Pandemin kan ge svar på frågor forskare ställt sig i 20 år

Mattias Forsell läste teknisk biologi på Umeå universitet och kombinerande detta med studier i Australien, där han blev intresserad av vaccinforskning. År 2002 tog han examen och blev anställd som molekylärbiolog i en forskargrupp på Karolinska institutet där han forskade på HIV-vaccin.

- Jag blev doktorand 2005 och sedan var jag nästan fyra år på National Institutes of Health i USA där jag höll till på deras vaccinforskningscentrum, berättar han.

Hur kroppens immunförsvar svarar på vaccin

Men idag är Mattias Forsell tillbaka där han började, på Umeå universitet, nu som universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Han klev in genom dörrarna igen år 2015 - ovetandes om att han fem år senare skulle sitta med i Regeringens referensgrupp för vaccin under en pågående pandemi.

- Jag håller på med infektion- och vaccinforskning, framför allt hur kroppens immunförsvar svarar på dessa. Jag är dels med i ett projekt som handlar om hantavirus, det vill säga sorkfeber, där vi tittar på om vi kan använda immunförsvaret för att göra biologiska läkemedel mot hantavirus. Något man också gör mot covid-19, berättar Mattias Forsell.

Inom covid-19 har han och hans forskarkollegor startat en biobank där de följer individer i Umeå som är diagnostiserade med sjukdomen. Mattias Forsell står för den immunologiska delen, hur immunförsvaret reagerar.

- Vi följer patienter och tittar på många olika aspekter av immunförsvarets reaktion på covid-19. De antikroppar vi studerar i Umeå är antikroppar mot ytproteiner eller spikeproteiner, som det heter. Det är det virusprotein som används av viruset för att sätta sig på våra målceller och infektera, berättar han.

Vad går rätt, vad går fel?

Mattias Forsell tittar också på hur individuella celler svarar på coronaviruset, och av alla immunceller som finns identifierar man de som är specifika mot viruset. På så sätt hoppas han kunna förstå både vad som går rätt i det flesta fall, men också det som går fel.

- Det här handlar både om komplementär forskning eftersom en stor del av alla forskare i hela världen riktar in sig på covid-19 just nu, och om spetsforkningsfrågor. Så fokus fram tills för ett tag sedan har varit att få fram bra prover för att kunna göra sådana här analyser. Att man tar hand om proverna på ett bra sätt så de inte förstörs. Det har tagit väldigt mycket tid både av min forskargrupp och andra forskargrupper vid klinisk mikrobiologi.

Jag har byggt upp ett samarbete med en rad duktiga kliniker

Målet med Mattias Forsells forskning är att förstå och bidra till ökad förståelse för hur immunförsvaret fungerar vid infektioner med så kallade respitaroriska virus.

- Jag har därför byggt upp ett samarbete med en rad duktiga kliniker, så vi har en strategi där vi kan inkludera patienter och följa dem under en lång tid.

Då forskare världen över har gett sig på den här pandemin för att försöka förstå sjukdomen har Mattias Forsell siktat in sig på väldigt fundamentala frågeställningar inom immunologi men även vaccination.

- Vaccination pågår även av individer som haft covid. Om man tittar på grundläggande immunologi bör det räcka med en dos för dessa individer och det är väldigt viktigt att få reda på om det är så också i praktiken. Det är en fråga av stort intresse för exempelvis regioner och Folkhälsomyndigheten.

Ute efter grundläggande kunskap

I den frågeställningen menar Mattias Forsell att det finns vissa detaljer som är mycket viktiga att studera, exempelvis hur individuella immunceller reagerar i sådana förhållanden då en person som haft sjukdomen vaccineras mot den.

- Det är mer grundläggande kunskap vi är ute efter, men den kan också användas för att utveckla bättre metoder för hur man kan utforma framtida vaccinationsprotokoll. Om vi kan få så mycket information som möjligt nu kanske vi också kan bidra till nästa pandemi. Nu ges en möjlighet att få svar på frågor som jag och andra forskare funderat på i 20 år.