Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Åldrande och livsvillkor

Forskningsprojekt Den tvärvetenskapliga forskningen om Ageing and Living Conditions fortsätter vid Umeå universitet inom ramen för Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Forskningen behandlar tre teman: (a) De demografiska processer som formar befolkningens åldrande (b) Äldre personers deltagande i arbetsliv och aktiviteter (c) Hälsa och socio-ekonomiska levnadsförhållanden bland äldre

Ageing and Living Conditions är ett av de forskningsprogram (Centre of Excellence) som 2006 erhöll ett 10-årigt s.k. Linnéstöd från Vetenskapsrådet (VR). Syftet med VRs stöd var att bygga upp en forskning kring ett tema som skulle vara hållbar och som efter avslutad tioårsperiod skulle vara stark nog att fortsätta via andra stöd, t.ex. från det egna universitetet. Efter att finansiering från VR tog slut 2016, har forskningen om Ageing and Living Conditions fortsatt genom stöd från Umeå universitet och via extern finansiering, nu inom ramen för Centre for Demographic and Ageing Research.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2017-07-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Enheten för demografi och åldrandeforskning

Forskningsämne

Demografi

Projektbeskrivning

 

Ageing and Living Conditions – Forskningsplan

Den tvärvetenskapliga forskningen om Ageing and Living Conditions fortsätter vid Umeå universitet inom ramen för Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Forskningen behandlar även fortsättningsvis tre teman:

(a) De demografiska processer som formar befolkningens åldrande

(b) Äldre personers deltagande i arbetsliv och aktiviteter

(c) Hälsa och socio-ekonomiska levnadsförhållanden bland äldre

Ageing and Living Conditions (ALC) är ett av de forskningsprogram (Centre of Excellence) som 2006 erhöll ett 10-årigt s.k. Linnéstöd från Vetenskapsrådet. Syftet med Vetenskapsrådet stöd var att bygga upp en forskning kring ett tema som skulle vara hållbar och som efter avslutad tioårsperiod skulle vara stark nog att fortsätta via andra stöd, t.ex. från det egna universitetet. Efter att finansiering från VR tog slut 2016, har forskningen om Ageing and  Living Conditions  fortsatt genom stöd från Umeå universitet och via extern finansiering, nu inom ramen för Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).

Våren 2020 slutförde Vetenskapsrådet en utvärdering av samtliga Centre of Excellence. I utvärderingen framhölls värdet av att ALC/CEDAR fortsatt forskningen om demografiskt åldrande och äldres livsvillkor på samma nivå även efter det att medlen från Linnéprogrammet tagit slut.

Forskningen om Ageing and Living Conditions behandlar hur det demografiska åldrandet utvecklas över tid, hur äldres hälsa och livsvillkor förändras i tider av demografiskt åldrande samt hur livsvillkoren samspelar med deltagande i arbetsliv och aktiviteter. Ett centralt perspektiv i den pågående forskningen är att knyta samman analyser av olika livsdomäner och studier av hur livsbanan har förändrats över tid från kohort till kohort vad gäller längden på arbetslivet, familjesituation och hälsa och hur detta påverkar äldres livssituation. Av avgörande betydelse i nästan alla studier har varit tillgången till registerdata från den som möjliggör longitudinella perspektiv på åldrande och livsvillkor.

Under de kommande åren 2020 – 2024 kommer forskningen att fortsätta kring dessa tre teman och innehålla en rad studier baserade på longitudinella registerdata.

Mer specifikt behandlar forskningen liksom tidigare följande studier eller teman.

a)Demografiska processer som formar befolkningens åldrande

Den fortsatta forskningen om demografiskt åldrande handlar om i vilken utsträckning som livslängden ökar över tid och vilka faktorer under livsbanan som påverkar livslängd och hälsa i hög ålder för olika födelsekohorter och grupper med olika socioekonomisk position och familjesituation.  Forskningen om demografiskt åldrande inom ALC/CEDAR har bl.a. ett regionalt och lokalt perspektiv där långsiktig påverkan på den regionala åldersstrukturen av såväl yngres som äldres mellanregionala flyttningar studeras. Studierna analyserar också konsekvenser av lokala och regionala flyttningar för geografisk närhet mellan generationer.

b) Äldre personers deltagande i arbetsliv och andra aktiviteter

I den fortsatta forskningen om äldre personers deltagande i arbetsliv är en central fråga hur sociala och ekonomiska förhållanden, inkomst, utbildning, sysselsättning, familjesituation (i flera generationer) och platsanknytning, under livet påverkar tidpunkten för pensionering och äldres deltagande i arbetslivet. Regionala och sektoriella skillnader är i fokus liksom närhet till arbetsplats. Forskningen handlar även fortsättningsvis om hur arbetslöshet i familjen (bland äldre och yngre) påverkar hälsa i olika generationer (bland äldre och yngre).

c) Hälsa och socio-ekonomiska levnadsförhållanden ibland äldre

Ett centralt tema inom forskningen vid ALC/CEDAR är hur de demografiska processerna formar familjestrukturen - förekomst och närhet till familjemedlemmar även utanför hushållet - och hur detta i sin tur påverkar äldres hälsa, levnadsförhållanden och deltagande i arbetslivet. I fokus står bl.a. ensamståendes livsvillkor och hälsa. Ett annat fokus är hälsa och socio-ekonomisk situation för äldre invandrare.