REPORTAGE Pancreascancer är en av våra mest svårupptäckta och dödligaste cancerformer. Ofta märks sjukdomen först när den redan hunnit sprida sig, långt efter att de första tysta symptomen passerat obemärkt. Hur vet man att man har den, och går det att bli frisk?
Den 20 november infaller World Pancreatic Cancer Day (WPCD). Dagen syftar till att uppmärksamma sjukdomen, öka medvetenheten och samla in pengar till forskningen för att få fram bättre metoder att öka överlevnaden.
Men vad är pancreascancer, och varför är den så svår att bli frisk ifrån? Daniel Öhlund, docent och specialistläkare i onkologi vid Umeå universitet, Institutionen för diagnsotik och intervention förklarar mer om sjukdomen, dess förlopp och vilka symptom man ska vara uppmärksam på.
Pankreascancer (också omnämnt som bukspottkörtelcancer på svenska) är en elakartad tumör som uppstår i bukspottkörteln – ett organ som ligger djupt i buken och har viktiga funktioner för matsmältning och blodsockerreglering. Den är svår att upptäcka tidigt eftersom den ofta ger få eller ospecifika symtom i början. Tumören kan växa länge utan att märkas, och när symtomen väl kommer är sjukdomen ofta redan spridd. Detta gör att prognosen fortfarande är dålig för patienter med pankrascancer, särskilt jämfört med andra prognosen för andra cancersjukdomar.
Symtomen är ospecifika och omfattar:
- Gulsot (gul hud och ögonvitor)
- Oförklarlig viktnedgång
- Buk- eller ryggsmärta
- Nedsatt aptit och trötthet
- Nydebuterad diabetes hos vuxna
Bukspottkörtelcancer uppstår oftast i de små gångar i bukspottkörteln där bukspottet rinner ut.
Cirka 1 500 personer diagnostiseras årligen i Sverige med bukspottkörtelcancer. Tre fjärdedelar av de som blir sjuka är över 65 år.
Av de som drabbas av bukspottkörtelcancer beräknas 8,6 procent kvinnor och 6,2 procent män leva fem år efter att de fått diagnosen
Källa: Cancerfonden
Det finns ett antal faktorer som leder till en ökad risk att utveckla pankreascancer:
- Rökning (en av de starkaste riskfaktorerna)
- Hög ålder
- Kronisk pankreatit (inflammation i bukspottkörteln)
- Ärftliga faktorer (t.ex. mutationer i BRCA eller familjär pankreascancer)
Senaste decenniet har intresset för forskning kring pankreascancer ökat. Detta har lett till förbättrade kirurgiska metoder och kombinationer av cytostatika som har ökat överlevnaden för vissa patienter. Nya biomarkörer i blod och vävnad utvecklas för att upptäcka sjukdomen tidigare är också under utveckling. Senaste åren har även nya typer av målriktade behandlingar tagits fram som inom de närmaste åren kan förväntas introduceras i klinisk praxis, och som kan förväntas förbättra prognosen, särskilt för patienter som har en spridd sjukdom.
Vid Umeå universitet bedrivs forskning inom flera olika områden, bland annat:
- Tumörens stödjevävnad, särskilt cancer-associerade fibroblaster (fibroblaster= celltyp som producerar den omfattande tumörbindväv som återfinns i stor omfattning i pankreascancertumörer) och hur de påverkar cancerceller och immunförsvaret.
- Biomarkörer i blod för att förutsäga behandlingssvar och prognos.
- Nya behandlingsstrategier, som att modulera tumörens stödjevävnad för att göra den mer mottaglig för terapi.
- Nya metoder att endoskopiskt (=undersökning eller behandling från insidan av kroppen med ett smalt instrument med kamera, som förs in via munnen) diagnostisera och behandla pankreascancer
- Kliniska samarbeten för att koppla laboratoriefynd till patientdata och förbättra precisionen i behandling.
Vid Umeå Universitet pågår ett flertal kliniska studier, där patienter inkluderas för att testa nya behandlingsmetoder och för att donera blod och vävnad för att möjliggöra forskning om nya biomarkörer.
