Titel
Execution, imitation and observation of naturalistic actions in autistic children and adolescents: a systematic review of fMRI studies
Tidskrift
Frontiers in Human Neuroscience, Frontiers Media S.A. 2026, Vol. 20
Författare
Hjärtström, Hanna; Johansson, Anna-Maria; Stillesjö, Sara; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Motoriska svårigheter är vanliga hos barn och ungdomar med autism och kan påverka både vardagliga aktiviteter och socialt samspel. I denna systematiska översikt sammanställdes resultaten från 8 hjärnavbildningsstudier som undersökt hjärnaktivitet (fMRI) när barn och ungdomar med autism utför, imiterar eller observerar vardagliga handlingar.
Resultaten visade att barn och ungdomar med autism ofta använder samma hjärnregioner som jämnåriga utan autism, men att aktivitetsmönstren skiljer sig åt. Skillnaderna återfanns framför allt i lillhjärnan samt i hjärnområden som är viktiga för motorisk planering, inlärning genom observation och förståelse av andras handlingar.
Sammantaget stödjer resultaten teorin att autism är förknippat med annorlunda utveckling och användning av så kallade motoriska representationer, det vill säga hjärnans interna modeller för att planera, utföra och förstå handlingar. Sådana skillnader kan bidra till både motoriska och sociala utmaningar.
Forskarna betonar att antalet studier fortfarande är begränsat och att fler undersökningar behövs. Ökad kunskap om de neurala mekanismerna bakom motoriska svårigheter kan bidra till bättre stödinsatser och ge en djupare förståelse av autism hos barn och unga.
Titel
Sensorimotor integration in sequential manual actions: shared parietal activation across planning, execution and observation
Tidskrift
NeuroImage, Elsevier 2026, Vol. 333
Författare
Stillesjö, Sara; Hjärtström, Hanna; Johansson, Anna-Maria; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Vardagliga aktiviteter som att använda en nyckel, stoppa in en kontakt i vägguttaget eller dricka ur en kopp kräver att hjärnan planerar, utför och tolkar rörelser på ett effektivt sätt. I denna studie användes hjärnavbildning (fMRI) för att undersöka vilka hjärnområden som aktiveras när vuxna personer planerar, utför eller observerar mer komplexa handrörelser som kräver att ett föremål roteras innan det används.
Resultaten visade att planering och utförande av komplexa rörelser aktiverade ett nätverk av hjärnområden som är viktiga för motorisk kontroll, sensorisk bearbetning och rörelseplanering. Även när deltagarna enbart förberedde sig för att observera någon annans handling aktiverades flera av samma områden, om än i något mindre utsträckning.
Den mest framträdande upptäckten var att samma område i hjässloben, den intraparietala fåran, aktiverades när deltagarna planerade att agera, utförde handlingen, planerade att observera den och faktiskt observerade den. Detta tyder på att hjärnan använder gemensamma motoriska representationer både när vi själva handlar och när vi tolkar andras handlingar.
Studien ger ny kunskap om hur hjärnan bearbetar komplexa vardagliga rörelser och lyfter fram den intraparietala fåran som en central knutpunkt för samspelet mellan perception och handling. Resultaten kan också bidra till ökad förståelse av motoriska svårigheter vid olika neurologiska och neuropsykiatriska tillstånd.
Titel
Action execution and observation in autistic adults: A systematic review of fMRI studies
Tidskrift
Autism Research, John Wiley & Sons 2025, Vol. 18, (2) : 238-260
Författare
Stillesjö, Sara; Hjärtström, Hanna; Johansson, Anna-Maria; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Motoriska svårigheter är vanliga hos personer med autism, men det är fortfarande oklart vad som händer i hjärnan när rörelser planeras, utförs eller observeras. I denna systematiska översikt sammanställdes 16 hjärnavbildningsstudier som undersökt hjärnaktivitet (fMRI) hos vuxna autistiska personer under olika typer av vardagliga rörelser och när de tittade på andra människors handlingar.
Resultaten visar att autistiska vuxna i stort sett använder samma hjärnområden som icke-autistiska personer, men att aktiviteten ofta skiljer sig i styrka eller mönster. Skillnaderna återfanns framför allt i områden som är viktiga för motorisk planering, rörelsekontroll och förmågan att förutse och tolka handlingar. Även lillhjärnan, som har en central roll för koordination och finjustering av rörelser, visade avvikande aktivitet.
Studien fann också att flera av de hjärnområden som aktiveras när man själv utför en handling överlappar med dem som används när man observerar andras handlingar. Detta tyder på att motoriska svårigheter och utmaningar i att förstå andras avsikter kan vara delvis kopplade till samma neurala mekanismer hos personer med autism.
I översikten betonas att forskningsfältet fortfarande är relativt litet och att fler studier behövs. Ökad kunskap om hur hjärnan bearbetar rörelser kan bidra till bättre stödinsatser och samtidigt ge viktig information om de bakomliggande mekanismerna vid autism.
