Samhällskunskap 2, 30 hp

Innehåll

Moment 1. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 hp
Social structures, social categories and agency
Momentet tar sin utgångspunkt i och breddar tidigare moments undervisning vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad. Därefter lyfter vi fram både teoretiska diskussioner och empiriska exempel på social stratifiering, klass, etnicitet, genus och sexualitet. Under momentet fokuseras även på olika teman, t.ex. normer, normalitet och våld, relationen mellan arbete och familj, ungdom och kultur.
 
Moment 2. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative Politics, 7,5 hp
Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.
 
Moment 3. Internationella relationer, 7,5 hp
International Relations, 7,5 hp
Momentet ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Momentet tar upp ett antal världspolitiska händelser under de senaste hundra åren. Viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och deras syn på vad som är centralt för förståelsen av internationella relationer.
 
Ämnesdidaktisk strimma (ges parallellt med moment 1-3)
I Samhällskunskap 2 behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentens innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 hp
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• förstå och redogöra för utvalda centrala sociologiska teorier och perspektiv
• förstå och redogöra för ett urval av sociologiskt relevanta teman 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• självständigt och kritiskt applicera sociologiska teoretiska perspektiv på allmänt förekommande samhällsfenomen
• självständigt skriva akademisk text kring specificerade frågeställningar och teman
• strukturera och levandegöra undervisningsmaterial om en aktuell samhällsfråga utifrån samhällskunskapsdidaktiskt grundade val
• formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer samt applicera kunskapskrav i undervisningsmaterialet om en aktuell samhällsfråga utifrån vald målgrupp 

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga kunna:

• reflektera och kritiskt granska samhälleliga normer och värderingar
• reflektera och kunna förhålla sig till en heterogen elevgrupp gällande olika tillhörigheter avseende etnicitet, sexualitet och klass 

Moment 2. Jämförande politik, 7,5 hp
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redovisa grundläggande kunskaper om jämförande metod och hur systematiska jämförelser mellan länder kan genomföras
• förklara och beskriva orsaker till, såväl som effekter av, institutionella val i olika länder
• redogöra för olika didaktiska typologier i ämnet samhällskunskap 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• applicera grundläggande begrepp för att beskriva och jämföra politiska system i olika länder
• översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan politiska institutioner och politiskt beteende i olika länder
• transformera de teoretiska kunskaperna i jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap 

Moment 3. Internationella relationer, 7,5 hp
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
• beskriva viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer
• redogöra för olika teoretiska perspektiv på internationella relationer
• kunna beskriva vilka svårigheter elever kan ha i ämnet samhällskunskap 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• diskutera och kritiskt analysera viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv
• transformera de teoretiska kunskaperna i internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap.

Behörighetskrav

UK I och Samhällskunskap 1 med godkänt resultat

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Examinationsformerna varierar mellan momenten beroende på vilka undervisningsformer som tillämpas och på förväntade studieresultat.
 
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För att få Väl Godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För betyget Väl Godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och att relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centralt i bedömningen.
 
Moment 1. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 h
Examination sker genom seminariedeltagande som kräver individuella och gruppvisa förberedelser, samt två individuella skrivuppgifter och en skrivuppgift som utförs i grupp. Betygsskalan för de individuella skrivuppgifterna är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla tre skrivuppgifterna. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst två av skrivuppgifterna.

Moment 2. Jämförande politik, 7,5 hp
Momentet examineras genom studentpresentationer (ej möjliga att komplettera), rollspelsövning (ej möjlig att komplettera), samt seminarier och skriftlig salstentamen (salstentamen är inte möjlig att komplettera). Seminarierna förbereds enskilt och i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för studentpresentationer och seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier, studentpresentationer, rollspelsövning och på salstentamen.. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier, studentpresentationer och rollspelsövningen samt Väl godkänd på salstentamen.
 
Moment 3. Internationella relationer, 7,5 hp
Momentet examineras genom seminarier och skriftlig hemtentamen (hemtentamen är inte möjlig att komplettera). Seminarierna förbereds enskilt och i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för hemtentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och på hemtentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och Väl godkänd på hemtentamen.
 
Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriftlig och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd.