Varför följer vi inte bara alla goda råd?

I det tvärvetenskapliga projektet VIPVIZA, som leds av professor Ulf Näslund vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersöker Steven Nordin och hans kollegor hur man kan öka detta, som forskare kallar följsamhet, hos personer som är i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Hjärtkärlsjukdom är idag den största orsaken till förtida död i Sverige och vi vet mycket om hur vi ska förebygga dessa sjukdomar. Men den kunskapen spelar ju ingen roll om personer som riskerar att drabbas av sjukdom inte anpassar levnadsvanor. Inom VIPVIZA undersöker jag och mina kollegor om vi kan kommunicera riskfaktorer till patienter på ett sätt som ökar chanserna för att människor ska börja leva mer hälsosamt, berättar Steven Nordin.

Steven Nordin, Professor vid Institutionen för psykologi

BildMattias Pettersson

Tydlig kommunikation gör råd enklare att följa

VIPVIZA är integrerat i det större programmet Västerbottens hälsoundersökning (VHU). Inom VHU bjuds alla i länet som fyller 40, 50 eller 60 år in till besök på sin hälsocentral, dels för en individuell hälsoundersökning, dels för ett hälsosamtal med en specialutbildad sköterska. VIPVIZA plockar sedan upp personer som deltagit i VHU och som har viss risk för hjärtkärlsjukdom. De undersöks med hjälp av ultraljud för att se om de har plack i halskärlen (dvs. åderförkalkning) och får lättförståelig information om vad detta tillstånd innebär. Inom VIPVIZA insamlas dessutom information om levnadsvanor, biomedicinska riskfaktorer samt om ett stort antal psykologiska och sociala faktorer av relevans för hjärtkärlsjukdom. Datainsamlingen upprepas efter 1, 3, 6 och 10 år.  

– Inom projektet har det tagits fram ett sätt som tydligt förmedlar ett budskap till de som medverkar. Vi kommunicerar rakt och enkelt med hjälp av bilder och undviker att ange risk i procent eller i för mycket text. Alla medverkande får också ett uppföljande hälsosamtal från en sköterska för att bland annat försäkra sig om att de har försrtått informationen. Våra resultat visar att det här sättet att kommunicera ger goda resultat – efter 3 år är risken för hjärtkärlsjukdom mindre jämfört med risken hos deltagare som inte fått denna information.

Om tydlig kommunikation gör det lättare för oss ändra vårt hälsobeteende så kan Steven Nordin se flera andra psykologiska faktorer som kan hindra oss från att göra hälsosamma val.

– Exempelvis stress, nedstämdhet, känslan av inte ha tid, att inte ha tilltro till den egna förmågan och att ha en negativ grundattityd gör det svårare för oss att ändra vårt beteende. Just hjärtkärlsjukdomar är ett av våra största folkhälsoproblem med stora konsekvenser både för individer och samhället i stort. Vi vet som sagt hur vi kan förebygga dessa sjukdomar och det finns otroligt mycket att vinna på att minska dem. Så, det kanske låter lite pompöst, men jag hoppas verkligen att min och kollegornas forskning kan bidra till en mer välmående befolkning med god livskvalitet även upp i hög ålder.

Psykologi och biologi flätas samman

Steven Nordins forskning har genom åren rört sig inom det breda fält som kallas sensorisk psykologi. Han har bland annat undersökt luktsinnet och dess koppling till åldrande och demens, överkänslighet mot ljud och ohälsa som orsakas av andra saker i miljön vi befinner oss i.

– Jag rör mig absolut i gränslandet mellan psykologi och medicin. All sjukdom, liksom hälsa, är ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer. Jag behöver samarbeta med kollegor från andra forskningsfält och drivs av att jobba tvärvetenskapligt och att överbrygga klyftor mellan olika kunskapsområden. Det är viktigt att gå ifrån att se kropp och själ som separata enheter, och utveckla kunskap om hur kroppen och mentala processer hänger ihop och påverkar varandra.

Närhet underlättar samarbeten

Steven Nordin disputerade vid Stockholms universitet 1992 och arbetade sedan vid University of California San Diego och San Diego State University. 1996 flyttade han till Umeå universitet och här blev han professor 2007.

– Jag har velat stanna i Umeå, jag tycker att vi har stark forskning av hög klass. En stor fördel för mig med Umeå är också den starka tvärvetenskapliga approachen. Vi har den fysiska närheten med nästan alla forskare samlade runt campus. Om jag vill kan jag promenera över till mina kollegor vid den medicinska fakulteten och träffa dem, det skapar ett gott samarbetsklimat. Jag upplever också att det finns bra samarbete mellan regionen och kommunerna här i Västerbotten, och det har också underlättat mitt arbete.

De kommande åren kommer Steven Nordin arbeta vidare med sina kollegor i VIPVIZA för att skapa ett ännu bättre förebyggande arbete för att minska hjärt- och kärlsjukdomar.