Samverkan inom miljö- och naturresursförvaltning i Arktis, 15 hp

Innehåll

Kursen läggs upp kring en kombination av horisontella och vertikala tema. Horisontella tema handlar om globala miljöförändringar, internationella konventioner och europeisk miljöpolitik, flernivåstyrning och förvaltning, ursprungsbefolkningars rättigheter samt urbana-rurala dimensioner. Vertikala tema innefattar miljöpolitikutformning och dess genomförande inom olika sektorer såsom skog, vatten, vilt, naturvård och biologisk mångfald samt mineraler.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat är att:

• på ett kritiskt och initierat sätt kunna redogöra för centrala statsvetenskapliga frågeställningar rörande styrning för hållbar utveckling inom miljö- och naturresursförvaltning,
• ha fördjupade kunskaper i miljö- och naturresurspolitik och genomförandeprocesser med särskild tonvikt på förhållanden i Arktis,
• ha tillgodogjort sig ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till studier och genomförande av miljö- och naturresursförvaltning,
• kunna muntligt såväl som skriftligt redogöra för olika intresseperspektiv och teoretiska förståelser,
• presentera egna analyser på ett relevant och övertygande sätt inom angivna tidsramar,
• självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare teoretiskt sammanhang.

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Statsvetenskap 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete eller Freds- och konfliktstudier 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper genom annan utbildning samt yrkeserfarenhet inom området. Dessutom krävs En A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar och seminarier, samt inslag av gästföreläsningar från praktiker/inbjudna forskare. Förutom introduktion till övergripande statsvetenskaplig teori och analytiska frågeställningar inom styrning och samverkan, består kursen av pass som avhandlar politik och förvaltning inom de olika sektorerna. Dessa innefattar dels en föreläsning, dels ett artikelseminarium eller annan form av övning såsom rollspel, postersession eller myndighetsföredragning som leds av studenterna. Studiebesök i fält kan också förekomma som övningsinslag.Sista momentet utgörs av en (lokalt anordnad) internationell konferens som genomförs på engelska. Varje deltagare väljer en avancerad utredningsuppgift i början av kursen, vilket senare resulterar i ett examinationspapper (3000-4000 ord exklusive referenser). Ett eller två handledningstillfällen för detta ges under kursens gång. På konferensen presenteras varje examinationspapper muntligen varvid någon annan av deltagarna fungerar som opponent/kommentator.

Examination

• Närvaro vid kursens seminarier och övningar är obligatoriska och aktivt deltagande förutsätts. Examinationen sker genom examinationspapperet (70 %), samt oppositionen vid slutseminariet (10 %).
• Skriftliga uppgifter utgör totalt 20 % av betyget: (två av följande som kan variera över olika terminer: artikelseminarium / poster / presentation för en statlig myndighet).
• För övriga seminarier och övningar gäller endast aktiv närvaro.
• För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. För kursen i sin helhet ges betygen U (underkänd), G (Godkänd) och VG (Väl Godkänd).

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.