Religionspedagogik: kandidatkurs, 15 hp

Innehåll

Religionspedagogik handlar i vid mening om religiös traditionsförmedling, både hur detta tar sig uttryck inom det offentliga religionsutövandet så väl som i det privata hemmet, men också hur detta tar sig uttryck inom skolvärlden. Kursen ger grundläggande kunskaper i teori och praktik inom religionspedagogiken samt en inledning i religionspedagogisk forskning och metod. Pedagogiska problem som berör religiöst lärande diskuteras utifrån olika religiösa traditioner liksom inom både sekulärt och konfessionellt utformad religionsundervisning inom skolvärlden. Kursen tar sin utgångspunkt i religionspedagogisk forskning inom kristen församlingskontext men ger också ger en bred orientering av komparativt slag om religionspedagogisk forskning inom olika religioner så väl som inom skolvärlden och anlägger i detta både historiska och nutida perspektiv liksom ett genusperspektiv.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 
- redogöra centrala begrepp för förståelse av religiositet, religiöst engagemang och religiös traditionsförmedling
- visa översiktlig kunskap om idéer och traditioner i den svenska religionsundervisningens historia, 
- beskriva pedagogiska modeller för barn-, ungdoms- och vuxenverksamhet i religiösa samfund, 
- visa förståelse för genusperspektiv och historiska perspektiv så väl som ecklesiologiska perspektiv inom ramen för pedagogiska frågeställningar i organiserad religion, 
- beskriva och förstå pedagogiska likheter och skillnader i religiöst lärande mellan olika religiösa traditioner 
- beskriva och förstå metoder för religionspedagogisk forskning. 

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:                                                                                                     
- använda begreppsliga och analytiska verktyg för förståelse och analys av religiöst lärande
- problematisera följderna av det historiska förhållandet mellan kyrka och stat i fråga om religionsundervisning i Sverige,   
- analysera och förstå pedagogiska modeller lämpade för olika åldersgrupper i barn- och ungdomsverksamhet 
- kritiskt diskutera genusperspektiv, historiska perspektiv så väl som ecklesiologiska perspektiv inom ramen för pedagogiska frågeställningar i organiserad religion.  
- uppvisa en förmåga att använda metoder för religionspedagogisk forskning.
                                                                                                                                                                                                    
Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:                                                                                                     
- uppvisa en färdighet för att reflektera kring genusperspektivet beträffande pedagogiska frågeställningar och religiöst engagemang   
- analysera den egna förförståelsen av olika teorier om barn, ungdomars och vuxnas religiösa lärande  
- uppvisa ett sakligt förhållningssätt till pedagogiska modeller för religiöst lärande rörande barn-, ungdoms- och vuxenverksamhet i religiös och sekulär kontext. 
- Uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till de källor och den litteratur som behandlas 
- Reflektera över relevansen av kunskap inom religionspedagogik liksom uppvisa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom området

Behörighetskrav

Univ: För kursen fordras universitets- eller högskolestudier i teologi och/eller religionsvetenskap omfattande 60 hp med godkänt resultat på minst 45 hp, varav minst 7,5 utgörs av momenten Religionspsykologi, Religion och samhälle eller Kristendomens utveckling eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. När kursen ges som nätkurs sker undervisningen genom kursplattformen. (Studenter erbjuds schemalagda seminarier och gruppövningar på campus i Umeå.) Då det på kursen förekommer litteratur på engelska måste den studerande kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att klara kursen.

Examination

Examinationen sker individuellt och innefattar skriftlig redovisning 6 hp; skriftlig tentamen 6 hp samt skriftliga och muntliga seminarier 3hp. För godkänt resultat på hela kursen krävs Godkänd på samtliga prov. För väl godkänt resultat på hela kursen krävs Väl godkänd på skriftlig redovisning 6 hp och skriftlig tentamen 6 hp samt Godkänd på skriftliga och muntliga seminarier 3hp. 

För studerande som inte når godkänt resultat på uppgiftsredovisning kan skriftlig komplettering begäras som ska vara läraren tillhanda senast 15 dagar före sluttentamen.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov, om inte särskilda skäl talar emot det.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.