Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

En dag på programmet

En viktig del av undervisningen på Arkeologiprogrammet är praktiska uppgifter ute i fält och analyser i universitetets Miljöarkeologiska laboratorium. Den här dagen följer vi med arkeologistudenterna till Röbäck utanför Umeå där de får lära sig inventera, dokumentera och gräva i kulturlämningar.

Studenterna gräver i Röbäcks historia
Efter en biltur till Röbäck utanför Umeå startar vi dagen med en gemensam samling vid en fotbollsplan. Det är en rätt varm höstdag och en trevlig, avslappnad stämning i studentgruppen. Många dricker sitt morgonkaffe ur egna termosar medan läraren Roger Nykvist berättar för oss vad som ska ske under dagen. Efter morgonsamlingen är det dags att hämta utrustningen som består av spadar, hinkar och många olika mätinstrument som vi sedan drar iväg i skottkärror till utgrävningsplatsen några hundra meter längre in i skogen.

Allt är inte vad det ser ut att vara
För ett otränat öga kan skogsområdet bakom Elofssonhallen och skolan i Röbäck utanför Umeå se ut som ett rätt vanligt friluftsområde med motionsspår och lekande skolbarn. Men för den som vet vad den letar efter uppenbarar sig forn- och kulturlämningar lite varstans, här finns bland annat kokgropar och gravrösen från 1000-talet f.Kr., husgrunder och lämningar från linbearbetning på 1700–1800-tal.

Läraren Roger Nykvist berättar att man vid en undersökning 2013 hittade tecken som kan tyda på att en av lämningarna inte är ett vanligt långröse (ett gravröse av stenar som antas ha skapats under bronsåldern) som man tidigare trott, utan en mer ovanlig lämning. Av den anledningen undersöker man nu platsen på nytt med tillstånd från Länsstyrelsen. Det är också ett perfekt tillfälle för arkeologi-studenterna att få praktiska erfarenheter av hur arkeologer arbetar ute i fält och lära sig använda metoder och utrustning.

Dokumentera, dokumentera, dokumentera
En grävande arkeologistudent måste lära sig samarbete, noggrannhet och att dokumentera allt! Läraren Roger Nyqvist berättar att studenterna först har fått inleda sitt arbete i fält med att vara ute i området runt utgrävningsplatsen och inventera. Under denna övning har studenterna fått träna på att arbeta i grupp, vilket är viktigt för arkeologer, att skapa sig en bild av hur landskapet kan ha sett ut under den tidsperiod man är intressera av och att lära sig känna igen kulturlämningar i landskapet.

Studenterna är indelade i mindre grupper som fått var sin yta att inventera och utifrån sina tolkningar arbetat fram hypoteser och funderat ut vilka prov som är viktigast att ta för att bevisa sina hypoteser. De berättar att de har hittat kokgropar, gravrösen och husgrunder under sin inventering och att de också fått praktisk övning i att använda miljöarkeologisk mätutrustning och rita profiler av landskapet.

– Det är kul att göra saker praktiskt ute i fält. Man lär sig en sak från kurslitteraturen men när man kommer ut i verkligheten är det en helt annan sak och man får en större förståelse av den teori man lärt sig, berättar en av studenterna.

Roger berättar hur viktigt det är att studenterna får lära sig att dokumentera allt ytterst noggrant i fält genom att fota, mäta och rita kartor många gånger under arbetets gång eftersom man när man väl sätter spaden i jorden faktiskt bara får en chans och i praktiken förändrar och förstör forn- eller kulturlämningen varje gång man gräver i den. Den noggranna dokumentationen behövs sedan när studenterna ska analysera proverna för att veta exakt var de samlades in men också för att kunna återställa kulturlämningen till samma utseende som den hade innan man började gräva.

Analysera, analysera, analysera
Efter två veckor av fältundersökningar och provtagning kommer studenterna att återvända till universitetet för att analysera alla prover i Miljöarkeologiska laboratoriet. Där får de lära sig mer om olika analysmetoder och laboratoriearbete. Förhoppningsvis kan de i laboratoriet också finna stöd för sina hypoteser och bidra till ökad kunskap om Röbäcks historia.