Kriser och krishantering som empiriskt fenomen, 7,5 hp

Innehåll

Kursen ger en introduktion till olika typer av kriser och aktörer som arbetar med krishantering samt en förståelse för krishantering som en organisatorisk process. Vi går igenom samhällets förmåga och förutsättningar att förebygga, hantera och återhämta sig från olika olyckor, kriser och katastrofer både i Sverige och internationellt. En central diskussion är betydelsen av samverkan, både dess möjligheter och utmaningar. Kursen ger också en överblick över hur området samhällsskydd och beredskap har förändrats över tid och vi analyserar såväl historiska som nutida kriser.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• Redogöra för förändringar som området samhällsskydd och beredskap har genomgått. 
• Analysera hur olyckor, kriser och katastrofer har uppstått och hur de har hanterats av olika typer av krishanteringsaktörer.
• Diskutera och reflektera över samverkans centrala roll inom krisberedskap. 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• Genomföra och presentera empiriska analyser av hur lokala, regionala, nationella och internationella kriser har hanterats av olika typer av krishanteringsaktörer.
• Applicera grundläggande begrepp inom krishanteringsforskningen på aktuella och historiska kriser.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen består av egna litteraturstudier, föreläsningar, seminarier samt övningar i grupp och enskilt. Kursen avslutas med en individuell skriftlig salstentamen där kursens alla delar behandlas. Seminarierna utgör obligatoriska utbildningsmoment. Student som ej deltagit i obligatoriskt utbildningsmoment ges möjlighet att på annat sätt genomföra det obligatoriska utbildningsmomentet. På vilket sätt detta sker anpassas efter undervisningens upplägg.

Examination

Examination av kursen sker genom:

1. Aktivt seminariedeltagande med individuell skriftlig och muntlig presentation (U-G)
2. Grupparbete med skriftlig och muntlig presentation (U-G)
3. Skriftlig individuell salstentamen (går inte att komplettera) (U-VG)

För godkänt på kursen krävs godkänt på alla delar av examinationen. För betyget väl godkänd på kursen krävs dessutom väl godkänt på den skriftliga individuella salstentamen. Betyg på kurs sätts först när alla uppgifter och obligatoriska moment är godkända. 

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545­3317­02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.