Magisterkurs i idéhistoria, 30 hp

Innehåll

Kursen består av 4 moment om vardera 7,5 hp. Momenten är av fördjupande och problematiserande karaktär. Moment 1, 3 och 4 ingår alltid i kursen medan innehållet i moment 2 varierar från termin till termin, beroende på utbudet.Om studenter väljer att läsa ett valbart moment istället för moment 3 gäller detta även moment 3.

Moment 1. Idéhistorisk metod och teori (7,5 hp)
Momentet behandlar på ett fördjupande sätt olika metodiska och teoretiska perspektiv inom ämnet idéhistoria och dess internationella motsvarigheter, samt lyfter fram aktuella och historiska debatter som förekommit inom området. Momentet tar också upp forskningsetiska frågeställningar kopplade till ämnet, samt det sätt som idéhistorisk forskning samverkat med det omgivande samhället. 

Moment 2. Valbart moment (7,5 hp)
Normalt sett erbjuds endast ett eller ett par alternativ per termin. Studenten kan dock efter samråd med kursansvarig lärare läsa en annan idéhistoriskt inriktad kurs inom ett annat ämne vid institutionen eller vid annat lärosäte.

Moment 3. Tematisk läskurs (7,5 hp)
Efter samråd med kursansvarig lärare sammanställer studenten en litteraturlista med avsikt att ringa in ett forskningsområde och identifiera de mest aktuella forskningsfrågorna. I kursen ingår också att kunna reflektera över vilka kunskapsbehov som finns, och hur kompetensen på området skulle kunna utvecklas. Studenten har möjlighet att istället för tematisk läskurs välja ett av ämnets valbara alternativ.

Moment 4. Idéhistoriska klassiker (7,5 hp)
Kursen behandlar centrala arbeten inom idé- och lärdomshistoria och avser att ge en fördjupad förståelse i idéhistorisk historiografi samt i ämnets skilda traditioner. I samråd med ansvarig lärare väljer studenten att läsa ett antal idéhistoriska ”klassiker” som har haft stor betydelse för ämnets utveckling. Exempel på författare till sådana studier är Sarton, Lovejoy, Merton, Mumford, Kuhn, Skinner, Koselleck, Shapin & Schaffer, Said och Merchant.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

Kunskap och förståelse:
- Visa fördjupad metodkunskap och teoretisk förståelse inom ämnet idéhistoria och dess internationella motsvarigheter,
- Redogöra för och förstå trender och problemställningar som aktuell idéhistorisk forskning behandlar, inom ett givet delområde,
- Demonstrera fördjupade ämneskunskaper inom specifika delområden.

Färdighet och förmåga:
- Uppvisa förmåga att kunna söka, samla, kritiskt värdera och integrera kunskaper inom ett visst idéhistoriskt delområde,
- Klart, systematisk, och med ett kritiskt förhållningssätt kunna redogöra för ett idéhistoriskt kunskapsinnehåll,
- Göra populärvetenskapliga framställningar anpassade för utomvetenskapliga målgrupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- Diskutera och göra etiska bedömningar av idéhistoriskt vetenskapliga arbeten.
-Visa insikt i hur idéhistoria som ämne samverkat med det övriga samhället och de möjligheter, begränsningar och ansvar som följer på en sådan aktivitet.
-Identifiera och värdera behov av ytterligare kunskap inom ett valt fördjupat kunskapsområde, samt visa på vägar att nå denna kunskap.

Behörighetskrav

Idéhistoria C, eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i huvudsak i seminariegrupper och genom individuella självstudier under lärarhandledning. Föreläsningar kan förekomma men merparten av seminarierna och övningarna är av diskuterande slag.

För studenter som läser kursen som internetkurs gäller att muntliga moment ibland genomförs i realtid, vilket kräver att studenter  har tillgång till lämplig datautrustning (stabil och snabb internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webkamera) samt har möjlighet att avsätta en fast tid för detta.

Examination

Examinationen sker i huvudsak skriftligen, men enskilda muntliga inslag kan förekomma. Muntlig examination sker vanligen i seminarieform eller som presentationsuppgifter. Skriftlig examination sker vanligen i form av mindre inlämningsuppgifter, men även längre skriftliga individuella uppgifter kan förekomma. Kursen innehåller obligatoriska seminarier. Då kursen innehåller valbara moment varierar examinationen med dessa moments upplägg.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. För betyget väl godkänd på hel kurs (30hp) krävs att betyget väl godkänd uppnåtts på minst 22,5hp.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå som en kurs på avancerad nivå i en magister- eller masterexamen. Kursen ingår i masterprogrammet för historiska studier, idéhistorisk inriktning.