Forskning om Arbetsplatsdialogen

Vår forskning har pågått sedan 2000-talets början, när långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade och då främst diagnosen utmattningssyndrom. Vi har genomfört flera vetenskapliga forskningsprojekt som baseras på klinisk patientnära forskning vid Stressrehabiliteringen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Många av forskningsprojekten har utvärderat olika behandlingsmetoder vid utmattningssyndrom.

Med tiden har kunskapen ökat kring betydelsen av att arbetsplats och arbetsgivare är involverade vid ohälsa och rehabilitering. Därmed ökade vårt intresse för att finna användbara metoder som kan främja medarbetares hälsa och underlätta återgång i arbete. Forskningsprojektet Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA^+, är ett forskningsprojekt som genomfördes i hälso- och sjukvård för att främja återgång i arbete. Vårt senaste forskningsprojekt ADA-WEBB, digitalt stöd för chefer för att hantera arbetsrelaterad ohälsa, utvärderas i både små och stora företag.

Här berättar Therese Eskilsson, forskningsledare för de två olika projekten om sin forskning.

Forskningsprojektet ADA⁺

Under 2015-2016 genomfördes ett forskningsprojekt vid Stressrehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå som finansierades av AFA Försäkring och Region Västerbotten. Syftet med projektet var att undersöka om en strukturerad dialogmodell, ADA⁺, kunde vara ett användbart verktyg i hälso- och sjukvård för rehabilitering vid psykisk ohälsa. I projektet deltog omkring 50 personer som var sjukskrivna för utmattningssyndrom samt deras chefer. En rehabiliteringskoordinator intervjuade medarbetarna och cheferna på ett strukturerat sätt var för sig och tillsammans. Målet var att med en skriftlig plan stödja återgång i arbete. 

Resultatet visade att rehabiliteringskoordinatorns stöd, dialogmodellens struktur och planerade anpassningar ökade medarbetarens arbetsförmåga och delaktighet i rehabiliteringen, vilket underlättade återgång i arbetet. Deltagande chefer blev kompetentare på att upptäcka tecken på ohälsa och ställa frågor kring arbetsrelaterad ohälsa och kring hur arbetsuppgifter konkret kan anpassas och tydliggöras i en skriftlig plan. Ansvaret för åtgärderna delades mellan chef och medarbetare, vilket ledde till en mer tillitsfull dialog. Sammanfattningsvis visade projektet att ADA⁺ är en användbar metod som kan användas inom hälso- och sjukvård och företagshälsa, för att främja återgång i arbete vid psykisk ohälsa. ADA⁺ är ett konkret verktyg för att facilitera dialogen och samverkan mellan sjukskrivna personer, arbetsgivare och handläggare vid Försäkringskassan.

Som ett led i projektet skapades metodstödet ADA⁺ för att ge stöd i användandet av metoden inom hälso- och sjukvård samt företagshälsa.

Slutrapport

Föreläsning på AFA om slutrapportering

Arbetsplatsdialogen, digitalt stöd för chefer i att hantera arbetsrelaterad ohälsa

Eftersom cheferna stärkte sin kapacitet att agera vid arbetsrelaterad ohälsa genom att delta i forskningsprojektet ADA⁺ skapades metodstödet AD-A som riktar sig till chefer och arbetsgivare. Om chefer på egen hand kan agera tidigt, kan det förhoppningsvis förebygga ohälsa på arbetsplatser och förhindra sjukskrivningar.

I en pilotstudie 2019, introducerades 28 chefer och 7 HR-resurser i metoden AD-A och dess struktur under en utbildningsdag. Uppföljning gjordes inom tre månader för att undersöka deras erfarenheter av att använda metoden. En stor andel (90 procent) angav att AD-A gav kunskap som var till nytta i deras arbetsmiljöarbete. Metoden ansågs vara tydlig, enkel och strukturerad och att den underlättade dialogen med medarbetaren. Det förebyggande arbetet främjades och cheferna fick konkret stöd i hur arbetsuppgifter kan anpassas. Några chefers erfarenheter av att använda AD-A beskrivs nedan;

