Presentationer - Utbildningsdagar Helsingborg

Pedagogiskt ledarskap då och nu
_{Björn Ahlström}

Hur har rektors pedagogiska ledarskap förändrats över tid och vad innebär uppdraget idag? Detta pass ger en översikt över utvecklingen från en främst administrativ roll till dagens förväntningar på en rektor som skall leda för hög undervisningskvalitet, lärande och skolutveckling. Med utgångspunkt i styrdokument, reformer och forskning presenteras hur uppdraget har formats och vilka utmaningar och möjligheter som präglar det pedagogiska ledarskapet i gårdagens och dagens skola. Passet innehåller både en presentation samt gemensamma diskussioner kring rektors ansvar, handlingsutrymme och betydelse för skolans, barns och elevers utveckling.

Björn Ahlström, avdelningschef
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

BildMattias Pettersson

Att leda för hög undervisningskvalitet
_{Carina Adolfsson Nordström och Frida Grimm}

Vad kännetecknar hög undervisningskvalitet och hur kan rektorer leda för att den ska utvecklas och upprätthållas? Undervisningskvalitet är inte ett entydigt begrepp, utan kan förstås och bedömas på olika sätt beroende på teoretiskt perspektiv, skolform och kontext. I det här passet presenteras och problematiseras olika perspektiv på hög undervisningskvalitet. Vi diskuterar även vad detta innebär för rektors ledarskap för hög undervisningskvalitet. Som deltagare får du möjlighet att utbyta erfarenheter och tillsammans utforska vad hög undervisningskvalitet kan innebära i olika kontexter samt diskutera vilka möjligheter och utmaningar som följer för rektorer.

Carina Adolfsson Nordström, adjunkt
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

BildMattias Pettersson

Frida Grimm, doktor i pedagogik och lektor i utbildningsledarskap
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

BildMattias Pettersson

Ställer en ny generation lärare andra krav på rektors (ledarskap och) kommunikativa kompetens?
_{Anna Rantala och Gudrun Svedberg}

Som rektor och biträdande rektor möter ni idag en ny generation lärare i verksamheten. En ökad andel lärare är födda 1995 eller senare. Som första generation har deras vuxenblivande skett i takt med digitaliseringen och yrkesval har gjorts mot en bakgrund av klimatkris, MeToo, pandemi och ett krig som har drabbat Europa. Forskning antyder att generation Z har andra förväntningar än tidigare generationer på yrkesliv och balansen mellan arbete och fritid, men brottas även med osäkerhet i sökandet efter sin plats i samhället. Hur tar sig detta uttryck i skolan? Har generation Z-lärare andra behov och krav på rektors ledarskap och kommunikation? Det är frågor som vi har undersökt, vill berätta om och utforska vidare tillsammans med er.

Anna Rantala, lektor
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

BildHans Karlsson

Skolledares professionella lärande. Vad innebär det att välkomna den kognitiva dissonansen?
_{Angelica Faktus, Katarina Roos och Tomas Sjövall (förvaltningschef för Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, tillika skolchef, i Strömsunds kommun)}

-Man lär sig något nytt varje dag. -Man lär så länge man lever. -Lev för att lära så lär du dig att leva! Detta lilla – och medvetet skeva – urval av ordspråk framställer lärande som något positivt som sker per automatik utan vare sig motstånd eller ansträngning. Forskning visar dock att lärande kräver medvetet och hårt arbete. Inte minst när det handlar om vuxnas lärande i ett yrkessammanhang. Det här passet handlar om skolledares professionella lärande och om varför det är centralt i alla former av förbättrings- och förändringsarbete i en skolorganisation. Vi utgår från tidigare och pågående forskning samt delar med oss av erfarenheter från ett pågående arbete som syftar till att stärka och utveckla skolledares professionella lärande.

Katarina Roos, lektor
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

Porträtt av Tomas Sjövall, chef för Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen i Strömsunds kommun.

BildStrömsunds kommun

Skolans utveckling i en tid av reformer – ledarskapets avgörande roll
_{Tommy Lagergren (vikarierande överdirektör vid Skolverket)}

I det här passet beskrivs kommande reformer som ett reformpussel, där olika delar passar ihop och förstärker varandra, snarare än att utgöra isolerade reforminitiativ. Skolverkets senaste samlade lägesbild för svensk skola kommer också att lyftas: dels utmaningar som reformerna är tänkta att adressera, dels resultat som är glädjande.  

För att reformarbetet ska lyckas krävs det att alla i hela styrkedjan tar ansvar. Skolverket strävar efter att ta ett helhetsgrepp utifrån samtliga reformer genom att träffa huvudmannaorganisationer, fackliga organisationer, elevorganisationerna och skolmyndigheterna; det för att undersöka vilka frågeställningar och behov som uppstår när de olika reformerna nu ska sättas samman till en helhet. Arbetet kommer att behöva präglas av samordning, tillit, mod och uthållighet för att reformerna ska leda till faktisk förbättring – med elevens lärande, trygghet och utveckling som skolans främsta fokus.

En central del är rektorsrollen och det ansvar som följer med att omsätta nationella reformer i skolans vardag. Det handlar om pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, organisation, kommunikation och att skapa förutsättningar för lärare och elever att lyckas. Rektor kommer att ha en viktig roll i att förstå helheten, skapa riktning och omsätta reformerna i skolans vardag för att bidra till en faktisk skillnad för eleverna.

Porträtt av Tommy Lagergren, Vikarierande överdirektör Skolverket

BildSkolverket

Reformer, hållbarhet, utveckling och kvalitet – Behövs en förändrad rektorsroll?
_{Helene Ärlestig}

En förutsättning för att förskola och skola ska fungera är att vi har duktiga skolledare. Vi lever i en tid då det finns höga förväntningar på att skolan både ska fungera och förändras. De närmaste åren ska flera stora skolreformer genomföras.  Vad är viktigt att hålla fast vid och vad behöver förändras för att skapa en skola där elever, lärare och skolledare vill vara och som ger eleverna de kunskaper de behöver? Vad blir viktigt för att rektorer och andra skolledare ska klara sina uppdrag? Krävs det ett annat ledarskap och en förändrad rektorsroll? I den här presentationen problematiseras de möjligheter och utmaningar som rektorer står inför under de närmaste åren.

Helene Ärlestig, professor
Enhet: Centrum för skolledarutveckling

BildMattias Pettersson