Kursen ger en fördjupning i generativ grammatisk teori, med specifik tillämpning på de samiska språken. Den presenterar den moderna generativa grammatikens språksyn, analysverktyg och analysmetoder. Kursen tar också upp generativa aspekter på språkinlärning och språkförlust, samt relaterar dessa till språkrevitalisering. Kursen tränar den studerandes förmåga att läsa och sammanfatta generativt grammatiska vetenskapliga artiklar, att i populärvetenskaplig form kunna presentera den moderna grammatikens grundtankar tillämpad på samiska, samt att identfiera och analysera specifika problem inom samisk grammatik.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande
kunna tillämpa den moderna generativa grammatikens analysredskap på de samiska språken.
kunna redogöra för den moderna generativa grammatikteorins språksyn, inklusive synen på språktillägnande och språkförlust, samt redogöra för dessas relevans för de samiska språken och deras revitalisering.
uppvisa grammatisk analysförmåga och kunna identifiera och formulera grammatiska problem.
kunna använda den generativa grammatiska teorins verktyg för att beskriva och analysera samisk grammatik, samt kunna dra paralleler till naturliga språk i allmänhet.
kunna läsa och sammanfatta vetenskapliga artiklar inom ramen för modern generativ grammatisk teori samt kunna integrera dessa i sin egen problemlösning.
Behörighetskrav
Univ: Samiska språk 90 hp eller motsvarande
Undervisningens upplägg
Kursen är distans- och nätbaserad och undervisningen bedrivs via reguljära föreläsningar samt via nätplattform. Tillgång till dator (PC, Mac eller Unix/Linux) krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna.
För att kunna använda den plattform som används på kursen behövs (minimikrav):
Operativsystem Windows 98/ME/2000/XP, MacOS 9.x eller OS X, eller Solaris/Redhat.
Rekommenderat minne 64 MB RAM, 300 Mhz processor
Internetuppkoppling från modem 56.6 eller fast uppkoppling
Webbläsare. senaste versionen av Internet Explorer, Firefox eller Safari
Ljudkort samt högtalare/hörlurar
Web-mikrofon
Tillgång till Skype
Observera även att Java och Cookies måste vara påslaget.
Examination
Examinationen sker genom bedömning av inlämningsuppgifter, presentationer samt ett mindre självständigt arbete.
Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.
För studerande som inte godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle senast inom tre månader från ordinarie provtillfälle.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden.
Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.
Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare.
Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Baker, Mark. 1997. On the Distinction between Verbs and Adjectives. Ms. McGill University. (Tillgängliggörs på lärplattformen med författarens medgivande) Baker, Mark. 2003. The Atoms of Language: The Minds Hidden Rules of Grammar. New York: Basic Books. Baker, Mark. 2005. Mapping the Terrain of Language Acquisition. Language Learning and Development 1, 93-129. (manuskript tillgänglig på Mark Bakers hemsida http://www.rci.rutgers.edu/~mabaker/papersupdate.html) Bobaljik, Jonathan David, & Höskuldur Thráinsson. 1998. Two Heads Arent Always Better than One. Syntax 1:37-71. Carnie, Andrew. 2002. Syntax: A Generative Introduction 1st edition. Oxford: Blackwell Publishing. eller Carnie, Andrew. 2006. Syntax: A Generative Introduction 2nd edition Oxford: Wiley Blackwell Publishers. Harley, Heidi. 1995. Subjects, Events and Licensing, MIT: Ph.D. Diss. sid 71-83 (Tillgänglig på H. Harleys hemsida: http://dingo.sbs.arizona.edu/~hharley/PDFs/Papers.html#Thesis) Kratzer, Angelika. 1996. Severing the External Argument from Its Verb. In Phrase Structure and the Lexicon, eds. Johan Rooryck & Laurie Zaring. Dordrecht: Kluwer. Nickel, Klaus Petter. 1994. Nordsamisk grammatikk. Karasjok: Davvi Girji Pollock, Jean-Yves. 1989. Verb Movement, Universal Grammar, and the Structure of IP. Linguistic Inquiry 20:365-424. Pylkkänen, Liina. 2002. Introducing Arguments, MIT: Ph.D. Diss. Kap 1 & 2 (http://dspace.mit.edu/handle/1721.1/8123) Sigurðsson, Halldór Ármann. 2006. The Icelandic Noun Phrase: Central Traits. Arkiv för nordisk filologi 121:193 236. (http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=539373) Spiik, Nils-Erik. 1989. Lulesamisk grammatik. Luleå: Nils-Erik Spiik & Sameskolstyrelsen. Vinka, Mikael. 2002. Causativization in North Sámi, McGill University: Ph.D Diss. (Tillgängliggörs på lärplattformen med författarens medgivande) Vinka, Mikael. 2009. The Syntax of Saami Inflection. Ms., Umeå Universitet. (Tillgängliggörs på lärplattformen med författarens medgivande)
