Forskargrupp
Läkemedelsbehandling av psykiatriska symtom ökar bland unga i Sverige samtidigt som fler unga söker vård för symtom från hjärtat. Psykiatriska läkemedel kan ge biverkningar på hjärtat hos vuxna, men det har inte undersökts lika mycket hos unga personer. Det saknas också studier av långvarig behandling, behandling där flera läkemedel som ges samtidigt, och studier på om unga med andra sjukdomar, som hjärtsjukdomar, är mer känsliga för dessa biverkningar.
P-TACO-studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan psykiatrisk läkemedelsbehandling hos barn, ungdomar och unga vuxna och risken för hjärtbiverkningar, och samtidigt identifiera säkra läkemedel för psykiatriska sjukdomar och symtom. Studien genomförs i samverkan mellan forskare inom olika kliniska och forskningsmetodologiska specialistområden, samt med ett råd med unga patienter och föräldrar.
Registerstudier
Studier av sambandet mellan psykiatrisk läkemedelsbehandling och symtom från hjärtat utgår från data som redan finns i våra nationella register. Vi använder oss av läkemedelsregistret, patientregistret, dödsorsaksregistret och statistikmyndigheten SCB. Genom att kombinera data från flera register kan vi undersöka både enstaka läkemedel och kombinationer av läkemedel, följa en behandling över tid, studera om det uppkommer biverkningar från hjärtat och om det är olika för unga i olika åldrar eller skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vi har också möjlighet att studera om andra sjukdomar eller tillstånd påverkar risken för biverkningar från hjärtat. Vi jämför i dessa studier med unga individer som inte har psykiatrisk läkemedelsbehandling, eller inte har sökt sjukvård för symtom från hjärtat.
Vi som forskare kan inte identifiera eller beräkna risker för enskilda patienter, utan alla studier beräknar risker för stora grupper av unga individer på befokningsnivå.
Betydelse
Hjärtläkare får allt fler frågor kring risker med psykiatrisk läkemedelsbehandling. Vi har visat att nästan 1 % av barn, ungdomar och unga vuxna (5–30 år) som använder läkemedel för psykiatriska tillstånd drabbas av biverkningar från hjärtat. Risken är störst för tonårsflickor och de som använder vissa ångestdämpande mediciner eller flera olika psykiatriska läkemedel samtidigt. Vi har också sett att antalet biverkningar från hjärtat har ökat med ungefär 4 % per år. Barn och ungdomar som behandlas med enbart ADHD-medicin har en högre risk för biverkningar från hjärtat i våra studier, och då särskilt unga med medfödda hjärtfel. Vi har också sett en viss grupp individer söker upprepade gånger för vård med symtom från hjärtat, vilket har gjort att vi studerar denna grupp extra med nya studier.
Vi har i små pilotstudier sett att läkemedel för psykiatriska läkemedel kan påverka hjärtats rytm, till exempel genom att förlänga QTc-intervallet på EKG. Denna förlängning var särskilt tydlig hos unga flickor. Vi vet dock inte om dessa förändringar kan ge allvarliga hjärtproblem och det behöver undersökas ytterligare.
Vi går nu vidare med studier av läkemedelskombinationer och då speciellt i vissa patientgrupper, som till exempel de med medfött hjärtfel.
Med bättre kunskaper hoppas vi kunna ge råd om anpassad läkemedelsbehandlingen för psykiatriska sjukdomar och symtom, som också tar hänsyn till varje individ. Vårt mål är att hitta säkra läkemedel för en viktig behandling.
Medlemmar i forskargruppen
Forskningsledare: Estelle Naumburg, Docent, Universitetslektor, Överläkare och specialist i barn och ungdomsmedicin samt barn- och ungdomskardiologi, Umeå Universitet
Forskargrupp:
Linda Halldner Henriksson, Docent, Överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Umeå Universitetssjukhus
David Gyllenberg, Docent, Överläkare i ungdomspsykiatri, Helsingfors Universitetssjukhus, Helsingfors, Finland
Jenny Kindblom, Professor, Överläkare klinisk farmakologi, Göteborgs Universitet, Göteborg
Nataliee Durbeej, Docent i folkhälsovetenskap, Uppsala Universitet, Uppsala
Doktorander:
Howaida Elmowafi, Klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå Universitet
Sofia Edvinsson Sollander, Klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå Universitet
Maria Lilja, Klinisk vetenskap, barn- och ungdomspsykiatri, Umeå Universitet