Forskning visar att det är av stor betydelse att arbetsplats och arbetsgivare involveras vid ohälsa och rehabilitering. Vid Stressrehabiliteringen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå har vi sedan starten år 2002 genomfört flera kliniska forskningsprojekt.
Vi har ett särskilt stort intresse för att utveckla metoder som kan främja medarbetares hälsa, underlätta att stanna kvar i arbete och även komma åter i arbete vid en sjukskrivning. Forskningsprojektet Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA+, är ett forskningsprojekt som genomfördes i hälso- och sjukvård för att främja återgång i arbete. Vårt senaste forskningsprojekt undersökte om Arbetsplatsdialogen är ett användbart digitalt verktyg för chefer i både stora och små företag för att hantera arbetsrelaterad ohälsa.
Här berättar Therese Eskilsson, forskningsledare för de två olika projekten om sin forskning.
ADA+ i hälso- och sjukvård
Under 2015-2016 genomfördes ett forskningsprojekt vid Stressrehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå som finansierades av AFA Försäkring och Region Västerbotten. Syftet med projektet var att undersöka om en strukturerad dialogmodell, ADA+, kunde vara ett användbart verktyg i hälso- och sjukvård för rehabilitering vid psykisk ohälsa. I projektet deltog omkring 50 personer som var sjukskrivna för utmattningssyndrom samt deras chefer. En rehabiliteringskoordinator intervjuade medarbetarna och cheferna på ett strukturerat sätt var för sig och tillsammans. Målet var att med en skriftlig plan stödja återgång i arbete.
Resultatet visade att rehabiliteringskoordinatorns stöd, dialogmodellens struktur och planerade anpassningar ökade medarbetarens arbetsförmåga och delaktighet i rehabiliteringen, vilket underlättade återgång i arbetet. Deltagande chefer blev kompetentare på att upptäcka tecken på ohälsa och ställa frågor kring arbetsrelaterad ohälsa och kring hur arbetsuppgifter konkret kan anpassas och tydliggöras i en skriftlig plan. Ansvaret för åtgärderna delades mellan chef och medarbetare, vilket ledde till en mer tillitsfull dialog. Sammanfattningsvis visade projektet att ADA+ är en användbar metod som kan användas inom hälso- och sjukvård och företagshälsa, för att främja återgång i arbete vid psykisk ohälsa. ADA+ är ett konkret verktyg för att facilitera dialog och samverkan mellan sjukskrivna personer, arbetsgivare och handläggare vid Försäkringskassan.
Som ett led i projektet skapades metodstödet ADA+ för att ge stöd i användandet av metoden inom hälso- och sjukvård samt företagshälsa.
Med erfarenhet från vårt projekt ADA+ i hälso- och sjukvård där chefer stärkte sin kapacitet att agera vid arbetsrelaterad ohälsa, skapades metodstödet AD-A som riktar sig till chefer och arbetsgivare. Om chefer på egen hand kan agera tidigt, kan det förhoppningsvis förebygga ohälsa på arbetsplatser och förhindra sjukskrivningar. Genom att digitalisera AD-A till ett webbaserat verktyg – Arbetsplatsdialogen, ges förutsättningar för ett tillgängligt verktyg för chefer i alla verksamheter. Syftet med detta projekt var att undersöka om Arbetsplatsdialogen kan vara ett användbart digitalt verktyg för chefer i både stora och små företag för att agera vid medarbetares ohälsa.
I ett första steg digitaliserades AD-A till Arbetsplatsdialogen för att därefter prövas under ett år av chefer från stora och små företag. Totalt deltog 102 chefer (54 kvinnor och 48 män) och 11 HR. Vid start av interventionen ställdes frågor om Arbetsplatsdialogens digitala användbarhet. Vid uppföljning efter sex och tolv månader intervjuades totalt 25 chefer och 11 HR om deras upplevelser av användandet och införandet av Arbetsplatsdialogen.
För att lyckas med implementeringen behövdes tydlig förankring och stöd från högsta ledning och HR, samt förutsättningar för chefer i form av tid och erfarenhetsutbyte. Små företag var särskilt sårbara där en etablerad struktur och resurser för arbetsmiljöfrågor saknades. Arbetsplatsdialogens användbarhet skattades på en god nivå. Metoden ansågs vara användbar för chefer att möta och agera vid medarbetares ohälsa, särskilt i ett tidigt skede.
Publikationer med länk till DIVA (sammanställning och publicering av resultat pågår):
Arbetsplatsdialog (ADA) vid arbetsrelaterad utmattning
Metoden ADA utvecklades och utvärderades till en början vid Arbets- och miljömedicin i Lund i en kontrollerad studie. Syftet vara att undersöka effekten på arbetsåtergång hos personer sjukskrivna för arbetsrelaterat utmattningssyndrom och som hade deltagit i metoden ADA. Den första utvärderingen visade att 89 procent av deltagarna i ADA-gruppen hade återgått i arbete efter 1,5 år, jämfört med 73 procent i en kontrollgrupp. Vid uppföljning efter 2,5 år visades att förbättringen i arbetsåtergång kvarstod bland de yngre (<45 år), där 89 procent fortfarande var i arbete i jämförelse med 70 procent i kontrollgruppen. Författarnas slutsatser är att ADA stimulerade till förändringar i arbetssituationen, gynnade arbetsåtergång och minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden bland yngre (≤ 45 år).
Mild till måttlig psykisk ohälsa såsom depression, ångestsyndrom och utmattningssyndrom är numer den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. SAFARI-studien prövade effekten av tre olika typer av behandling jämfört med sedvanlig vård; Acceptance and Commitment Therapy (ACT), ADA och ACT och ADA i kombination. Resultaten visade inga skillnader mellan grupperna gällande antal sjukskrivningsdagar för blandade diagnoser. Däremot visade subgruppsanalyser att deltagare med diagnos utmattningssyndrom i ADA-gruppen hade färre sjukskrivningsdagar jämfört med sedvanlig vård.
I en hälsoekonomisk uppföljning efter 2 år visade resultaten att ACT+ADA hade en hög sannolikhet för kostnadseffektivitet för deltagare med utmattningssyndrom ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, dvs kostnader för vård. Ur ett samhällsperspektiv som omfattar kostnader för sjukpenning var ADA kostnadseffektivt för utmattningssyndrom men inte för depression/ångest. De positiva hälsoekonomiska effekterna ökade för tvåårs-perioden jämfört med ett år.
Arbetsplatsdialog (ADA) vid tidiga besvär från nacke och rygg
Nedsatt arbetsförmåga på grund av smärta i muskler och leder är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. De flesta personer med smärta i nacke och rygg söker hjälp i primärvården och träffar då vanligen en fysioterapeut som första instans. Fysioterapeuten har en unik möjlighet att tidigt identifiera personer som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga. För dessa personer kan fysioterapeuten initiera en dialog med arbetsgivaren enligt metoden ADA. Att kombinera fysioterapeutiska insatser med ADA har i ett forskningsprojekt visat sig påverka arbetsförmågan positivt, och därmed förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete. Arbetssättet har visat sig vara en kostnadseffektiv metod.
Kjerstin Stigmar, docent i fysioterapi, leg. sjukgymnast, ergonom vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet berättar om ett forskningsprojekt där fysioterapeuter använt ADA vid tidiga tecken på besvär från nacke och rygg.