Hoppa direkt till innehållet
printicon

Visualisering av tyst åderförkalkning för effektivare och mer jämlik prevention och minskad förtida död i hjärtkärlsjukdom - en randomiserad kontrollerad studie integrerad i rutinsjukvård i Västerbotten - VIPVIZA

Forskningsprojekt Prevention av hjärtkärlsjukdom fungerar dåligt främst på grund av bristande följsamhet hos både läkare och patienter till riktlinjer om prevention, trots att läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring har visad effekt. Därför behövs nya alternativa grepp för att optimera hjärtkärlprevention. VIPVIZA utvärderar potentialen hos bildbaserad information om tyst åderförkalkning att öka förståelsen av risken och motivationen att genomföra förebyggande åtgärder.

Förebyggande av kardiovaskulär sjukdom (CVD) misslyckas ofta på grund av låg följsamhet hos både läkare och patienter till riktlinjer om prevention. Därför behövs nya och alternativa tillvägagångssätt. Projektet VIPVIZA följer devisen ”En bild säger mer än tusen ord” och vänder upp och ner på nuvarande strategi för att förebygga hjärtinfarkt och stroke, som orsakas åderförkalkning, är ojämlikt fördelade och vanligaste orsakerna till förtida död. Utöver information om riskfaktorer, såsom högt blodtryck och rökning, informerades hälften av 3500 studiedeltagarna och deras läkare direkt om åderförkalkningen baserat på ultraljud av halskärlen innan det gett symtom. Grafik och bild i färg visade kärlålder i förhållande till kronologisk ålder med en visare, från grönt, gult och orange till rött, och ett trafikljus visade rött om plack påvisats. Kontrollgruppen och deras läkare fick ingen ultraljudsinformation. Båda grupperna behandlas inom primärvården. De första viktiga resultaten fram till 1-årsuppföljningen publicerades december 2018 i Lancet och visade att gruppen som fått ultraljudsinformation hade minskat sin risk för hjärtkärlsjukdom, medan kontrollgruppen hade ökat sin risk. De med högst risk minskade sin risk mest. Utbildningsnivå och kön hade ingen inverkan på resultatet. Detta visar på metodens potential att även bidra till minskade hälsoklyftor.

Projektansvarig

Ulf Näslund
Professor, överläkare
E-post
E-post
Telefon
090-786 88 60

Projektöversikt

Projektperiod

2013-04-29 2026-12-31

Forskningsämne

Klinisk medicin

Projektbeskrivning

Hjärtkärlsjukdom, främst hjärtinfarkt och stroke, orsakas åderförkalkning, är ojämlikt fördelade och vanligaste orsakerna till förtida död. Förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdom har stora brister främst på grund av att både sjukvården och individerna inte följer riktlinjer om prevention, trots att effektiva metoder för minskning av riskfaktorer finns genom livsstilsförändring och farmakologisk behandling. Information om riskfaktorer och risk, som idag baseras på statistiska modeller, leder sällan till varaktiga förebyggande behandling. Dessa riskbedömningar fokuserar på personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom, trots att 60-70% av all hjärtkärlsjukdom inträffar bland personer med låg eller måttlig risk, och kan vara för abstrakta för att leda till korrekt riskuppfattning och motivera till förebyggande åtgärder.

Projektet VIPVIZA följer devisen "En bild säger mer än tusen ord" och vänder upp och ner på nuvarande strategi för att förebygga hjärtkärlsjukdom genom att, utöver information om de vanliga riskfaktorerna för åderförkalkningssjukdomar, även informera både läkare och patient om patientens åderförkalkning innan det gett symptom. Resultatet av ultraljudsundersökning av halskärlen presenteras med grafik och bild i färg, och visar kärlålder i förhållande till kronologisk ålder med en visare, från grönt, gult och orange till rött, och ett trafikljus som visar rött om plack påvisats. Detta förväntas förbättra läkarnas följsamhet till riktlinjer om prevention och öka individens förståelse av sin risk för hjärtkärlsjukdom och därmed motivation för förebyggande insatser.

Perioden april 2013-juni 2016 inkluderades 3500 personer över hela Västerbotten i samband med att de deltog i Västerbottens Hälsoundersökningar, och då visades ha minst en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, till exempel högt blodtryck eller blodfetter eller rökning. De fördelades slumpvis till två lika stora grupper där bara den ena gruppen och deras läkare i primärvården fick veta resultatet av ultraljudet av halskärlen. Båda grupperna får förebyggande behandling mot hjärtkärlsjukdom under hela studieperioden i enlighet med gällande riktlinjer inom primärvården.

Studien är en pragmatisk randomiserad öppen kontrollerad studie med blindade utvärderare (PROBE). Den är registrerat på https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01849575 där ett detaljerat studieprotokoll presenteras.

