Unikt forskarinitiativ ska skydda funktionsnedsattas rättigheter

Forskare för förändring bygger på idén att engagerade funktionshinderforskare tillsammans kan göra en står insats och öka förståelsen för såväl beslutsfattare som allmänheten i stort genom att delge sina kunskaper och aktivt delta i samtal och debatt utanför universiteten.

Under förra året larmade flera tunga instanser, inklusive Socialstyrelsen, Institutet för mänskliga rättigheter och FN:s kommitté som granskar efterlevnaden av funktionsrättskonventionen, om att insatser från samhället tydligt minskar för personer med funktionsnedsättningar.

Institutet för mänskliga rättigheter rapporterar om flera brister i förverkligandet av mänskliga rättigheter för denna grupp.

–  Bland annat saknas rättsmedel för att driva vissa rättighetsfrågor som exempelvis hjälpmedel, tolktjänst, rehabilitering, hälso- och sjukvård, samt diskriminering inom polis- och rättsväsendet, säger Jens Ineland, docent i socialt arbete och föreståndare för Umeå centrum för funktionshinderforskning vid Umeå universitet.

Flicka med flätor i rullstol

BildAnders Andersson

Socialstyrelsen rapporterar om sämre livsvillkor och hälsa för samma grupp jämfört med befolkningen i övrigt.

– Antalet beviljade insatser minskar. Det finns stora variationer över landet i fråga om att få sina rättigheter tillgodosedda. Långvarigt ekonomiskt bistånd ökar bland personer med funktionsnedsättning – samtidigt som den ha minskat för befolkningen som helhet. FN:s funktionsrättskommitté noterar dessutom att det svenska välfärdssystemet brister när det gäller möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att utkräva sina rättigheter, säger Jens.

Identifiera kunskapsluckor

Att en redan utsatt och marginaliserad grupp drabbas hårdare av inskränkta rättigheter och försämringar i välfärdssystemet har fått forskarna vid Umeå centrum för funktionshinderforskning med Jens Ineland i spetsen att agera. Tillsammans med Therése Fridström Montoya, föreståndare vid Centrum för forskning och funktionshinder vid Uppsala universitet har de startat ett nationellt initiativ som de kallar ”Forskare för förändring”.

– Vi vill mobilisera forskarsamhället för att motverka den negativa utvecklingen genom att gemensamt diskutera och aktivt verka för att informera om läget, delta i samhällsdebatten, identifiera kunskapsluckor och behov av ny forskning, samt öka samarbete och samverkan med de samhällsinstitutioner som jobbar med dessa frågor. Utvecklingen har inte bara avstannat, den har backat, säger Jens.

Initiativet har ådragit sig stort intresse och engagemang från funktionshinderforskare och andra samhällsaktörer över hela landet. Till det första digitala mötestillfället av fyra under 2025 var närmare 70 forskare anmälda.

Forskningens och forskarens roll

Träffarna vänder sig till alla forskare vid svenska lärosäten med intresse för funktionshinderfrågor. Första träffen hade temat ”Från forskningens till forskarens roll” och diskuterade bakomliggande orsaker till den negativa utvecklingen samt hur akademin kan bidra som en motkraft.

– Vi är framåtsyftande och ser perspektivtäthet som en viktig princip. Som kritisk massa måste vi sätta värde på att många olika perspektiv ska ges utrymme att exempelvis formulera gemensamma forskningsansökningar.

Initiativet är nytt och unikt i sin form och forskarna hoppas att det kan leda till välgrundade förslag på åtgärder och motstrategier samt identifiera nya forskningsfrågor. Det finns ett starkt stöd bland funktionshinderforskare och en genuin vilja att bidra till förändring.

– Vår förhoppning är att ”Forskare för förändring” även kan bygga broar och motverka en vi-och-dom känsla mellan olika intressen för funktionshinderfrågor, och här ligger också ett särskilt ansvar för oss att tydliggöra vad akademin faktiskt kan bidra med, säger Jens Ineland.

Den andra träffen äger rum 13 maj klockan 13-16.