Titel
Atypical development of sequential manual motor planning and visuomotor integration in children with autism at early school-age: a longitudinal kinematic study
Tidskrift
Autism, Sage Publications 2025, Vol. 29, (6) : 1510-1523
Författare
Bäckström, Anna; Johansson, Anna-Maria; Rudolfsson, Thomas; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Många barn med autism har motoriska svårigheter, men orsakerna är inte helt klarlagda. I denna studie följdes barn med autism och neurotypiska barn från 7 till 9 års ålder för att undersöka hur förmågan att planera och utföra rörelser utvecklas. Barnen fick utföra en uppgift där de skulle gripa, vrida och placera ett föremål medan deras rörelser mättes i detalj.
Resultaten visade att båda grupperna blev bättre på uppgiften med stigande ålder, men utvecklingen såg olika ut. Skillnaderna mellan grupperna blev tydligare ju äldre barnen blev, vilket tyder på att motorisk planering utvecklas annorlunda hos barn med autism.
En viktig skillnad var hur barnen använde syninformation för att förbereda sina rörelser. De neurotypiska barnen drog allt större nytta av att i förväg se målet för handlingen, medan denna utveckling inte sågs hos barnen med autism. Detta tyder på skillnader i visuo-motorisk integration, det vill säga hur hjärnan samordnar synintryck och rörelser.
Studien visar att motoriska svårigheter vid autism kan vara kopplade till avvikande utveckling av motorisk planering och användning av visuell information. Resultaten understryker vikten av att ta hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå när stödinsatser och interventioner utformas.
Titel
Development of motor imagery in school-aged children with autism spectrum disorder: a longitudinal study
Tidskrift
Brain Sciences, MDPI 2022, Vol. 12, (10)
Författare
Johansson, Anna-Maria; Rudolfsson, Thomas; Bäckström, Anna; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Förmågan att föreställa sig sina egna rörelser mentalt, så kallad ”motor imagery” (motorisk föreställningsförmåga), är viktig för planering och kontroll av rörelser. I denna longitudinella studie följdes barn med autism och neurotypiska barn mellan 7 och 9 års ålder för att undersöka hur denna förmåga utvecklas över tid.
Resultaten visade att barn med autism hade svårare att mentalt rotera och identifiera bilder av händer jämfört med jämnåriga icke-autistiska barn. De gjorde fler fel och behövde längre tid för att lösa uppgifterna vid samtliga åldrar, även om prestationerna förbättrades med stigande ålder.
Samtidigt fanns tecken på att barn med autism använde samma grundläggande strategier som de neurotypiska barnen. Förmågan verkade dock vara mindre effektiv och utvecklades långsammare, med stor variation mellan individer. Den tydligaste förbättringen sågs vid nio års ålder.
Studien tyder på att utvecklingen av mentala rörelserepresentationer är försenad eller nedsatt hos barn med autism. Detta kan bidra till de motoriska svårigheter som många barn med autism upplever och pekar på vikten av extra stöd vid inlärning av nya motoriska färdigheter.
Titel
Motor planning and movement execution during goal-directed sequential manual movements in 6-year-old children with autism spectrum disorder: A kinematic analysis
Tidskrift
Research in Developmental Disabilities, Elsevier 2021, Vol. 115
Författare
Bäckström, Anna; Johansson, Anna-Maria; Rudolfsson, Thomas; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Motoriska svårigheter är vanliga hos barn med autism, men det finns fortfarande begränsad kunskap om vad som kännetecknar dessa svårigheter. I denna studie jämfördes 6-åriga barn med autism med jämnåriga neurotypiska barn i en uppgift där de skulle gripa, vrida och placera ett föremål i olika positioner. Rörelserna analyserades med avancerad rörelseregistrering för att ge en detaljerad bild av hur barnen planerade och genomförde sina handlingar.
Resultaten visade att barnen med autism hade svårare att planera sina rörelser i förväg. De anpassade i mindre utsträckning sina rörelser efter uppgiftens krav och gjorde färre förberedande justeringar innan de nådde målet. I stället genomfördes fler korrigeringar sent i rörelsen, när föremålet redan hade nått målet.
Barnen med autism uppvisade också större variation mellan olika försök. Samma barn kunde ibland genomföra rörelsen mycket effektivt och vid andra tillfällen betydligt mindre effektivt, vilket tyder på en mindre stabil motorisk kontroll.
Studien visar att både motorisk planering och rörelseutförande kan vara utmanande för barn med autism redan i 6-årsåldern. Denna kunskap kan bidra till bättre förståelse av vardagliga motoriska svårigheter och ge ett underlag för mer träffsäkra stödinsatser.