Med denna bakgrund planerades ett forskningsprojekt som kunde utvärdera metodstödet AD-A. Mitt i denna planering kom pandemin Covid-19 och vi insåg att metoden behövde digitaliseras. Genom att digitalisera AD-A till ett webbaserat verktyg (Arbetsplatsdialogen) ökade förutsättningarna för ett lättåtkomligt verktyg för chefer i både små och stora företag, och för en hållbar kunskapsspridning trots distansarbete eller tillsättning av nya chefer. Med glädje kunde vi därmed inleda ett samarbete med Prevent, vilket ledde till ett beviljat anslag från AFA Försäkring 2021−2023.

Forskningsprojektet Arbetsplatsdialogen, digitalt stöd för chefer att hantera arbetsrelaterad ohälsa innebär att:

1. Prevent tillsammans med arbetsmarknadens parter och vår forskargrupp, digitaliserar metodstödet AD-A, som ger kunskap och stöd i dialogen med medarbetaren och hur arbetet kan anpassas. Det digitala metodstödet är användbart för samtliga chefer inom privat och offentlig sektor, i både små och stora företag. Det digitala metodstödet vänder sig även till medarbetare, skyddsombud, HR och arbetsgivare.
2. Det digitala metodstödet prövas därefter i en interventionsstudie av cirka 100chefer från små och stora företag, olika verksamheter och branscher. Interventionen startar med att cheferna prövar det digitala metodstödet och därefter vid behov använder sig av verktyget när de agerar vid medarbetares ohälsa. Totalt kommer interventionen att studeras under ett år.
3. Interventionen utvärderas genom frågeformulär och intervjuer med deltagande chefer och deras involverade medarbetare, samt med nyckelaktörer på företag som är delaktiga vid implementering. Även en processutvärdering genomförs utifrån det insamlade datamaterialet.

Det som generellt kan förväntas av forskningsprojektet är ökad kunskap om hur det digitala metodstödet kan användas i arbetsmiljöarbetet, dess användarvänlighet samt vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för en effektiv implementering. Efter avslutat projekt förväntas också ökad kunskap om hur chefer och medarbetare upplever det digitala metodstödet, om och på vilket sätt det kan ge stöd eller inte när det handlar om att förebygga och/eller rehabilitera arbetsrelaterad ohälsa.

Här finns en intervju på AFAs sida.

Arbetsplatsdialogen för ett hållbart arbetsliv?

Hur kan vi skapa förutsättningar för ett långt, hållbart och hälsosamt arbetsliv? Detta undersöks av fem delprojekt i ett forskningsprogram, där Arbetsplatsdialogen är ett av delprojekten. Syftet i detta projekt är att undersöka hur arbetsplatsdialog kan användas av arbetsgivare för att stödja äldre medarbetare med tidiga tecken på ohälsa och möjliggöra en fortsatt hållbar arbetssituation. Stressrelaterad ohälsa och långtidssjukskrivningar ökar bland chefer. Höga krav och ett gränslöst arbete innebär att arbetsgivare behöver kunna leda sig själva. Därför kommer detta projekt att även undersöka arbetsgivares upplevda stress och dess betydelse för arbetsmiljöarbetet.

Projektet är finansierat av Forte och du kan läsa mer om projektet här. 

Vår patientnära forskning i samverkan med Stressrehabiliteringen, Region Västerbotten

År 2002 startade Stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus som ett forskningsprojekt för att utvärdera behandlingsmetoder för patienter med utmattningssyndrom. Sedan starten fram till år 2020, har cirka 4 300 patienter bedömts av läkare och psykolog och ungefär 2 500 patienter har fullföljt det multimodala rehabiliteringsprogrammet som har genomförs vid kliniken. Stressrehabiliteringens uppdrag är att bedöma, behandla och rehabilitera personer som har stressrelaterad psykisk ohälsa, framför allt utmattningssyndrom, samt fungera som resurs för primärvård, företagshälsovård och sjukhusvård. Stressrehabiliteringen redovisar årligen resultat från sin patientverksamhet i en sammanfattande årsrapport.

