Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Utbildningshistoria: Skolans organisatoriska och pedagogiska utveckling

Björn Norlin är lärare på kursen "Utbildningshistoria: Skolans organisatoriska och pedagogiska utveckling". Här berättar han lite mer om den.

Kan du ge en kort beskrivning av kursen?

Kursen ger både en inblick i utbildningshistoria som forskningsområde idag  – vanliga teorier, källor och metoder – och mer grundläggande kunskaper om hur skola och utbildning historiskt sett har utvecklats från att vara marginella företeelser till att bli centrala samhällsfenomen. Kursen avslutas med att du som student får förbereda en utbildningshistoriskt inriktad forskningsstudie.

Varför är kursen relevant för arbetsmarknaden och för ett framtida yrkesliv?

Jag skulle vilja hävda att det inom de flesta av dagens många utbildningsrelaterade yrken finns en poäng med att få bättre kunskap om utbildning som historisk företeelse. Det är viktigt för att förstå den egna arbetsplatsen och professionen, men även för att kunna orientera sig bättre i utbildningspolitik och kunskapsdebatt. Historisk kunskap kan ge en stabilare grund för detta och fungera som ett slags analytisk fond. En röd tråd i kursen är just frågor kring vikten av att idag ha tillgång till historiska perspektiv på skola och utbildning. Samtidigt är såklart skolans och utbildningens historia en angelägenhet för långt fler än bara de som idag har utbildningsrelaterade yrken.

Vilken är den aktuella forskning som kursen bygger på?

I kursen kombineras ny forskning om exempelvis utbildningshistoria som forskningsfält och kriser i skolans historia med äldre utbildningshistoriska studier och grundläggande standardverk. Ett visst utrymme ges även åt att själv välja litteratur.

På vilket sätt är institutionens forskning grund för kursen?

Vid Pedagogiska institutionen finns en stark utbildningshistorisk forskningstradition som bland annat har inriktat sig på områden som läs- och skrivkunnighet samt differentieringsprocesser i skolans historia (betydelsen av genus, klass, m.m.). Idag pågår forskning om läroböcker och läroboksrevision, läroplansutveckling, yrkesutbildning, relationen mellan privat och offentligt, skolning av minoriteter, pedagogik och våld, och elevhälsa i historiska perspektiv. Vid institutionen finns också betydande nationella och internationella samarbeten inom det utbildningshistoriska forskningsfältet och stora delar av redaktörskapet för Nordens ledande utbildningshistoriska tidskrift – Nordic Journal of Educational History. Kursen förankras i denna kompetens.

Läs mer om forskargruppen Didaktik, utvärdering och bedömning