majoritets-, urfolk- och minoritetsspråk.

- iAccept: Soft surveillance – between acceptance and resistance (Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, 2018-2021)
Inom detta projekt undersöker Coppélie attityder mot digital övervakning samt olika praktiker kopplade till övervakning.

Urval av genomförda projekt:

- The Societal Dimensions of Sámi Research (Norges Forskningsråd, 2018-2020)
Detta projekt finansieras av Norges Forskningsråd och är placerat vid Tromsø Universitet. Det undersöker de samhällsvillkor som inramat produktionen av akademisk kunskap under olika perioder. Forskargruppen är tvärvetenskaplig och det undersökta materialet omfattar forsknings- och samhällsrelationer i de nordiska länderna från Lappologi-tiden till nutid. 

Inom ramen för detta projekt studerar Coppélie förutsättningarna för samisk forskning i dagens samhälle med särskilt fokus på de villkor som det digitala medielandskapet, å ena sidan, och utvecklingen av fältet urfolksforskning å andra sidan.

- DISLIFE  (ERC, 2017-2018)
Coppélies forskning undersöker användningen av sociala medier och dess roll för personer med funktionshinder, t.ex. för aktivism, själv-representation och förhandling om auktoritet.

- Produktion och förmedling av urfolkskunskap: muntliga och medierade strategier för att uttrycka samiska identiteter (FORMAS 2013-2016).
Inom detta projekt har Coppélie Cocq undersökt rollen som internet och digital teknik har för produktion och överföring av kunskap idag. Tack vare internet har möjligheterna för urfolk att kommunicera och uttrycka sin kultur ökat markant. Många berättelser får en spridning långt utöver vad som tidigare var möjligt. Digitala verktyg för att producera och reproducera folkloristiska genrer innebär ökade möjligheter för skapandet av nya traditioner och nya tolkningar.

- I Humlab-projektet Media Places studerade Coppélie Cocq samiska digitala miljöer och samspelet mellan online och offline kulturella uttrycksformer. Läs mer på: challengingtraditions.wordpress.com/my-research-project/

- Under perioden 2012- 2014 arbetade hon på ett projekt om berättelser om naturen, Naturen i narrativen - En studie av muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer ur ett folkloristiskt och språketnografiskt perspektiv (finansierat av Riksbankens jubileumsfond). Projektet resulterar bl.a. i ett bidrag till dagens miljödebatt med ett annat perspektiv, där traditionell kunskap står i fokus. Projektet tillför ett komparativt perspektiv där olika befolkningsgrupper får komma till tals och fokuserar på människan och hennes meningsskapande strategier.