Viktor borrar djupare i vattenfrågor

Viktor Gydemo under en exkursion på Svalbard. Att jobba på en polarexpedition skulle vara ett drömjobb, säger han.

BildFloreana Miesen

– Grundvatten är ett område som jag blivit mer och mer intresserad av och jag halkade in på vattenfrågorna redan under utbildningen, berättar han. I mitt exjobb på kandidatprogrammet studerade jag sedimentfördelning i en sjö utanför Umeå och jag skrev mitt examensarbete på mastern i geovetenskap om kopplingen mellan avrinningsområden och sjöar på Grönland.

Sedan hösten 2019 arbetar Viktor Gydemo på beredningssekretariatet vid länsstyrelsen i Härnösand. Där jobbar han bland annat med EU:s vattendirektiv, ett uppdrag som innebär att alla vattenförekomster i länet, allt från sjöar och vattendrag till grundvattentäkter, ska utvärderas med jämna mellanrum.

”Vi har bra vatten”

– Grunden är att vi ska nå upp till EU:s mål att ha vatten av god kvalitet och tillse vattentillgången för framtiden. Vi har bra vatten i Sverige, men börjar man kolla på gamla och nya synder som ligger i marken inser man att det finns många påverkanskällor som måste hanteras. Vi har därför mycket samarbete med de som jobbar med sanering av miljögifter.

När Viktor började på kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap bestämde han sig för att visa framfötterna och lära känna föreläsare och forskare på institutionen. Det gav viktiga kontakter som senare ledde till sommarjobb som fältassistent i olika forskningsprojekt. Direkt efter sin masterexamen i geovetenskap jobbade han ett tag som kursassistent på en kurs i geografiska informationssystem, GIS. Efter det följde fältarbete och sedan sommarjobb på en miljökonsultfirma i Umeå, innan han på höstkanten fick jobbet på länsstyrelsen.

– Nu har jag fått förlängt hela 2020, berättar han.

Det bästa med jobbet på länsstyrelsen är att få jobba med vattenfrågor och fördjupa sina kunskaper på området ytterligare. Men, minst lika viktigt är att han blivit väl mottagen av sina kollegor och har ett jobb som innebär mycket frihet under ansvar, säger Viktor.

Geovetare har lättare att få jobb

Kändes det eller svårt att få jobb?
– Ganska lätt, delvis på grund av den utbildning jag fått med mig, men det beror också mycket på hur man är som person. Jag är ganska social och det är mycket genom kontakter med vänner och gamla studiekamrater jag har fått mina olika jobb. Men, det räcker förstås inte med kontakter. Man måste ju ha en grundkompetens!

Viktor Gydemo har blivit allt mer intresserad av vattenfrågor. Han skrev examensarbete på mastern i geovetenskap om kopplingen mellan avrinningsområden och sjöar på Grönland.

BildAnnika Pinzner

– Geovetare har nog generellt lättare att få jobb än biologer och det kommer inte att bli sämre, särskilt om man kan vattenfrågor. De frågorna blir alltmer på tapeten, vattenkraftens miljövillkor i Sverige ska omprövas framöver. Så det kommer att finnas mycket arbetstillfällen inom området och det är jättekul.

Läs mer om kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap

Läs mer om masterprogrammet i geovetenskap

Hav och fjäll är frihet

Viktor har alltid gillat att vara ute i naturen. Han ”skyller” på sina föräldrar, båda är naturvetare och familjen gjorde mycket utflykter tillsammans och åkte skidor i fjällen på sportloven. Familjen flyttade till Gotland, bland annat för att Viktors pappa skulle jobba med att bygga upp en forskningsstation. Där fick Viktor hänga med ibland och se hur forskarna jobbade med olika projekt.

– Jag gick i seglarskola på somrarna, var med i sjöscouterna och senare i sjövärnskåren som är en frivillig försvarsorganisation. Att vara ute till havs ger mig samma känsla som i fjällen – frihet. Jag började säsongsjobba i krogbranschen för att få åka snowboard på vintern. Det blev vintrar i Vemdalen, Björnrike och en säsong i Kanada. På sommarhalvåret jobbade jag på Gotland och på Västkusten.

När han tröttnade på restaurangjobben gick Viktor en tvåårig utbildning till fjällguide i Åre, anordnad av Mittuniversitetet. Det var kul, men med facit i hand inte riktigt rätt grej. Han insåg snart att han i längden inte skulle vilja jobba som guide och utbildningen brast dessutom i kvalitet, tycker Viktor.

– Det var för lite akademiskt för att vara en bra akademisk utbildning och för lite praktiskt för att vara en riktigt bra fjällutbildning. Men, jag fick ut en examen i miljövetenskap och kunde tillgodoräkna mig en del kurser när jag började läsa i Umeå. Det gjorde att jag under kandidaten kunde läsa en del masterkurser och stödet från CSN räckte även till masterprogrammet i geovetenskap.

För lite förberedelse för arbetslivet

Varför valde du att läsa vid Umeå universitet?
– Dels för att min farsa läste i Umeå, dels för att jag hört gott om utbildningen. Jag känner mig också mer hemma i norra Sverige, man är närmare fjällen och det är riktiga vintrar.

Tycker du att det du läst förberett dig bra för de jobb du sedan haft?
– Ja, det måste jag säga. Kompetensmässigt är det som lärs ut jättebra, samtidigt saknade jag tydligt riktade insatser för att visa på vilka jobbmöjligheter som finns efter utbildningen. Vi fick det bara lite utspritt och liksom i farten och vi kunde gärna ha fått göra fler studiebesök.

Om tio år, hur tror du att du minns din studietid?
– Som de flesta kommer jag säkert att glömma bort all stress och ångest och bara komma ihåg det som den roligaste tiden i livet. Studietiden i Umeå var väldigt utvecklande för mig, jag fick fördjupa mig i mitt naturintresse, men framförallt hände det mycket på ett personligt plan.

– Jag var väldigt aktiv i kåren på olika nivåer och var en patologisk överpresterare när det gäller studierna. Med kåren är det alltid för mycket att göra och för få frivilliga, så vi som gör det tar på oss för mycket. Jag var på väg att gå in i väggen och har tyvärr väldigt få minnen från mitt andra år på kandidaten, för min stressnivå var så hög. Tack vare vänner, min dåvarande sambo och kuratorer lyckades jag ta mig igenom det utan att trilla över kanten. Men, det var en väckarklocka och om det är något jag vill förmedla till kommande studenter är det att försöka ta det lite piano. Det är bra att engagera sig, men inte för mycket!

Däremot ska man låta sitt engagemang och intresse styra valet av utbildning, tycker Viktor.

– Vill du veta mer om världen, kunna läsa av landskapet som en öppen bok och kunna gå ut i en skog och förstå varför de växter som finns där växer just där eller varför marken ser ut som den gör, då är det rätt utbildning att söka.

FOTNOT: Intervjun gjordes 2020. I dag arbetar Viktor Gydemo på Tyréns i Östersund.

Intervju: Anna-Lena Lindskog