Titel
Kinematic characteristics of second‐order motor planning and performance in 6‐ and 10‐year‐old children and adults: Effects of age and task constraints
Tidskrift
Developmental Psychobiology, John Wiley & Sons 2020, Vol. 62, (2) : 250-265
Författare
Domellöf, Erik; Bäckström, Anna; Johansson, Anna-Maria; et al.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Många vardagliga aktiviteter kräver att vi inte bara griper ett föremål utan också planerar vad som ska hända därefter, till exempel att vrida en nyckel eller sätta in ett USB-minne. I denna studie undersöktes hur motorisk planering utvecklas genom att jämföra 6-åriga barn, 10-åriga barn och vuxna i en uppgift där de skulle flytta och rotera ett föremål för att passa in det i en målposition. Rörelserna registrerades med avancerad rörelseanalys.
Resultaten visade att barnens rörelser var mindre effektiva än de vuxnas, särskilt hos 6-åringarna. De började ofta röra sig snabbare, planerade mindre i förväg och behövde fler korrigeringar under rörelsens gång. De hade också svårare att anpassa greppet efter uppgiftens slutmål.
En viktig skillnad var hur föremålet roterades. Vuxna utförde i stor utsträckning rotationen under själva förflyttningen, medan barnen oftare väntade tills de hade nått målet och sedan gjorde korrigeringar. Detta tyder på att vuxna i högre grad planerar hela rörelsesekvensen i förväg, medan barnen förlitar sig mer på återkoppling under utförandet.
Studien visar att förmågan att planera komplexa handrörelser fortfarande utvecklas under skolåren. Resultaten bidrar till ökad förståelse av hur motorisk planering mognar och kan vara viktiga för att identifiera och stödja barn som har motoriska planeringssvårigheter.
Titel
Prefrontal engagement during sequential manual actions in children at early adolescence compared with adults
Tidskrift
NeuroImage, Elsevier 2020, Vol. 211
Författare
Domellöf, Erik; Säfström, Daniel
Populärvetenskaplig sammanfattning
Många vardagliga aktiviteter består av flera rörelser som måste länkas samman i rätt ordning. I denna studie undersöktes hur väl barn i tidiga ungdomsåren (11–14 år) och vuxna kan planera sådana rörelsesekvenser. Deltagarna utförde en uppgift i en hjärnavbildningskamera (fMRI) där de styrde en markör mot mål på en skärm. I vissa situationer kunde nästa rörelse planeras i förväg, vilket gjorde det möjligt att använda en förutsägande strategi.
Resultaten visade att de vuxna drog nytta av möjligheten att planera framåt och därmed genomförde uppgiften mer effektivt. Barnen hade däremot svårare att använda en sådan strategi och gjorde oftare rörelser för tidigt, vilket försämrade prestationen. Detta tyder på att förmågan att hämma impulser och tajma rörelser exakt fortfarande utvecklas under tidiga ungdomsåren.
Hjärnavbildningen visade att barnen aktiverade områden i pannloben och hjässloben mer än de vuxna. Dessa hjärnområden är viktiga för uppmärksamhet, planering och självkontroll. Detta kan tolkas som att barnen behövde använda mer kognitiva resurser för att lösa uppgiften.
Studien visar att utvecklingen av förmågan att planera och samordna komplexa rörelsesekvenser fortsätter längre upp i åldrarna än man tidigare trott. Resultaten bidrar till ökad förståelse av hur motorisk kontroll och självreglering utvecklas, och kan vara viktiga för att förstå motoriska svårigheter vid olika neuropsykiatriska tillstånd.
Titel
Brain activations supporting linking of action phases in a sequential manual task
Tidskrift
NeuroImage, Elsevier 2018, Vol. 172 : 608-619
Författare
Säfström, Daniel; Domellöf, Erik
Populärvetenskaplig sammanfattning
Många vardagliga aktiviteter består av flera delmoment som måste länkas samman på ett smidigt sätt, till exempel att ta upp en kopp, lyfta den och sedan dricka. I denna studie undersöktes hur hjärnan planerar och kopplar ihop sådana rörelsesekvenser. Deltagarna utförde en uppgift i en hjärnavbildningskamera (fMRI) där de styrde en markör mot olika mål på en skärm. I vissa situationer kunde nästa rörelse planeras i förväg, medan det i andra inte var möjligt.
Resultaten visade att deltagarna arbetade snabbare och mer effektivt när de kunde förbereda nästa rörelse innan den aktuella var avslutad. Denna förmåga, som kallas prediktiv kontroll, gjorde det möjligt att skapa smidigare övergångar mellan olika delmoment i uppgiften.
Hjärnavbildningen visade att denna typ av förutseende planering aktiverade ett nätverk av områden i hjärnan som är viktiga för uppmärksamhet, visuo-spatial bearbetning, rörelseplanering och övervakning av den egna prestationen. När deltagarna gjorde misstag och behövde korrigera sina rörelser ökade aktiviteten i områden som är kopplade till medveten kontroll och problemlösning.
Studien visar att hjärnan ständigt förbereder kommande handlingar samtidigt som pågående rörelser utförs. Denna förmåga är central för att vi ska kunna genomföra vardagliga aktiviteter snabbt, säkert och effektivt, och resultaten bidrar till ökad förståelse av hur komplex motorisk kontroll fungerar.