Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 17 maj, 2022

Umeå universitet tar ett helhetsgrepp på öppen vetenskap

REPORTAGE Ett helhetsgrepp med stort H. Det är vad Umeå universitet nu satsar på i sitt arbete med öppen vetenskap. Från första januari i år och fyra år framåt pågår det universitetsgemensamma projektet för hantering av forskningsdata under hela deras livslängd.

Text: Helena Rohdén

– Forskningsdatahantering har varit på agendan länge. Datahanteringsplaner, GDPR, FAIR med mera och extra allt. Vi har diskuterat frågorna med fakulteterna och i ledningsrådet och det vi såg var att man börjar jobba från olika håll med olika bitar av forskningsdatahantering, eller med samma bit fast på flera olika ställen. Efter ett antal diskussioner kom vi fram till att det är bättre att vi tar ett gemensamt grepp och kopplar ihop alla fakulteterna för att inte bygga alltför många olika lösningar på olika delar av lärosätet, förklarar Katrine Riklund, prorektor med ansvar för forskning och forskarutbildning och den som leder styrgruppen för det nya projektet.

Arbete inom tre huvudområden

I arbetet med att hitta en bra helhetslösning är det många saker projektet måste förhålla sig till: regeringens mål om öppen vetenskap senast 2026; SUHF:s nationella färdplan och den kommande handlingsplanen för öppen vetenskap; FAIR-principerna; dataskyddsförordningen; forskningsdatalivscykeln; nationella och internationella initiativ och samarbeten (för att bara nämna några). Projektbeskrivningen hålls på en övergripande nivå, men arbetet kommer att ske på årsbasis inom tre huvudområden:

  • Stöd i form av information, rådgivning och utbildning, lett av Universitetsbiblioteket
  • Stöd inom arkiv och juridik, lett av Universitetsledningens kansli
  • IT-infrastruktur, lett av enheten för IT-stöd och systemutveckling.

– I styrgruppen finns ledning för alla dessa områden plus ledning från alla fakulteter och lärarhögskolan. Vi har även ett samarbete med regionen och en referensgrupp med forskare, och kommer att behöva fler tillfälliga grupper under projektet. Avstampet i forskningen är otroligt viktigt eftersom det är forskningen som genererar forskningsdata, säger Katrine Riklund.

En behovsinventering har precis dragit i gång bland lärosätets forskare för att projektet ska få en bra grund för att analysera och diskutera i vilken ordning olika satsningar ska göras. Vissa forskare har redan hunnit lämna synpunkter på vad som saknas och vad som behöver uppdateras.

– Forskarnas behov spänner över en stor bredd som omfattar allt från önskemål om att lagring i hårddisken på skrivbordet flyttar till universitetets IT-system, till behov av snabba uppkopplingar mot stora mängder data som de ska jobba mot ett tag och sedan lägga i internationella repositorier. Det är klart att några frågor kommer att vara superenkla att lösa, till exempel om det saknas hårdvara någonstans, medan andra, som policyer och arbetssätt, kommer att kräva betydligt mer kraft att lösa. Ett viktigt behov vi redan har identifierat är stöd och support och vi kommer också att planera för utbildning inom olika delar av forskningsdatahantering, säger Katrine Riklund.

Systemet ska bidra till bättre forskning

Ett centralt mål för universitetets arbete med öppen vetenskap är att det ska bidra till bättre forskning. Enligt Katrine Riklund kan detta konkret innebära flera saker för forskarna i Umeå:

– Om man har ett bättre system för att hantera, bevara, arbeta med och dela forskningsdata så underlättar det för forskarna, både i att samarbeta och i att forska. Om man har bättre system och bättre strukturer så kan man använda mindre tid till att hantera forskningsdata och mer tid till den faktiska forskningsverksamheten. Sedan tror jag att om man får ett väl fungerande system slipper man oro, funderingar och frustration. Det är många som funderar på hur man ska ta hand om sina forskningsdata inte minst då det gäller känsliga data. Utlämning av data är ett annat svårt område. Här ser vi idag att det faktiskt är vissa samarbeten som inte är möjliga för att vi inte har det system vi vill landa i.

Nu i slutet av mars kommer de tre delområdena att presentera sina preliminära planer på aktiviteter och satsningar under 2022 för styrgruppen. Av de 32 miljoner som har avsatts för projektet kommer resurser användas parallellt inom alla delområden. Utgångspunkten för prioriteringarna är bland annat SUHF:s färdplan med tillhörande handlingsplan.

Viktigt med samordning mellan lärosäten

Katrine Riklund betonar hur viktigt hon tycker det är att lärosätena runt om i Sverige försöker samordna sig och samarbeta kring forskningsdatahantering.

– Att Sverige inte är så stort och att vi inte är så många bör vara en bra ingång till att göra denna resa med vissa nationella samarbeten. Ett sätt är att faktiskt försöka följa SUHF:s färdplan där den nationella arbetsgruppen för datahantering nu också har jobbat fram ett förslag till handlingsplan. Om vi på olika lärosäten jobbar mot samma mål och med samma handlingsplan är det nog lättare att jobba tillsammans, tänker jag.

Slutår för projektet vid Umeå universitet är 2025 och fram till dess hoppas styrgruppen redan ha implementerat vissa av de nya aktiviteter som blir färdiga under projektets gång till kontinuerlig drift.

– Den här elefanten får tas i bitar. Vi tar hand om helheten nu, men sedan delar vi upp den i bitar och de kan lösas olika snabbt. Men det är klart att det är en utmaning att ge sig på ett så stort övergripande projekt, avslutar Katrine Riklund.

Datahanteringsplanens utformning

Dataskyddsförordningen (GDPR/DSF) i fulltext (IMY)

Om FAIR-principerna (SND)

Översiktlig projektplan: Forskningsdatahantering, Umu

Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (Prop.2020/21:60, "regeringens mål om öppen vetenskap")

Färdplan för öppen vetenskap, SUHF (pdf)

Handlingsplan för öppen vetenskap är på väg inom SUHF

Information om upphovsrätt

Detta reportage publicerades ursprungligen hos Svensk Nationell Datatjänst (SND) och återpubliceras med deras tillstånd. Författare är Helena Rohdén. Engelsk översättning av Lisa Isaksson. Ordinarie upphovsrätt gäller. Kontakta SND vid frågor.

Reportaget hos SND