REPORTAGE För många internationella medarbetare vid universitetet är svenska språket nyckeln till att känna sig hemma, både på arbetsplatsen och i vardagen. Det menar Helena Fernström, lärare i svenska som andraspråk, som möter forskare, lärare och andra universitetsanställda från hela världen.
Porträtt: Helena Fernström. Universitetsadjunkt vid Institutionen för språkstudier Enhet: Svenska som andraspråk
BildHans Karlsson– Om internationella medarbetare ska trivas och vilja stanna behöver de få möjlighet att bli en del av både arbetsplatsen och samhället. Språket är en viktig nyckel till det. För många är svenska också avgörande för den fortsatta yrkesutvecklingen. Det är fantastiskt att se personer som börjar som nybörjare och sedan kommer långt i språket. Jag lär mig också mycket av dem, så det blir ett ömsesidigt utbyte.
Språkkurserna som ges inom Umeå universitets språkprogram för medarbetare samlar deltagare från olika länder, befattningar och forskningsfält. Trots olikheterna delar de ofta samma erfarenheter: att vara nya i det svenska språket och ibland även på arbetsplatsen och i Umeå.
– Det blir en väldigt bra dynamik i grupperna. Deltagarna har mycket gemensamt, men också mycket som skiljer dem åt. De är motiverade och kommer in med olika perspektiv vilket gör lektionerna väldigt lärorika.
Om internationella medarbetare ska trivas och vilja stanna behöver de få möjlighet att bli en del av både arbetsplatsen och samhället.
Kurserna är utformade för att möta de behov som universitetsanställda har i sitt arbete. Därför handlar undervisningen inte enbart om grammatik och ordförråd, utan också om att träna på situationer som deltagarna möter i sin arbetsvardag.
– Vi försöker rikta övningar mot arbetslivet, deltagarna har till exempel fått träna på att hålla presentationer och delta i panelsamtal med teman kopplade till akademin. Vi kommer också att träna på att ha utvecklingssamtal på svenska. Många av de muntliga uppgifter de vanligtvis gör på engelska får de alltså prova att genomföra på svenska.
Många gånger uppstår spännande möten mellan medarbetare med olika erfarenheter och forskningsintressen. Samtalen handlar inte bara om språk utan också om kultur, forskning och arbetsliv.
– Vi pratar om olika kulturer och hur saker och ting fungerar i olika länder. Ibland upptäcker deltagarna att de har forskningsområden som angränsar varandra. Jag minns två forskare som arbetade med olika virus och som hamnade i en lång diskussion om sina respektive forskningsområden. Sådana möten kan leda till nya samarbeten.
Vad betyder det egentligen när någon säger ”skulle du kunna”? Är det en fråga eller en uppmaning?
En fråga som ofta väcker stort intresse är den svenska arbetsplatskulturen. Många vill förstå sociala och kulturella koder.
– Deltagarna är nyfikna på sådant som fika, möteskultur och hur man kommunicerar med kollegor. Vad betyder det egentligen när någon säger ”skulle du kunna”? Är det en fråga eller en uppmaning? Hur säger man nej på ett bra sätt? Det är sådana saker som många vill förstå.
Att lära sig ett nytt språk tar tid och kräver både motivation och upprepning. Många andraspråkstalare i svenska stöter på liknande utmaningar när de är nybörjare.
– I början är ofta ”en” och ”ett” svårt. Ordföljden kan också vara knepig. Många förstår reglerna teoretiskt, men det tar tid att lära sig att applicera dem. Uttalet är en annan utmaning, särskilt de svenska betoningsmönstren. Om man inte vet vad man ska lyssna efter kan det vara svårt att höra skillnaderna.
Dessutom får de utbyta erfarenheter och bygga nätverk. Vi arbetar mycket med verbal kommunikation och interaktiva övningar
Men det är just muntliga uppgifter och möjligheten att utvecklas tillsammans med andra som många deltagare uppskattar mest.
– De brukar lyfta fram att de får träna svenska med personer som är i liknande situation. Dessutom får de utbyta erfarenheter och bygga nätverk. Vi arbetar mycket med verbal kommunikation och interaktiva övningar, vilket brukar vara uppskattat.
Samtidigt är tidsbrist ofta en utmaning för deltagarna.
– Många vill verkligen lära sig svenska, men det är inte alltid lätt att hitta tid att träna. Därför försöker vi hitta kursformer som är tillräckligt flexibla för att fungera tillsammans med arbete, men som ändå ger deltagarna möjlighet att göra framsteg. Det är imponerande att se många deltagare som klarar att lägga mycket tid och energi på att träna svenska samtidigt som de arbetar heltid.
Avslutningsvis återkommer Helena till det råd hon själv tycker är viktigast för alla som lär sig ett nytt språk:
– Våga göra fel. Träna ofta och försök hitta tillfällen i vardagen att använda språket. Och framför allt: se till att ha roligt när du tränar. Då blir det mycket lättare att lära sig.
Språkprogrammet, som startar som ett fyraårigt pilotprojekt, ska ge medarbetare ett brett utbud av olika utbildningsinsatser i svenska och engelska. Programmet ger också stöd till språkutvecklande arbetssätt vid institutioner och enheter. Syftet är att ge redskap för ett hållbart yrkesliv och att stärka den strategiska kompetensförsörjningen. Pilotprojektet drivs av Personalenheten i nära samarbete med Institutionen för språkstudier. Projektet finansieras av den lokala utvecklingsfonden som beviljade medel i juni 2024.
Mer om Språkprogrammet i svenska och engelska för medarbetare
