"False"
Umeå universitet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Idéhistoria B, 30 hp

Engelskt namn: History of Science and Ideas

Denna kursplan gäller: 2016-08-29 till 2017-06-11 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 1IH001

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Idéhistoria: Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen

Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-11-20

Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2016-07-22

Innehåll

Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng. Ordningen i vilken momenten ges kan variera.

Moment 1. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp)
Momentets övergripande och sammanhållande tema är världsbilder.  Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar till att med ett jämförande historiskt perspektiv ställa ett antal icke-västerländska världsbilders huvudlinjer i relation till den västerländska idéhistorien. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Kolonialismen betydelse för förmedlingen av idéer och dess kvardröjande effekter efter den koloniala epoken studeras med postkoloniala teorier och metoder. Inom momentet analyseras också begreppet globalisering, samt framväxten av världsomspännande kulturmönster.

Moment 2. Fördjupning i epok eller tematik (7,5 hp)
Momentet syftar att studenterna ska få en fördjupad kunskap om idélivet under en epok eller inom ett område som inbegriper inte bara basfakta om epoken/tematiken utan även en historiografisk orientering över forskningen på området, liksom de teorier och metoder som finns företrädda inom både äldre och mer nutida forskning. Studenterna tränas under momentet i att på egen hand och i grupp söka och värdera information och källor av relevans för fördjupningsuppgiften.

Moment 3. Medier, teknik och idéer (7,5 hp)
I momentet undersöks och diskuteras hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och elektroniska och digitala medier, påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Vilken betydelse har materialitet och teknik för utvecklingen och spridningen av idéer? Driver ny teknik samhällsutvecklingen framåt? Momentet behandlar både teorier om teknologisk förändring och konkreta medieteknologier genom en serie diskussionsbaserade seminarier. Under momentets gång håller studenterna själva i seminarieövningar samt håller egna presentationer av kursinnehållet. Avsikten är att därigenom stärka studenternas medvetenhet om kommunikation och seminariekultur, samt teknikens betydelse för vetenskaplig framställning.

Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp)
Momentet behandlar vetenskapligt skrivande där studenterna författar en kortare vetenskaplig uppsats. Momentet syftar till att ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial och sekundärlitteratur. Momentet ger också en metodorientering för ämnet. Studenterna ska vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt lära sig förstå de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis får studenterna presentera och granska varandras arbeten i seminarieform.

 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

Moment 1.
Kunskap och förståelse
-Identifiera och redogöra för historiska icke-västerländska världsbilders huvudlinjer samt ställa dem i relation till europeiska världsbilder och livsideal.
-Analysera mötet och interaktionen mellan västerländska och icke-västerländska föreställningsvärldar som uttryck för en globaliseringsprocess.

Färdighet och förmåga
- Kritiskt diskutera argumenten för dissemination eller evolution som förklaringsmodeller för likheter mellan västerländska och icke-västerländska världsbilder och tankemönster.
-Tillämpa perspektiv och redskap från källtextseminariernas metodövningar för att analysera och kontextualisera världsbilder i utomeuropeiska författares texter och urkunder.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-Visa fördjupad förståelse för historiska skeenden genom analyser av det samband som råder mellan en människas världsbild och hennes handlingar.

Moment 2.
Kunskap och förståelse
-Demonstrera fördjupade kunskaper om en idéhistorisk epok eller tematik, samt kunna identifiera typiska frågor och problem för epoken eller tematiken.
-Visa insikt i historiografiska skillnader mellan olika idéhistoriska perspektiv på aktuell epok eller tematik.

Färdighet och förmåga
-I grupp redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet samt opponera på andra gruppers texter.
-Reflektera över den individuella och gruppens lärprocess under momentet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-Värdera en tidigare epoks vetande eller en idéhistorisk tematiks influens på dagens samhälle.

Moment 3.
Kunskap och förståelse
- Visa en fördjupad och problematiserad kunskap om förhållandet mellan medier, teknik och idéer under historien.
- Demonstrera kännedom om teorier om teknologisk förändring.
- Visa förståelse för seminariekultur och grunderna i vetenskapliga presentationer.

Färdighet och förmåga
- Uppvisa förmåga att arbeta problemlösande individuellt och i grupp, samt kunna sammanfatta, diskutera och analysera material utifrån ett vetenskapligt perspektiv.
- Uppvisa förmåga att arbeta med olika tekniska medier och kommunikationsformer, samt reflektera över mediets inflytande på kommunikationen.
- Självständigt kunna söka, identifiera och göra en enklare värdering av vetenskaplig litteratur.
- Uppvisa förmåga att kommunicera skriftligt, muntligt och multimedialt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Värdera och bedöma påståenden om medieteknologiers effekt på samhället.
- Demonstrera en källkritisk medvetenhet för historiska källor.

Moment 4.
Kunskap och förståelse
- förstå vikten av formalia för kvalitet i vetenskapliga arbeten,
- visa kännedom om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning,

Färdighet och förmåga
- i samråd med lärare formulera en avgränsad undersökningsfråga,
- samla relevant information som svarar mot undersökningsfrågan,
- tolka och värdera relevant information för undersökningsfrågan,
- presentera resultaten i en uppsats enligt riktlinjer för vetenskaplig framställning,
- korrekt använda sig av gällande formalia för vetenskapligt uppsatsskrivande,
- kritiskt granska och värdera medstudenters arbeten muntligt och/eller skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-göra bedömningar av uppsatsens kunskapsmässiga räckvidd och begränsningar.

 

Behörighetskrav

Idéhistoria A, 30 hp, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller motsvarande förkunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter, föreläsningar samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen.

På kursen genomförs muntliga moment i realtid, vilket kräver att studenter som läser kursen på distans har tillgång till lämplig datautrustning (stabil och snabb internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webbkamera) samt har möjlighet att avsätta en fast tid för detta.

 

Examination

Moment 1 examineras genom aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), samt tre skriftliga essäuppgifter på vardera 2 hp. Seminariemedverkan bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan essäuppgifterna bedöms med något av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Moment 2 examineras genom skriftliga uppgifter, individuellt och gruppvis. Studenterna ska även opponera på en annan grupps uppsats, samt kunna reflektera över det egna och gruppens gemensamma insats under momentet. I undantagsfall kan gruppuppgifter genomföras individuellt.

Moment 3 examineras genom veckovisa bedömningar av studentens deltagande i kursens gruppvisa seminarier, där kurslitteraturen behandlas grundligt, samt genom individuella presentationer. Kursen förutsätter att studenter deltar aktivt vid alla kursens obligatoriska delar.

Moment 4 examineras genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl.a. att den studerande åtar sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.

Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans 3 av kursens 4 moment.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

TILLGODORÄKNANDE
Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i programutbildningen Humanistiskt samhällsprogram.

Litteratur