Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 03 dec, 2020

Öppet klimat för banbrytande forskning

REPORTAGE ”Jag saknar verkligen klimatet vid Umeå universitet.” Det sa Emmanuelle Charpentier i samband med tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi för upptäckten av CRISPR-Cas9. Men det är inte bara Nobelprisvinnaren som upplever att Umeå universitet har ett utmärkande klimat för forskare och forskning, det finns många som kan bekräfta det.

Text: Johanna Fredriksson

– Helt ärligt, jag älskar det. Jag blev helt exalterad när jag kom hit första gången, för det var helt annorlunda mot det klimat som jag hade i mitt labb i Ryssland. Det är mycket öppnare, mycket lättare att kommunicera och lättare att samarbeta. Och anläggningarna och utrustningen är väldigt bra förstås. 

Det säger Lev Novikov, professor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Under 2018 fick han och ett tiotal andra professorer från olika delar av Umeå universitet frågan om hur de upplever forskningsmiljön vid Umeå universitet. 

Film: ”Öppen, icke-hierarkisk och modern”
”Öppen, icke-hierarkisk och modern”

Professorer beskriver klimatet på Umeå universitet.

Något som flera av dem väljer att lyfta upp, och som även Emmanuelle Charpentier betonade senast under presskonferensen efter utnämnandet av Nobelpriset, är att det råder en platt organisation vid Umeå universitet.

– Det vi har i Umeå verkar vara en jämförelsevis unik situation, med en väldigt platt organisation utan höga hierarkier som skapar murar. Vi har ett campus där vi har nära tillgång till alla, från olika discipliner, säger Lotta Vikström, professor i historia vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Det är inga murar och inga barriärer. Det tycker jag är jättehäftigt med Umeå universitet.

Hon får medhåll av Martin Fahlström, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, som även uppskattar den rent geografiska närheten. 

– Man kan knalla över och prata med folk på andra enheter och andra institutioner. Jag samarbetar med en kollega på Psykologiska institutionen och det är bara att sätta sig på cykeln och fara dit. Det är inga murar och inga barriärer. Det tycker jag är jättehäftigt med Umeå universitet, säger han. 

Det finns många mötesplatser.

Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, lyfter att det är många som känner varandra och att det skapas förutsättningar för att bygga relationer.

– Det finns många mötesplatser där vi har möjlighet att träffas, säger hon. 

Film: “Inga murar”
“Inga murar”

Professorer beskriver klimatet på Umeå universitet.

Umeå universitet är ett bredduniversitet vilket innebär att vi bedriver forskning och utbildning inom flera olika discipliner. Att främja kunskapsutbyte och samarbete över alla ämnesgränser och fakulteter är något som Umeå universitet arbetar aktivt för.

– Vi tror att en dynamisk och öppen kultur är grunden för forskning och utbildning av hög kvalitet, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet och fortsätter: 

– Att vi har ett sammanhållet campus där allt ligger nära skapar en särskild känsla av delaktighet och främjar de vetenskapliga och pedagogiska mötena, som i sin tur bidrar till en öppen kultur där vi vågar ta ut svängarna och där vi gläds åt varandras framgångar. 

Hög internationell närvaro

Den geografiska närheten är alltså hög, samtidigt finns det en geografisk utspriddhet om man tittar på forskares ursprungsländer.
En hög internationell närvaro är något som Mikko Lammi, professor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi lyfter som en framgångsfaktor för forskningsklimatet vid Umeå universitet.

– Jämfört med Finland är det mycket fler internationella människor här, säger han. 

Det finns mycket bra och välskött forskningsinfrastruktur och ett mycket brett och internationellt perspektiv.

Oliver Billker är professor vid Institutionen för molekylärbiologi och föreståndare för Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, där Emmanuelle Charpentier var verksam när hon upptäckte CRISPR-Cas9. Han vill också lyfta den internationella närvaron som en av anledningarna till att den framgångsrika forskningen inom molekylärbiologi vid Umeå universitet. 

– Det är starkt på grund av samarbetet, och eftersom det finns mycket bra och välskött forskningsinfrastruktur och ett mycket brett och internationellt perspektiv, säger han.

Modell för att attrahera

På MIMS finns en särskild rekryteringsmodell, efter en modell som det Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL) tagit fram och därefter sökt samarbete med Umeå universitet. Syftet är att nå och attrahera unga internationella forskare genom att skapa särskilda förutsättningar. 

Film: Framgångsrik forskning vid MIMS
Framgångsrik forskning vid MIMS

Bernt Eric Uhlin, senior professor i medicinsk mikrobiologi, berättar om MIMS.

Emmanuelle Charpentier kände till EMBL-modellen innan hon kom till MIMS. Hon hyllar den och det var delvis den som gjorde att hennes ögon riktades mot Umeå till en början. Men framför allt var det infrastrukturen på Umeå universitet som attraherade. 

– Jag känner en massa människor som har tillbringat tid på Umeå universitet och de är alltid imponerad av kvaliteten av infrastrukturen. Det finns en förmåga här att skapa ett klimat med sociala rum där människor kan mötas, där människor har möjlighet för utbyten, berättade hon i samband med att Umeå universitet ställde till med ett firande för att hon tillkännagivits som Nobelpristagare i kemi. 

Hon ville också betona den internationella närvaron och den platta organisationen.

– Det finns en möjlighet för studenter att känna att de är sedda, att de kan prata med alla i korridorerna, även professorer. Allt detta tycker jag är väldigt bra. 

Film: Vad är Umu-andan?
Vad är Umu-andan?

Vid Umeå universitet finns ett begrepp som kallas Umu-andan. Anställda och studenter berättar vad det är.