Vid Umeå universitet har vi genomfört ett flertal vetenskapliga publikationer som baseras på klinisk patientnära forskning vid Stressrehabiliteringen. Lista med publikationerna.

Andras forskning kring metoden Arbetsplatsdialog

Arbetsplatsdialog vid tidiga besvär från nacke och rygg

Nedsatt arbetsförmåga på grund av smärta i muskler och leder är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. De flesta personer med smärta i nacke och rygg söker hjälp i primärvården och träffar då vanligen en fysioterapeut som första instans. Fysioterapeuten har en unik möjlighet att tidigt identifiera personer som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga. För dessa personer kan fysioterapeuten initiera en dialog med arbetsgivaren enligt metoden ADA. Att kombinera fysioterapeutiska insatser med ADA har i ett forskningsprojekt visat sig påverka arbetsförmågan positivt, och därmed förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete. Arbetssättet har visat sig vara en kostnadseffektiv metod.

Publikationer med länk till DIVA:

• Forsbrand 2020
• Saha 2019
• Sennehed 2018 

Här får du ta del av erfarenheter från forskningsprojektet, genom Kjerstin Stigmar, docent i fysioterapi, leg sjukgymnast, ergonom vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

Arbetsplatsdialog vid arbetsrelaterad utmattning

Metoden ADA utvecklades och utvärderades till en början vid Arbets- och miljömedicin i Lund i en kontrollerad studie. Syftet vara att undersöka effekten på arbetsåtergång hos personer sjukskrivna för arbetsrelaterat utmattningssyndrom och som hade deltagit i metoden ADA. Den första utvärderingen visade att 89 procent av deltagarna i ADA-gruppen hade återgått i arbete efter 1,5 år, jämfört med 73 procent i en kontrollgrupp. Vid uppföljning efter 2,5 år visades att förbättringen i arbetsåtergång kvarstod bland de yngre (<45 år), där 89 procent fortfarande var i arbete i jämförelse med 70 procent i kontrollgruppen. Författarnas slutsatser är att ADA stimulerade till förändringar i arbetssituationen, gynnade arbetsåtergång och minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden bland yngre (≤ 45 år).

Publikationer med länk till DIVA:

• Karlsson 2010
• Karlsson 2014

 

Arbetsplatsdialog vid psykisk ohälsa

Mild till måttlig psykisk ohälsa såsom depression, ångestsyndrom och stressrelaterad ohälsa är numer den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. SAFARI-studien designades för att pröva effekten av tre olika typer av behandling jämfört med sedvanlig vård; psykoterapin Acceptance and Commitment Therapy (ACT), ADA och ACT och ADA i kombination. Resultaten visade inga skillnader mellan grupperna gällande antal sjukskrivningsdagar för blandade diagnoser. Däremot visade subgruppsanalyser att deltagare med diagnos utmattningssyndrom i ADA-gruppen hade färre sjukskrivningsdagar jämfört med sedvanlig vård.

I en utvärdering av kostnadseffektivitet påvisades inga signifikanta skillnader mellan grupperna överlag gällande kostnader eller effekter. ADA som enskild behandling gav en låg sannolikhet för kostnadseffektivitet vad gäller hälso- och sjukvårdskostnader men i kombination med ACT ökade sannolikheten för kostnadseffektivitet från 60% till 85% från ett till två års uppföljning. Dock fanns det igen skillnader mellan olika diagnosgrupper. För deltagare med utmattningssyndrom hade kombinationen ACT och ADA lägre kostnader för sjukvård jämfört med sedvanlig vård efter ett men inte efter två år. Sannolikheten för att spara kostnader var 85% för det första året och 75% efter två år. Gällande kostnader för sjukpenning hade ADA-gruppen 70% sannolikhet för kostnadsbesparing efter ett år vilket ökade till 80% efter två år. Sammantaget dras slutsatsen att för de som är sjukskrivna för utmattningssyndrom kan ADA spara kostnader för sjukvård i kombination med ACT och kostnader för sjukpenning som självständig behandling.

Publikationer med länk till DIVA:

• Finnes 2019
• Finnes 2022