Ultraljudsundersökningarna i VIPVIZA, både vid baslinjen samt efter tre år utförs på sjukhusen i de tre städerna (Umeå, Skellefteå, Lycksele) och på vårdcentraler i länets glesbygd. Riskfaktormätningar och frågeformulär vid uppföljning efter ett och tre år utförs för deltagare som bor i Umeå vid Kliniska Forskningscentret vid Umeå Universitetssjukhus och för deltagare i övriga länet på deras hälsocentraler. Frågeformulären omfattar levnadsvanor (fysisk aktivitet, matvanor, tobaks- och alkoholvanor), livskvalitet, stress, sociala och psykologiska faktorer till exempel hälsolitteracitet och self efficacy, samt individens egen syn på läkemedelsbehandling och bedömning av risken för hjärtkärlsjukdom och möjlighet att påverka detta. Till deltagarna som fått ultraljudsinformation ställs även frågor om hur detta uppfattats och påverkat dem. Intervjuer med deltagare både vid baslinjen och vid tre-årsuppföljningen och med läkare i primärvården samt ingående analys av ultraljudsresultaten genomförs. Prov till Medicinsk biobank tas på ett urval av studiedeltagare vilket möjliggör analys av nya biomarkörer. Åtgärder såsom läkemedelsförskrivning, besök och provtagningar inom primärvården följs via journalsystemet. Studiedeltagarna kommer efter 3-årsuppföljningen att följas via Socialstyrelsens register avseende insjuknanden och dödsfall.
VIPIVZA har en egen skyddad databas som endast en erfaren databas manager har tillgång till. Forskare får data efter bedömning och beslut av styrgruppen och endast data utan personnummer lämnas till forskare.

Studien följer tidsplanen. Baslinjeundersökningar genomfördes april 2013-juni 2016, 1-års-uppföljningar juni 2014 - augusti 2017. Tre-års-uppföljningarna startade september 2016 och kommer att slutföras i augusti 2019. Registreringsdata om sjuklighet och dödlighet kommer att hämtas 2021 och 2026.

Den vetenskapliga utvärderingen är omfattande. De två grupperna, informerade respektive ej informerade om ultraljudsresultatet, skall jämföras avseende utveckling av riskfaktorer, risk enligt de konventionella modellerna (Framingham Risk Score och SCORE), förändring av levnadsvanor, förebyggande läkemedelsbehandling, ultraljudsmässig utveckling av åderförkalkning och insjuknanden och död. Underliggande sociala, psykologiska och beteendemässiga faktorer skall kartläggas liksom biomarkörers samband med förändring av riskfaktorer och åderförkalkning.

Publikationer till och med december 2018

Potentialen för icke-specialiserad personal att genomföra ultraljud av halskärl har utvärderats (1).
Variation i karotis plackmarkörer hos asymtomatiska individer beroende på EKG-styrt bildval och plackens karakteristika (2).
I tidskriften Lancet publicerades de första viktiga resultaten fram till 1-årsuppföljningen. Gruppen som fått ultraljudsinformation hade minskat sin risk för hjärtkärlsjukdom, mätt med Framingham Risk Score, som anger 10-års-risk för sjukdom eller död i hjärtkärlsjukdom utifrån riskfaktorer. Gruppen som inte fått ultraljudsresultatet hade ökat sin risk. De med störst risk hade minskat sin risk mest. Utbildningsnivå och kön hade ingen inverkan på resultatet vilket visar på metodens potential att bidra till minskade hälsoklyftor (3).

1. Vanoli D, Wiklund U, Lindqvist P, Henein M, Naslund U. Successful novice's training in obtaining accurate assessment of carotid IMT using an automated ultrasound system. European heart journal cardiovascular Imaging. 2014;15(6):637-42.
2. Nyman E, Lindqvist P, Naslund U, Gronlund C. Risk Marker Variability in Subclinical Carotid Plaques Based on Ultrasound is Influenced by Cardiac Phase, Echogenicity and Size. Ultrasound Med Biol. 2018;44(8):1742-50.
3. Näslund, U, Ng N, Lundgren A, Fhärm E, Grönlund C, et al for the VIPVIZA trial group. The Lancet Published online December 3, 2018 http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32818-6

Film: VIPVIZA - Västerbotten Intervention Programme Visualization of Atherosclerosis
VIPVIZA - Västerbotten Intervention Programme Visualization of Atherosclerosis

Prevention av hjärtkärlsjukdom fungerar dåligt främst på grund av bristande följsamhet hos både läkare och patienter till riktlinjer om prevention, trots att läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring har visad effekt. Därför behövs nya alternativa grepp för att optimera hjärtkärlprevention. VIPVIZA utvärderar potentialen hos bildbaserad information om tyst åderförkalkning att öka förståelsen av risken och motivationen att genomföra förebyggande åtgärder.